DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Sofus-grundare startar upp ny medarbetarägd konsultbyrå

Sofus-grundare startar upp ny medarbetarägd konsultbyrå

Linda och Staffan Thunell, serieentreprenörer inom life science, startar nu en ny medarbetarägd konsultbyrå. Arex Advisor kommer att erbjuda tjänster inom läkemedelsforskning och affärsutveckling för life science, pharma och biotech.

Arex erbjuder strategisk rådgivning och operativ support inom hela livscykeln; från tidig utveckling till marknadsförd produkt. Med hjälp av kompetens och erfarenhet drivs Arex av att bidra till patienternas hälsa och livskvalitet genom att medverka till att få ut viktiga läkemedel på marknaden.
Arex ägs av sina medarbetare, erfarna specialister som kan förena sitt vetenskapliga intresse med moderna lösningar för läkemedelsutveckling. Den unika ägarstrukturen skapar ett svårmatchat engagemang och genom att kombinera expertis med teknologi vill Arex hitta en ny, högre servicenivå.

Linda Thunell, VD på Arex säger: “I Sverige bedrivs världsledande forskning och utveckling inom life science. För oss på Arex är det väldigt inspirerande att med hjälp av våra erfarenheter från internationell läkemedelsutveckling, kunna bidra till den svenska life science sektorns utveckling.”

Formalistisk tillämpning av LER

Formalistisk tillämpning av LER

Under de senaste månaderna har NBL avgett två beslut och IGN ett drygt tiotal. Ärendena handlar i flera fall om frågor som inte är så vanligt förekommande och är därför av intresse för den som vill följa rättsutvecklingen. Samtidigt visar både NBL och IGN prov på en mycket formalistisk tillämpning av regelverket som framstår som något tveksam.

Artikel 2 (102) med kravet på produktresumén som saklig utgångspunkt för läkemedelsinformationen I senast numret av Pharma Industry avslutade jag min referatartikel med att beröra och att återkomma till ett IGNärende som överklagats till NBL med anledning av att IGN för första gången inte var enig i sitt fällande beslut. Ärendet (NBL 1066/19) gällde ett påstående i marknadsföringen av Voltaren gel om att smärtlindringen varar i upp till 12 timmar. IGN:s majoritet hade fällt detta såsom oförenligt med artikel 102 i Regler för läkemedelsinformation eftersom någon uttrycklig uppgift om sådan effektduration inte finns i läkemedlets produktresumé. Reservanten i IGN ansåg dock att även om det inte sades något om verkningstid i produktresumén så var vad som i denna sades om applikation två gånger dagligen för den vanliga läsaren liktydigt med 12 timmars duration. Påståendet om smärtlindring i upp till 12 timmar hade därför enligt reservationen tillräckligt stöd. GSK överklagade beslutet till NBL och argumenterade därvid väsentligen i linje med reservanten. NBL konstaterade att det i produktresumén för Voltaren gel inte finns någon uppgift om verkningstid. Nämnden uttalade att en doseringsanvisning kan grunda sig på andra överväganden än verkningstid. Man lade till att även om det av en sådan uppgift i något fall möjligen går att sluta sig till en verkningstid detta inte innebär att uppgiften utgör ett sådant uttryckligt stöd i produktresumén som enligt praxis krävs för så kallade väsentliga uppgifter. NBL kom därför fram till att den påtalade marknadsföringen stred mot artikel 102 i Regler för läkemedelsinformation och fastställde IGN:s beslut.

