DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Hur ser läkemedelskonsumtionen ut i spåren av corona?

Hur ser läkemedelskonsumtionen ut i spåren av corona?

Försäljningen av läkemedel ökade kraftigt i mars, speciellt för egenvård och förskrivning, för att sedan återgå till mer normala nivåer i april. Ökningen dominerades av preparat mot hosta, förkylning och för luft vägar, såsom bronkvidgande inhalationer. Försäljningsökning ses också i ett flertal andra läkemedelsgrupper som, i likhet med ovan stående, tros kunna vara relaterade till den pågående coronapandemin. Kristoffer Illergård ger en sammanfattning av hur det sett ut under februari–april.

Vi har studerat läkemedelskonsumtion med försäljningsdata från Sveriges apotek, samt data från apoteksgrossisterna. Vi kan se att mars 2020 har en påtaglig försäljningsökning, långt större än normala säsongsvariationer. Ökningen är 45 procent jämfört med samma tidsperiod 2019, mätt i antalet läkemedelsförpackningar. Motsvarande ökning i februari var 5 procent, april –10 procent och för rullande helår 3 procent.

För receptfri försäljning, så kallad egenvård, på apotek ökade försäljningen 83 procent i mars [figur 1]. Det här är troligen en effekt av den ”hamstring” som det rapporterats om från apoteken, där många invånare under mars har passat på att gå till apoteket och fyllt på sina hemförråd av receptfria läkemedel. Extra stor var försäljningen av läkemedel mot hosta och förkylning. Försäljning av värktabletter och C-vitamin har också ökat flerfaldigt.
För försäljning av receptbelagda läkemedel, förskrivning, ser vi också en bred och tydlig, men mer begränsad, ökning på 24 procent i mars [figur 1]. En del av denna ökning kan troligen förklaras med att många patienter har
passat på att hämta ut samtliga uttag av sina förskrivna läkemedel för att ha hemma inför en osäker framtid. Större delen av försäljningen i mars skedde innan regeringen begränsade uthämtning av läkemedel som räcker för en period längre än tre månader.

Som jämförelse ökade försäljning av veterinärpreparat med 14 procent i mars [figur 1], vilket är långt mindre än för humanläkemedel. För två områden av humanläkemedel var ökningen extra tydlig och ses över alla försäljningskanaler [figur 2], 1) Läkemedel mot hosta och förkylning och 2) Läkemedel för luftvägar, såsom till exempel bronkvidgande inhalationer.

Läs hela artikeln

NBL- och IGN-avgöranden under första kvartalet 2020

NBL- och IGN-avgöranden under första kvartalet 2020

Under de senaste tre månaderna har NBL avgett två yttranden och IGN ett drygt femtontal. Några av avgörandena innebär förtydliganden och preciseringar av innebörden av några bestämmelser i LER. Mestadels handlar det dock om att praxis enligt relativt ofta tillämpade bestämmelser bekräftas.

Information för receptbelagda läkemedel Utan eget beslut överlät IGN till NBL ett ärende rörande en utbildningsaktivitet till vilken Abbvie bjudit in sjuksköterskor och erfarna undersköterskor (NBL 1070/20). Av inbjudan framgick att det i anslutning till aktiviteten skulle förekomma produktinformation för det receptbelagda läkemedlet Skyrizi (risankizumab) som är indicerat för behandling av måttlig till svår plackpsoriasis hos vuxna som behöver systemisk behandling. Frågan gällde om det var förenligt med LER att rikta produktinformation för ett receptbelagt läkemedel till en så obestämd grupp som sjuksköterskor och erfarna undersköterskor. Kapitel 1 i LER (Regler för läkemedelsinformation) är indelat i två avdelningar. Avdelning 1 behandlar information som vid marknadsföring av humanläkemedel riktas till läkare, tandläkare, farmacevter eller annan
personal inom svensk sjukvård, hälsovård eller läkemedelsdistribution. Avdelning 2 behandlar information som vid marknadsföring av läkemedel på den svenska marknaden riktas till allmänheten som läkemedelskonsument.