I referatartiklarna i Pharma Industry har innebörden av kravet på produktresumén som den sakliga utgångspunkten för all information för ett läkemedel behandlats många gånger. Det har ofta betonats att kravet på stöd i produktresumén är särskilt långtgående och strängt ifråga om väsentliga uppgifter, till vilka olika effektuppgifter otvivelaktigt hör. Trots detta är jag något förvånad över NBL:s utslag. Resonemanget om att man av en doseringsregim två gånger dagligen kan dra slutsatsen att effekten varar i tolv timmar framstår för mig som ganska rimligt och trovärdigt. NBL säger att en doseringsanvisning kan grundas på annat än verkningstiden. Som ansvarig för prejudikatsbildningen och förståelsen för regelverket hade det var lämpligt att NBL gett åtminstone något exempel på sådana omständigheter. Personer med mångårig erfarenhet av såväl compliance som regulatory affairs, som jag ibland samråder med i fråga om medicinska och farmakologiska frågor som stundom aktualiseras vid tolkningen av LER, har inte kunnat ge något exempel av detta slag. NBL:s avgörande framstår som mycket formalistisk.

Detta gäller särskilt som nämnden faktisk säger att även om doseringsanvisningen enligt nämnden gett utrymme för en slutsats om verkningstid hade det inte varit tillräckligt för påståendet om smärtlindring i upp till 12 timmar. Slutsatsen blir att preciserade uppgifter rörande olika effektmått undantagslöst måste ha uttryckligt stöd i produktresumén.

Läs hela artikeln

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – december 2019

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – december 2019

Nytt år, ny statistik. Låt oss börja året med att titta tillbaka på hur 2019 såg ut försäljningsmässigt. Den senaste perioden som presenteras här är till och med 12-2019. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden är angivna i apotekens listade inpris (AIP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellen är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Jonas Holm, IQVIA har sammanställt och analyserat statistiken.

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige under 2019 uppgår till 45,67 miljarder SEK, och tillväxten jämfört med 2018 är 7,61 procent.

Topp 15-företag
Inga större rörelser mellan företagen i toppen, MSD ligger kvar på förstaplatsen, följt av Pfizer och BMS. Astra- Zeneca får lämna topp 15 från senaste rapporten, in kommer istället Orion Pharma. Novo Nordisk och Celgene visar en försäljningsökning på över 30 procent och klättrar en placering, till  13:e respektive 14:e plats.

Topp 15-produkter
Eliquis behåller förstaplatsen, följt av Eylea. Humira och Epclusa stannar trots minskad försäljning på 3:e respektive 5:e plats. Enbrel tar en placering och går om Keytruda till 7:e plats. Keytruda tar också förstaplatsen i tillväxt bland de bäst säljande produkterna med en ökning på 55 procent jämfört med 2018. I övrigt inga förändringar i ranking sedan vi senast tittade på statistiken.

Topp 15-terapiområden
Inga ändringar av rangordningen inom terapiområdena. Terapigrupp L ligger kvar som ohotad etta. Starkast tillväxt ser vi i terapigrupp M (rörelseapparaten) på 15 procent mot föregående år. J (infektionssjukdomar) och P (antiparasitära) är de enda terapiområden som tappar försäljning mot 2018.

Läs hela artikeln

Launch Excellence in a disrupted world: challenges and opportunity

Launch Excellence in a disrupted world: challenges and opportunity

Since 2007 IQVIA has examined which launches have been the most commercially successful in the recent timeframe, of innovative, protected new products. The findings have been published in a series of Launch Excellence studies. In this article Sarah Rickwood, Markus Gores, Yasemin Karanis, and Alexandra Smith present some of the key findings, the fundamentals for achieving a successful launch and long-term trends driving the launch environment.

A consistently compelling finding of the entire Launch Excellence series is the six-month window of opportunity which shows the significance of early performance. Speciality launches dominate in excellence, and is winning in the long term, even amongst older products. It is tough to achieve consistent launch excellence across countries, only few launches meet the base criteria for an excellent launch internationally.
The global pharmaceutical industry is changing, as is the environment for innovative product launch [Figure 1]. Molecular innovation is being supplemented, and in some instances could be replaced, by other forms of innovation, including highly individualised, procedure- like cell and gene therapies. The nature of launches will continue to evolve, faster than ever before. However, the fundamentals of Launch Excellence remain the same.

The rise of specialty as the key value growth driver of the developed markets, has created a situation where most launches, and almost 100 percent of the most successful launches, are for globally small, sometimes tiny, patient populations. 2018 was the first year in which both the FDA and the EMA approved more Orphan medicines, for rare diseases, than mainstream products. Mass market common, chronic diseases of the elderly don’t drive pharmaceutical value growth anymore; increasingly, value growth is a product of high value therapies for small patient populations. For multi-indicational products, launch is no longer a one-off event. In addition, faster approvals on early clinical data and longer journeys to full market access, due to extended real world assessment, create an extended launch period. Also, full life-time value must be considered. A product may have 10 indications during its full lifecycle.

The class of 2019 specialty dominates in both achievement and in return on investment
In our Launch Excellence reports we have sought balance between consistency of analysis and adaptation to the changing realities of the launch environment – the biggest change being the vertiginous rise in the number and commercial impact of specialty launches, especially oncologicals. In Launch Excellence Report V, specialty products outperformed primary care launches on all Launch Excellence measures, and only specialty products were in the elite group of launches which performed consistently excellently across countries. Primary care launches operate in a more constrained environment, and at present the overall opportunity for these products is often reduced. Of 136 specialty launches analysed across seven countries (US, top 5 Europe, Japan) 8 percent (11 products) met our base three criteria in more than one country. Of the 146 primary care launches, 5 percent (7 products) did the same. Overall, 6 percent of the cohort of specialty and primary care launches met our three base criteria internationally. To achieve consistent Launch Excellence across countries is extremely tough.
We also analysed launch investment, the promotional activities, non-digital and digital, addressed to healthcare professionals, as measured by IQVIA’s ChannelDynamicsTM audit. True Launch Excellence should not be bought at any price. Our findings show that a greater proportion of specialty brands are both excellent and have high return on investment. However, a top best seller is not always example of an Excellent launch due to promotional out-performance
– e.g. exceptionally high investments during the first two years.

Läs hela artikeln

Market access, fortfarande ett hett område?

Market access, fortfarande ett hett område?

Ett tag var market access det hetaste av det heta på den svenska läkemedelsmarknaden, market access-avdelningar byggdes upp och hälsoekonomi blev ett begrepp utanför akademin. I denna artikel av Kajsa Olsson ställs frågan om det fortfarande är hett – och hur jobbar man egentligen med market access?

Jag googlar för skojs skull kombinationen ”market access pharma” och får 62 miljoner träffar … Det mesta helt oanvändbart för att ens börja besvara min fråga. Market access-arbetet uppstår i spänningsfältet mellan å ena sidan läkemedelsföretag som vill introducera läkemedel och säkerställa att patienter får tillgång till nya produkter och dämed maximera vinsten (på lång och kort sikt) och å andra sidan betalare med uppdraget att tillhandahålla medborgarna effektiva läkemedel och samtidigt hålla sin budget. Därmed kommer market access alltid vara ”hett” eftersom både läkemedelsföretag och betalare ständigt introducerar nyheter. Läkemedelsföretagen kommer med nya innovativa och effektivare behandlingar och betalare introducerar nya initiativ på läkemedelsområdet, både för att styra kostnader och samtidigt kunna erbjuda medborgarna bästa tillgängliga behandling. Områden som i dag känns spännande och utmanande inom market access är till exempel frågan om hur vi kan klara accessen till läkemedel för behandling av sällsynta diagnoser. Ett annat område som fått mycket uppmärksamhet är hur introduktionen av CAR T-terapier och betalningslösningar av andra potentiellt botande genterapier ska gå till. Jag får ibland frågan om hur man jobbar med market access, om det finns en speciell metod eller modell. Jag ser framför mig en bild där alla utbildas i metoden och att allt därefter är frid och fröjd. Dessvärre finns det inte någon sådan metod eller modell. När jag håller kurser om market access är en av mina käpphästar att det inte finns någon metod eller modell som passar alla. Begreppet one-size fits all passar lika lite inom market access som för kläder …