Enligt artikel 102 (kapitel 1, avdelning 2 i LER) får information för receptbelagda läkemedel ske endast i den utsträckning som anges i Läkemedelsverkets författningar och i enlighet med vad som följer av lag och förordning. NBL noterade att någon motsvarande begränsning beträffande information för receptbelagda läkemedel inte finns i avdelning 1 men framhöll att regleringen har sin grund i 12 kap. 1 § tredje stycket läkemedelslagen, där det föreskrivs att marknadsföring av receptbelagda läkemedel som riktas till allmänheten är förbjuden, med undantag för vissa vaccinationskampanjer. Nämnden uttalade att läst efter ordalydelsen innebär regleringen i LER
att det är tillåtet att marknadsföra receptbelagda läkemedel till personal inom svensk sjukvård, hälsovård och läkemedelsdistribution men inte till allmänheten. Emellertid har i en dom från kammarrätten konstaterats att det
i läkemedelslagstiftningen endast anges två grupper som mottagare av reklam, nämligen allmänheten samt personer som är behöriga att förskriva eller lämna ut läkemedel. NBL framhöll att nämnden i anslutning till denna
dom i ett vägledande uttalande (NBL 1016/15) förklarat att LER skall tolkas så att bara personer med förskrivningsrätt och personer som har tillstånd att lämna ut läkemedel får utgöra målgruppen för marknadsföring av receptbelagda läkemedel. Emellertid konstaterade NBL också att Socialstyrelsen utfärdat föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel inom hälso- och sjukvården. Enligt dessa regler får iordningsställande och administrering eller överlämnande av läkemedel delegeras till undersköterskor.

Sammantaget fann NBL att Abbvie inte borde ha inbjudit ”erfarna undersköterskor” till utbildningen med den åtföljande produktinformationen. Däremot, uttalade nämnden, hade det varit i sin ordning om inbjudan riktats till undersköterskor med relevant delegering. Avgörandet innebär att man vid utformning av inbjudningar till produktinformation eller utbildningsaktiviteter där produktinformation kommer att förekomma har anledning att vara noggrann med att beskriva vilka personalkategorier som aktiviteten vänder sig till. I sammanhanget finns skäl att erinra om den sällan tillämpade artikel 14 (114) i Regler för läkemedelsinformation enligt vilken läkemedelsinformation skall vara selektiv och riktas endast till mottagare som kan antas ha behov eller intresse av informationen ifråga.

Läs alla Anmälningsärenden.

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – april 2020

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – april 2020

Sköna maj har kommit, och vi är många som sitter hemma och jobbar denna vår. Men trots det rådande läget kommer här ny försäljningsstatistik för de fyra första månaderna av 2020. Den senaste perioden som presenteras här är 04-2020. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden är angivna i apotekens listade inpris (AIP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellen är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Viktor Pregner, IQVIA, har sammanställt och analyserat statistiken.

Ta del av statistiken

Nu skapas det nya normala

Nu skapas det nya normala

I ljuset av coronavirusets framfart över världen och de politiska systemens respons till den pandemiska smittspridningen, framträder det rådande life sciencelandskapet med klarhet. När världen släcks ner land för land, världsdel för världsdel, lyser det komplexa och intrikata nätverk av relationer mellan systemets aktörer tydligt fram, på samma sätt som ljuskäglorna från världens städer ritar en urban karta under en nattlig flygresa.

För de stora globala koncernerna är internationaliseringen uppenbar, men fenomenet är giltigt genom hela ekosystemet. Även det lilla svenska forskningsföretaget inom läkemedelsutveckling har tentakler över stora delar av världen. Den internationella uppkopplingen är för det lilla hemgrodda företaget ett system av intelligenta armar som sträcker sig åt olika håll för att upprätthålla centrala funktioner för verksamheten. Tentaklerna omfattar rekryteringar, akademiska miljöer och anläggningar, CRO:er, kliniska prövningar, underleverantörer och produktionsbolag. Ytterligare armar hanterar internationella finansiärer. Och tentaklerna sträcker sig åt olika geografiska områden, med kunskap, kvalitet och tillgänglighet som ledstjärnor. Ur ett systemperspektiv bildas ett intrikat nätverk av relationer där aktörerna är direkt eller indirekt ihopkopplade med varandra. Som tur är flyttar även smittspridningen och de politiska reaktionerna på denna, sig som en vågrörelse över världen. I takt med att gränser eller verksamheter stängs ner, finns det någon, någon annanstans, att vända sig till. På detta sätt har verksamheter kunnat hitta nya underleverantörer eller utförare när de gängse kontakterna inte längre är tillgängliga. Så utökas nätverket ytterligare till nya aktörer i nya områden. Det finns alltid undantag som bekräftar regeln.