Olika verktyg
Det finns en hel del olika verktyg att använda men inte något verktyg som passar för allt. Men, är inte hälsoekonomi en modell för market access kanske någon invänder. Jo, det är ett av verktygen man kan använda för market access. I många fall är hälsoekonomi och kostnadseffektivitet helt avgörande, men det är inte det enda verktyget. Och det kan utnyttjas på många olika sätt. Market access ska vara skräddarsytt annars passar det ofta dåligt. En annan orsak till att det inte finns en enda modell eller ett enda sätt för market access är att det är något som behöver säkerställas över produktens hela livscykel, och frågeställningarna är ju väldigt annorlunda i lansering jämfört med när patentutgången närmar sig. När produkten är ny och i lanseringsfas är kanske det tillfälle vi allra mest förknippar med market access. Då handlar det framför allt att få subvention och finansiering för den nya behandlingen. Men det stannar inte där. När produkten väl är lanserad och subvention och NT-rekommendation är på plats och produkten är i tillväxtfas kommer access-arbetet många gånger att handla om budget och kapacitet – finns det budget för att behandla de patienter vården (och företaget) tänker sig ska ha nytta av produkten. Det kan också handla om mycket konkreta kapacitetsfrågor

– exempelvis om man har platser för att administera en infusion eller annan infrastrukur för att kunna ge patienterna tillgång till behandlingen. Här kan vi också behöva arbeta med market access-frågor. Men då inte primärt med TLV eller NT-rådet som mottagare. När behandlingen är etablerad är det ju heller inte så att marknaden bara står still utan det kommer nya produkter som kommer att påverka access-situationen för den egna produkten. Det kan även publiceras nya data eller nya indikationer som godkänns och alla dessa frågor behöver värderas och hanteras ur ett market access-perspektiv. Produkter inom samma indikation går ur patent vilket då kan komma att påverka andra produkter, eftersom det gör alternativa behandlingar mycket billigare. Vilket kan leda till att den egna produkten placeras i en andrahandsposition. Allt detta blir lättare att hantera om vi är beredda och vet om vad som förväntas hända.

I slutet av produktlivscykeln ställs market access-frågorna återigen på sin spets med patentutgång för den egna produkten vilket är förknippat med både obligatoriska prissänkningar och generisk konkurrens. Det gäller med andra ord att arbeta med market access under hela den tid produkten finns på marknaden. Och det framstår ju som nästan självklart att verktygen kommer att se olika ut i de olika faserna.

Läs hela artikeln

Första året med e-verifikation – många lärdomar inför fortsatta arbetet

Första året med e-verifikation – många lärdomar inför fortsatta arbetet

Efter år av förberedelser började det europeiska regelverket med krav på spårbara säkerhetsdetaljer på läkemedelsförpackningar att gälla den 9 februari 2019. I praktiken innebar det att alla EU-länder skulle ha ett fungerande digitalt system i drift för att kunna kontrollera ny säkerhetsmärkning innan utlämnande till patient. Kristina von Sydow, som lett och samordnat arbetet i Sverige, berättar hur införandet av e-verifikation har gått och vad som återstår innan systemet är helt infört.

Förfalskade läkemedel är ett globalt och under de senaste åren ett växande problem. För att stoppa de kriminella ligorna från att föra in illegala läkemedel i den legala distributionskedjan för läkemedel krävs internationella och samordnade insatser. Inom EU heter lösningen e-verifikation.
– I Sverige har vi varit förskonade från att förfalskade läkemedel genom den legala kedjan nått patienterna men det finns exempel i närtid på att förfalskningar har tagit sig in på apotek i andra EUländer, bland annat i Tyskland, berättar Kristina von Sydow chef för e-VIS, organisationen som sköter den svenska delen av det europeiska systemet som lanserades den 9 februari 2019.
– Jag menar att införandet av e-verifikation i Sverige framförallt kommer att skydda oss mot framtida problem, att vi kvalitetssäkrar ett redan väl fungerande system. Men vill vi helt få bort förfalskade läkemedel måste vi också arbeta med information och kommunikation om hur du som kund kan veta att du köper äkta och legala läkemedel. Vi handlar allt mer över nätet och om allmänhet och patienter inte ser skillnad på godkända apotek och illegala aktörer kommer förfalskade läkemedel att fortsätta nå patienter den vägen.

Mångårigt arbete bakom
Det var i juni 2011 som EU antog ett första direktiv för att förhindra att förfalskade läkemedel tar sig in i den lagliga försörjningskedjan. Förfalskade produkter innehåller undermåliga eller felaktiga aktiva beståndsdelar, aktiva beståndsdelar i felaktig dos eller i vissa fall inga aktiva beståndsdelar alls och kan innebära allvarliga hot mot folkhälsan. Resultaten av användning av förfalskade läkemedel kan bli allt ifrån biverkningar, förgiftningar, utebliven effekt och resistensutveckling. Om förfalskade läkemedel finns i den legala distributionskedjan riskerar dessutom hela trovärdigheten för läkemedel att undergrävas. Bakgrunden till EU-direktivet var att man inom unionen upptäckt allt fler förfalskade läkemedel. Man kunde också konstatera att de förfalskade läkemedlen inte bara nått patienter på olaglig väg, utan att de även tagit sig in i och distribuerats via den lagliga läkemedelsförsörjningskedjan. Det första direktivet resulterade bland annat i den EUgemensamma symbolen för apoteksaktörer som säljer läkemedel lagligt och krav på nationella apotekssymboler. Det var också i detta direktiv som kraven på en EU-gemensam och harmoniserad märkning formulerades. Alla receptbelagda humanläkemedel inom EU skulle märkas med säkerhetsdetaljer som genom att öka spårbarheten skulle stoppa förfalskningar från att komma in i den legala distributionskedjan. 2015 kom fler riktlinjer, bland annat för databassystemet där informationen om säkerhetsdetaljerna skulle registreras
– hur det skulle inrättas, drivas och finansieras. Som svar på detta bildade samma år de europeiska läkemedelsbranschorganisationerna EMVO, (European Medicines Verification System) för att bygga och ansvara för den europeiska hubb som håller ihop de nationella verifieringssystemen. Ett år senare, 2016, gick startskottet för e-VIS (e-Verifikation i Sverige), den svenska icke-vinstdrivande organisation som finansierar och hanterar införandet på nationell nivå. Medlemmar i organisationen e-VIS är LIF, FGL, Läkemedelshandlarna och Läkemedelsdistributörsföreningen.
– Men införandet i Sverige hade inte gått att genomföra utan samverkan med alla aktörer som arbetar med läkemedelsdistribution, betonar Kristina von Sydow. Att införandet av systemet skulle ske stegvis var till exempel en strategi som vi tog fram tillsammans med Sveriges Apoteksförening.

Läs hela artikeln

Sju råd till dig som leder och ska rekrytera yngre talanger

Sju råd till dig som leder och ska rekrytera yngre talanger

De allt hårdare kraven på läkemedelsbranschen ställer industrin inför ett dilemma när ledare ska rekrytera eller använda konsulter i interimsuppdrag. Senioritet och befintligt nätverk ställs mot valet av yngre talanger som kan bidra med andra infallsvinklar och generationsbreddning. Detta kan du läsa om i denna artikel av Morgan Eilenberg.