Ett sådant är när råvaruproduktionen är begränsad till ett fåtal aktörer eller regioner, ett annat effekterna på kliniska prövningar, men det är en hel krönika i sig. Den internationella dimensionen minskar på intet sätt det nationella intresset av att ha sin del av kakan, för nationens välstånd mätt i intäkter, arbetstillfällen och hälsa. Och i Sverige sprakar och sprudlar det av utvecklingsprojekt enligt SwedenBIOs undersökning av den svenska läkemedelspipelinen. (Den 2 juni presenteras ”The Swedish drug discovery and development pipeline 2020”)

Läs hela krönikan

 

Hälsofrämjande och beteendeförändringar i coronakrisens spår

Hälsofrämjande och beteendeförändringar i coronakrisens spår

Att försöka förstå hela vidden av coronapandemins påverkan på samhällsstrukturer och krisens långsiktiga konsekvenser kommer hålla forskare sysselsatta i åratal framöver. För att kartlägga omedelbara konsekvenser har Kairos Future analyserat över tio miljoner inlägg om olika aspekter av krisen i sociala medier och andra digitala fotavtryck som appned laddningar och sökstatistik. De berättelser som människor i Sverige och runt om i världen delar om den nya verklighet de befinner sig i, hjälper oss att förstå hur beteenden och konsumtionsmönster förändras i krisens spår.

Övergripande finner vi att krisen accelererar pågående beteendeförändringar och ger upphov till nya tendenser. Fem teman från studien är särskilt väsentliga för att förstå den nya hälsokonsumenten.
1. Nya strukturer för en ny tillvaro Då pandemin gör att fler funktioner flyttar in i hemmet samtidigt som fler personer behöver samsas på en begränsad yta under en större del av dygnet, krävs nya strukturer. Arbete hemifrån innebär att människor behöver hitta sätt att skilja arbete från fritid. Diskussioner på nätet handlar om hur man skapar rutiner och tydliga övergångar vid arbetsdagens början och slut. Med hemmets alla distraktioner och fler personer som delar på en begränsad yta, växer också behovet av att kunna fokusera. En av de appar som klättrat snabbt i nedladdningsstatistiken, både i Sverige och andra delar av världen, är Forest: stay focused. Den är en slags omvänd Tamagotchi: genom att hålla sig borta från telefonen får en virtuell planta näring att växa och så småningom bli ett träd, men om man ofta använder telefonen så dör plantan.

De nya jobbvanorna skapar också nya hälsoutmaningar. Samtidigt som försäljningen av ergonomiska stolar och monitorer har stigit i e-handeln, och kreativa lösningar används för att skapa utrymmen för produktivitet i hemmet (sociala medier är fulla av gördet- själv-tips, som exempelvis hur man kan göra om en strykbräda till ett ståbord), visar vår analys av sociala medier att sängen, soffan och fåtöljen har blivit vanliga platser för arbete. På Instagram har exempelvis fler än 8 000 personer delat bilder på hur de använder sängen som arbetsplats. Både statistik över nedladdning av appar och diskussioner i sociala medier visar att man i växande utsträckning använder telefoner och läsplattor – mer soffvänliga apparater än datorer – för arbete. Det tydligaste behovet av rutiner märks i diskussionerna om välbefinnande och träning. Att även gymmet har flyttat in i hemmet syns tydligt i e-handelsstatistiken, där försäljningen av styrketräningsutrustning och yogamattor har stigit snabbt. Mängden Googlesökningar på ”workout” har gjort ett dramatiskt hopp och är nu 50 procent högre än den tidigare toppen. En motsvarande ökning syns i mängden Googlesökningar på ”meditation”. I sociala medier diskuteras vikten att hålla mod och immunförsvar uppe genom positivitet, meditation och mindfulness, yoga och mycket sömn. Online- grupper har uppstått spontant kring behovet av diskussioner och råd om rutiner för välbefinnande för dem som bor på en liten yta.

Läs hela artikeln

 

Att rusta sig inför en digitaliserad tidsålder

Att rusta sig inför en digitaliserad tidsålder

Den ökade digitaliseringen av hälso- och sjukvården innebära stora fördelar för patienter, samhället och life science-industrin. Dock ställer den digitala miljön andra krav, såväl på läkemedelsföretag som på samhället och lagstiftningen. Genom att vara förberedd för de juridiska utmaningarna digitaliseringen för med sig förbättras inte bara oddsen för framgång, utan även möjligheten att driva digitaliseringsfrågor.