Jag träffar ledare och specialister inom branschen, men även yngre talanger som vill komma in i läkemedelsindustrin, en bransch som har många attraktiva attribut för unga. En utmaning för branschen är en upplevd ökad medelålder bland medarbetarna. När Compass genomförde en undersökning bland 70 medarbetare, främst Key account managers, var medelåldern bland de svarande 46,8 år. Denna medelålder stämmer väl överens med de individer som många rekryterare i dag möter, både på kundoch kandidatsidan. I kunskaps- och forskningsintensiva företag kan en nyckelfaktor för framgång vara att du vet hur du ska generationsbredda din personal. Det vill säga att behålla, nyttja och vidareutveckla de senioras kompetens, samtidigt som man fyller på med yngre talanger för att få en dynamisk kultur. I samma undersökning frågades vad som får medarbetare att stanna samt vilja lämna läkemedelsföretagen. Resultaten visade att faktorer som hur forskningsintensivt företaget är, hur den anställde bedömer att företaget bidrar till ett bättre samhälle samt hur man trivs med kollegorna var avgörande för om man valde att stanna. Närmsta chef, kulturen på arbetsplatsen och bristande möjligheter till personlig utveckling var av betydelse för beslutet att säga upp sig.

Vad är då avgörande för att attrahera och behålla yngre talanger i läkemedelsbranschen?
Compass systerföretag i Danmark, People & Performance, har tillsammans med CompanYoung, som fokuserar på unga, undersökt just det. Kasper Urth, chef på People & Performance, konstaterar att digitaliseringen av arbetsmarknaden har omkullkastat en del av de hierarkier som tidigare var rådande på kunskapsföretag. Då var de äldre experterna, i dag kan färdigheter som de yngre är uppvuxna med och tar för givna, vara några av nyckelkompetenserna på samma företag.

Läs hela artikeln

AI för bättre patientförståelse

AI för bättre patientförståelse

Patienters beskrivningar på nätet av behandlingar och möten med vården växer fort och utgör i dag en källa till viktiga insikter för den som levererar varor och tjänster inom hälso- och sjukvårdsområdet. Dessa patientinsikter har blivit alltmer tillgängliga tack vare nya AI-verktyg för att analysera stora och ostrukturerade informationsmängder. Samma verktyg ger också tillgång till information från såväl forskningsartiklar som röntgenbilder både snabbare och med högre precision än vad som tidigare varit möjligt. Spännande möjligheter vilka beskrivs i denna artikel av Mats Olsson, Andreas Reibring och Tomas Larsson.

AI (artificiell intelligens) är inte något nytt på det medicinska området, utan används redan bland annat för att stödja läkare i att ställa diagnos. Nu öppnar tekniska framsteg inom maskininlärning för nya, kanske mindre kända, AI-tillämpningar, som i grunden handlar om att analysera och urskilja mönster i stora mängder ostrukturerad information. Samma tekniska lösningar kan användas för att strukturera och utvinna värdefulla insikter ur mycket olika slags data: från patientforum på nätet, via forskningsartiklar, till data som genereras inom hälso- och sjukvården.

Viktiga insikter döljer sig i ostrukturerad data
Volymerna av information som genereras växer exponentiellt i många delar av samhället. Det medicinska området är inget undantag – men bara några få procent av den information som genereras inom vården analyseras och används för att skapa nytta. Det beror bland annat på en brist på enhetlig struktur: data från de många system som används sparas i olika format. Att standardisera data från många olika källor är tidskrävande. Utvinning av enhetlig information från ostrukturerad, eller godtyckligt strukturerad, data är därför ett attraktivt alternativ
– som fram till helt nyligen varit tekniskt omöjligt.

Vid sidan av den data som skapas inom vården finns en växande mängd extern data som också är värdefull för den som till exempel vill förstå hur patienter ser på olika frågor. En undervärderad källa av information finns i de verklighetsbeskrivningar som individer delar med sig av och diskuterar med andra i nätgemenskaper, som ofta formas runt en viss sjukdom. Många delar där med sig också av erfarenheter som de inte alltid delar med sig av till sin läkare. Dessa diskussioner tar formen av ett ostrukturerat digitalt material av text, bilder, videor och ljudfiler. Liksom annan data från sociala medier växer den fort och vissa patientgrupper är mycket aktiva i nätdiskussionerna. Också runt ovanliga sjukdomar, som till exempel cystisk fibros, finns nätforum med miljontals inlägg. Traditionella metoder är otillräckliga Men hur hittar man den värdefulla informationen i en stor ostrukturerad datamängd? Det vanliga sättet är att använda ett sökverktyg som Google, som förfinat metoderna för att ”hitta en nål i en höstack”. Det som rankas högst bland sökresultaten har ofta mycket hög träffsäkerhet, men i många fall där man vill förstå ett större datamaterial räcker det inte att filtrera fram ett fåtal relevanta exempel – än viktigare kan vara att få överblick över och se mönster i materialet som helhet.

Läs hela artikeln

Framgångshjulet – en modell för att leda dig själv

Framgångshjulet – en modell för att leda dig själv

Framgång föder framgång sägs det. Men är det möjligt att skapa en positiv framgångsspiral? Ja, det menar Therese Wallter, tidigare elithandbollsspelare och numera processledare, föreläsare, workshopledare och coach. I denna artikel presenterar hon Framgångshjulet och bjuder på några goda råd.

En ledare kan inte göra allt. Alla individer är viktiga! Min erfarenhet är att för att nå gruppens gemensamma framgång behöver individen bli medveten, bidra och påverka i rätt riktning. Utvecklas individen kommer på sikt också gruppen att utvecklas. En ledare kan leda och påverka gruppen och individen, därtill är det individen som är delaktig och utvecklas samt tar kontroll över sitt agerande.

En viktig grund att ha med sig för att leda sig själv framåt är att förstå att ”Jag är viktig”. I en grupp finns olika roller och alla behövs för att nå framgång. I exempelvis ett handbollslag kan det finnas en som fyller vattenflaskor, en som dundrar in hårda skott i krysset, en som är taktisk, en som ger energi och en som stoppar skotten när de trillar igenom försvaret. Hur kan du leda dig och din roll framåt? Genom modellen Framgångshjulet (The Wheel of Excellence av Terry Orlick) finns ett verktyg till att leda dig själv. Modellen är utvecklad för att ge framgång till individer och grupper och jag har själv använt mig av den, både i min framgångsrika karriär inom handboll, och därefter i privat- och arbetslivet. Jag delar här med mig av ett par begrepp från Framgångshjulet med fokus på att leda sig själv. För att bli bättre på något behöver vi träna och när vi blir bättre skapas glädje. För att få nya vanor måste vi medvetet träna på det. Axiologin tyder på att 95 procent av de beslut som tas varje dag, tas av ren vana utan reflektion. De flesta av oss är vanemänniskor, med mer eller mindre bra och dåliga vanor. Vidare säger axiologin att 5 procent av de beslut som tas varje dag görs av ett eget medvetet val. Dessa beslut vill vi leda i rätt riktning.

Framgångshjulet hjälper dig att ta kontroll och bli medveten kring besluten som tas och kan på så vis påverka till en positiv spiral där du kan leda dig mot framgång, även om det uppkommer problem. Dessa kan hanteras på olika sätt. En del fastnar i problem medan andra istället letar lösningar. Det sägs att vi tänker cirka 3.500 nya tankar varje dag, dessa kan bygga upp oss eller bryta ner oss. Vägen mot framgången går inte spikrakt, det kommer toppar och dalar. Mål och drömmar kan ge motivation även i tunga stunder och att då medvetet ha tränat och fått verktyg, hjälper på vägen. Framgångshjulet består av ett nav som är den stomme som ekrarna fäster i. Navet består av drivkraft och tro. Runt navet rör sig ekrarna som består av fokus, positiva bilder, mental beredskap, störningskontroll och utvärdering. Vi vill få igång processen – få hjulet i rullning och hålla det rullande.