I mars 2016 enades Sveriges regering och Sveriges Kommuner och Regioner (dåvarande Landsting) om en vision för Sveriges e-hälsa 2025. Visionen var att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.” En konsekvens skulle bli att ”medarbetare och entreprenörer ges möjligheter att skapa nya verktyg som kan effektivisera verksamheterna, bidra till nya och innovativa arbetssätt, utveckla verksamhetsprocesserna samt öka möjligheterna för forskning, utveckling och innovation.”

Svensk lagstiftning på efterkälken Förverkligandet av visionen fordrar mycket av hela life science-ekosystemet. Vissa företag har tidigare haft framgång men möter nu digitala utmaningar och behöver genomföra en omställning. För andra företag handlar det om att klara av att utveckla nya och innovativa digitala lösningar som möter de höga krav som ställs på medicintekniska produkter. Den offentliga sektorn måste i sin tur implementera nya digitala lösningar i en hög takt för att inte riskera att halka efter den övriga utvecklingen i samhället. Det kommer också att krävas en hel del från lagstiftarens sida. I och med att utvecklingstakten är hög kommer exempelvis klassiska lagstiftningsknep som undvikande av detaljreglering och teknikneutralitet antagligen inte att täcka behovet av löpande översyn. Bland annat behövs en fortsatt utveckling av dataskyddsregelverket, där balansgången mellan den enskildes rätt till skydd av personuppgifter och det långsiktiga samhälleliga behovet av ett effektivt resursanvändande kommer att vara viktig. I just denna fråga är det finska lagstiftningsinitiativet från 2017, som resulterade i en GDPR-kompletterande lag om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (552/2019), en bra förebild. I Sverige ser vi för stunden dessvärre inget konkret förslag på motsvarande lag, vilket kommer att försvåra möjligheterna att nå e-hälsovisionen för 2025. Givet att den europeiska läkemyndigheten och ”Heads of Medicines Agencies” gemensamma ”Task Force on Big Data” nu har kommit med ett förslag om att 2023 introducera en EUplattform med ”real world data” från hälso- och sjukvården i medlemsländerna, kan det dock hända att eventuella svenska lagstiftningsinitiativ i det här skedet, oavsett vad inte skulle få någon avgörande betydelse.

Läs hela artikeln

”När har vi vaccin mot coronaviruset?”

”När har vi vaccin mot coronaviruset?”

En forskningsöversikt som sammanställer relevant forskning som pågår för att få fram läkemedel mot covid-19 och vaccin mot coronaviruset är en del av LIF:s arbete under den pågående coronapandemin. Och forskningssatsningarna är unika, aldrig har så många projekt startats så snabbt.

LIF uppdaterar dagligen om det forsknings- och utvecklingsarbete som pågår i de globala läkemedelsföretagen i kampen mot coronapandemin. Forskningsöversikten presenterar pågående projekt för att få fram vacciner för att minska insjuknandet i covid-19 och olika typer av projekt för att få fram läkemedel för att behandla sjuka patienter. Översikten innehåller också en beskrivning av hur processen för att ta fram ett godkänt vaccin ser ut.

– Våra medlemmar är en central del i den internationella kraftsamling som pågår just nu. Läkemedelsföretagen tar fram coronatester, de forskar och testar läkemedel mot covid-19 samt forskar för att finna vaccin mot coronaviruset, säger Peter Leander, kommunikationschef på LIF, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen och ansvarig för framtagandet av forskningsöversikten.

Stort intresse
Syftet med översikten är att visa på bredden i läkemedelsbranschens arbete, men också att ge allmänheten och media en korrekt och saklig nulägesbild av pågående forskning och utveckling.
– Det förekommer mycket spekulationer och utspel, inte minst i sociala medier om när och hur läkemedel och vacciner kan användas i kampen mot coronaviruset, och vi hoppas att vi kan bidra till en sansad informationsspridning genom vår kvalitetssäkrade forskningsöversikt. Och LIF:s kompetens är och har varit efterfrågad.
– Läkemedelsbranschens forskning och utveckling är lösningen på coronapandemin, så intresset från media har varit stort. Vi har flera medarbetare inom LIF som är experter på vacciner och antivirala läkemedel, och deras expertis har varit väldigt efterfrågad under pandemin, konstaterar Peter Leander.

Läs hela artikeln

Är e-postmarknadsföring död?

Är e-postmarknadsföring död?