Drivkraft
Drivkraften handlar om viljan att nå sin fulla potential, genom att sätta mål och vilja uppnå målen och därtill vara envis och tålmodig på vägen om det uppstår hinder. Många har hört talas om yttre och inre drivkrafter. Det är skillnad mellan dessa för att upprätthålla motivationen. De yttre drivkrafterna kan vara en bonus, tjänstebil, beröm och belöningar, dock är motivatorn kortsiktig. Den inre drivkraften är däremot en långsiktig motivator. För att hitta den inre drivkraften kan du ställa dig frågan ”Varför?” Symboliskt kan den gula löken skalas, genom att ta bort lager för lager och för varje lager som tas bort ställs frågan ”Varför?”. Till slut nås kärnan, det som känns i kroppen. Tänk efter, vad är din inre drivkraft som skapar motivation till att leda dig framåt?

Läs hela artikeln

Förstå och jobba med självledarskap

Förstå och jobba med självledarskap

Säg den som inte har hört ordet självledarskap. I fler och fler sammanhang kommer begreppet upp. Självledarskap – är det ytterligare ett populärt buzzword eller är det något som vi måste förstå och jobba med? Läs mer i denna artikel av Karin Otterbjörk.

I rollen som utbildare träffar jag många personer från olika organisationer och nästan undantagslöst så kommer vi in på självledarskap eller self leadership om det kommer från globalt håll. Att det är ett begrepp som i organisatoriska sammanhang säger sig vara nyckeln till att medarbetarna ska kunna arbeta i den komplexa miljö som fler och fler verkar i.

Under hösten har jag mött ledare som lite frustrerat har brustit ut: ”Jag blir så trött på ordet! Ett så fluffigt ord, vad menas egentligen? Vad ska jag som chef göra för att mina medarbetare ska kunna utöva självledarskapet?” Och där börjar ofta vår diskussion om hur man kan göra för att ge begreppet tyngd och innehåll.

Metafor för självledarskap
Om man ska beskriva självledarskap med en metafor så beskriver uttrycket ”Var sätter du dig i bilen” det mycket bra om man tänker sig in i följande: Tänk dig att du sitter i en bil, som är bara din, och du ska ge dig ut på en resa. Det är du som bestämmer vart du ska åka och vilken väg du ska ta. Det är också du som vet när du behöver tanka och fylla på för att ha energin ändå fram till målet. Under resans gång så kommer du att stöta på en del gupp i väggen och olika vägbyggen. Du får då hitta en annan väg eller tillfälligt sakta in för att ta dig över. Ibland har du passagerare med dig och då får du ansvara för att ni tillsammans kommer överens om hur er är färd ska vara och att ni kommer till samma destination. Du är motiverade, proaktiv, tar ansvar och har kunskapen vad du behöver göra för att komma fram. För mig beskriver denna metafor en stor del av vad självledarskapet handlar om.

Vikten av att inte sätta sig i baksätet och vara beroende av att andra tar dig dit du vill. Att vara beroende av andra kan leda till passivitet, sämre engagemang och ansvarstagande samt ett allmänt sämre välmående.

Definitionen av självledarskap
Vid en snabb tanke kan man kanske tro att begreppet självledarskap är ett nytt påfund men så är inte fallet utan det har funnits som begrepp i många år. Den vanligaste definitionen är att kunna styra sina tankar och beteenden mot mål (Byrant & Kazan 2012). Att förstå vad du ska göra och prioritera i vilken ordning det ska göras samt se till att du får bra förutsättningar för det. Självledarskapet introducerades som begrepp av Manz 1986, som ett omfattande självinflyttande perspektiv som berör ledning av sig själv mot utförande av uppgifter som är naturligt motiverande. Det innefattar också att styra sig själv till att utföra de uppgifter som inte är naturligt motiverande men som ändå ska utföras. Självledarskapet är en process där personer påverkar sig individuellt för att uppnå de uppgifter och mål de har.

Läs hela artikeln

Prenumerera