Det är bara att konstatera, en hel del företag är inte nöjda med resultaten de ser från sin e-postmarknadsföring. Med tanke på att inledningen av artikelserien multichannel marketing fokuserade på e-post och KPI:er, så följs nu den artikeln upp med tips för att förbättra dessa. E-postmarknadsföringen är definitivt inte död och i den här artikeln går den digitala strategen Fredrik Holmboe igenom fyra saker ni bör sluta med direkt och fem saker ni bör överväga att påbörja.

Gång på gång under mer än ett decennium har slutet för epostmarknadsföringen utannonserats. Men att e-post som en kanal för att nå sin målgrupp skulle vara död kan inte vara längre från sanningen. I en tid där de allra flesta marknadsförare, inte bara inom läkemedelsbranschen utan även utanför, kämpar med att bryta igenom bruset för att nå sin målgrupp så upplevde 78 procent av de tillfrågade i rapporten ”State of email marketing 2020”1 ett ökat engagemang på sina utskick. I samma rapport står att läsa att 99 procent av alla konsumenter kollar sin e-post varje dag, att mer än 50 procent av alla innevånare i USA kollar sin epost mer än 10 gånger per dag, och att 73 procent av millennials – personer mellan 24 och 39 år – föredrar marknadsföringsmaterial via e-post.

Låt oss vara lite kritiska mot dessasiffror och dra ner dem något. Det undersökande företaget, Litmus, erbjuder en plattform för just e-postutskick och har rimligtvis en viss viktning till sin fördel i den grupp som tillfrågas. Men även med ett kritiskt öga på dessa siffror så är det ändå lätt att se varför insamling av samtycke för att möjliggöra e-postmarknadsföring varit ett viktigt mål för läkemedelsbolag, både globalt och lokalt. Med ett godkännande att skicka marknadsföringsmaterial via e-post till en HCP (healthcare professional), så har man en direkt kommunikationskanal med en väldigt stor potential avseende både impact och ROI (Return on Investment).

Det som dock är förvirrande är attde affärsdrivande resultaten uteblir i alldeles för många fall. Hur är det möjligt att goda resultat uteblir i en värld där öppning av e-post är en så stor del av människors liv, vilket väcker en viktig fråga:Varför finns det ett gap mellan det faktum att konsumenter kontrollerar sin e-post hela tiden, men låter bli att agera på ett för avsändaren tillfredsställande sätt? Kanske är svaret att det inte är fel på marknadsföringskanalen, utan snarare på leveransen.

Läs hela artikeln

Statistisk modellering – för att predicera och tolka!

Statistisk modellering – för att predicera och tolka!

Utan statistiska modeller och antaganden kan vi inte säga något om hur en epidemi kommer att utveckla sig eller hur effekten av ett läkemedel kan se ut för en större population.

Experterna på Aktuellt och i sjukvården använder ofta uttrycket ”modellering” i diskussioner runt hur covid-19-epidemin kommer att utveckla sig i Sverige och världen. Vad betyder egentligen ”statistisk modellering”
– verkligheten är väl som den är och varför skall den då ”modelleras”? Det känns som att man smyger in ett moment av subjektivitet och omformar verklighet till en statistisk modell. I nedanstående artikel reder statistiker Anna
Törner ut begreppet ”modellering” och varför statistiska modeller är viktiga för att förstå verkligheten.

Modellering för att kunna säga något om framtiden …
Först är det viktigt att förstå att har man ett ”dataset” – till exempel information om antalet covid-19-sjuka i Stockholm vid en given tidpunkt – så kan man inte säga något om hur det kommer att se ut om en vecka eller två veckor om man inte är villig att sätta upp en statistisk modell över smittspridningen och göra olika antaganden om hur epidemin kommer att utvecklas. All statistisk modellering bygger på olika antaganden. För covid-19-pandemin handlar det mycket om att planera för sjukhusvård och samhällsåtgärder de närmaste veckorna, men också att försöka förstå vilka preventiva åtgärder som är lämpliga. Modellen behöver inte vara komplicerad, men utan antaganden kan vi inte säga något om hur framtiden kommer att se ut. När det gäller covid-19 är vi såklart intresserade av att deskriptivt ha koll på läget, det vill säga hur många som smittas, hur många som vårdas på sjukhus och hur många som dör, och så vidare. Men, framför allt är vi intresserade av att kunna hantera situationen framåt. Just därför behöver vi statistisk modellering, för att kunna predicera utvecklingen framåt. Vi är också intresserade av att förstå hur olika preventiva åtgärder, till exempel social distansering och stängning av delar av skolväsendet påverkar smittspridningen. Detta för att förstå vilka åtgärder som är lämpliga och när olika restriktioner kan lyftas bort.

Läs hela artikeln

Framtidens läkemedel i fokus på världskongressen om proteomik

Framtidens läkemedel i fokus på världskongressen om proteomik

Nu är det klart: Stockholm får behålla värdskapet för världs kongressen för proteomik, men arrangemanget flyttas fram till hösten 2021. Coronapandemin gör att HUPO 2020, som skulle arrangerats i höst, blir HUPO 2021. Som lokal värd står Apotekarsocieteten som härmed får en unik möjlighet att lyfta Sverige som en ledande arena för utvecklingen av framtidens läkemedel.
– Proteomik är ett växande forskningsområde där Sverige är fram stående, säger professor György Marko-Varga, som representerar Swedish Proteomics Society, den expertgrupp inom Apotekarsocieteten som arbetat intensivt med kongressplaneringen. Redan idag är 90 procent av de läkemedel vi använder riktade mot proteiner, inte gener.

Beskedet om att den inplanerade kongressen flyttas fram ett år kommer under arbetet med den här artikeln. Efter en tid av ovisshet, och förmodligen en viss dragkamp då kongressen 2021 ursprungligen redan tillfallit Mexiko, står det klart att Stockholm, med ett års fördröjning, behåller rollen som arrangör. Även Mexiko får arrangemanget framflyttat ett år, till 2022.
– Det känns fantastiskt bra och är en väldig lättnad med tanke på allt arbete som många redan lagt ned, säger György Marko-Varga.

Proteomik innebär storskalig analys av proteiner och spelar en stor och växande roll för utvecklingen av innovativa läkemedel. Proteomiken är också av central betydelse för biomarkörforskningen och utvecklingen av diagnostik och biologiska läkemedel, områden där svensk forskning står sig väl i en internationell jämförelse. Att Sverige har en så stark ställning inom proteomiken kan förklaras med banbrytande initiativ som Science For Life Laboratory och Center of Excellence in Biological and Medical Mass Spectrometry. Ironiskt nog har det nya coronaviruset, som ju satte stopp för HUPO2020, nu också satt ljuset på proteomikens kliniska potential. Det är SPS-anknutna forskare som ligger bakom det serologiska test som, till skillnad från snart sagt alla de antikroppstester som kommit fram världen över, gett övertygande resultat i en uppmärksammad studie på 500 anställda vid Danderyds sjukhus.

Baserat på erfarenheter och teknologi som utvecklats inom ramen för bland annat SciLifeLab och Human Protein Atlas har Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik vid KTH tillika medlem i SPS vetenskapliga nämnd, och kolleger på rekordtid lyckats ta fram ett skalbart test som, åtminstone i initialskedet, varit hundraprocentigt både vad gäller sensitivitet och specificitet.

Särskild fokussatsning
Att Apotekarsocieteten i hård internationell konkurrens förärats värdskapet för den högprofilerade konferensen sammanfaller också med en särskild fokussatsning på området ”framtidens läkemedel” inom organisationen.
– Det här är ett fokusområde där alla våra kretsar och vetenskapliga sektioner kan känna sig involverade, säger Lisa Bandholtz, vetenskaplig sekreterare på Apotekarsocieteten. Organisationen har haft flera workshops för att identifiera prioriterade områden för exempelvis utbildningssatsningar och seminarier. Det gäller bland annat ATMP, Advanced Therapy Medicinal Products, biologiska läkemedel och det som brukar kallas precision medicine.
Med det växande intresset för cell- och genterapier kan ATMP bli ett område som utgör att brett tema som involverar även externa aktörer.
– Tanken är att vi kan ta ledarskap inom det här viktiga området, säger Lisa Bandholtz och förklarar Apotekarsocietetens övergripande hållning:
– Modern läkemedelsutveckling kännetecknas av snabba innovationsprocesser där helt nya tekniker och läkemedel når patienten. Några av trenderna är nya typer av terapeutiska små molekyler, allt fler biologiska läkemedel, stora satsningar inom cell- och genterapi och individualiserad läkemedelsbehandling. I takt med detta krävs fokus på hela utvecklingskedjan från upptäckt till produkt. Vi arbetar aktivt med opinionsbildning – gemensamt med industri och akademi – för att Sverige ska ha ett gynnsamt vetenskapligt klimat som stärker kompetensen i hela denna kedja.

Läs hela artikeln

Prenumerera