DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Frida Lawenius ny vice vd på SwedenBIO

SwedenBIO förstärker sin roll som samlande kraft för svensk life science och rekryterar Frida Lawenius till positionen som vice vd.

SwedenBIO är med sina över 270 medlemmar från hela ekosystemet för life science i Sverige en organisation som växer kraftigt och får allt större synlighet och betydelse. Vår styrka ligger i att vi har örat mot marken och jobbar – inte bara nära – utan tillsammans med våra medlemmar. Genom att kombinera ihop policyarbete där vi kravställer politiker med egna insatser för att stärka branschen vill vi öka effekten av vårt arbete ytterligare. Som ett led i det rekryteras nu Frida Lawenius som vice vd.

Frida Lawenius ny vice vd på SwedenBIO

Frida Lawenius ny vice vd på SwedenBIO

 

  • Hela värdekedjan för life science finns inom SwedenBIO. Branschens framgång vilar på att vi länkar samman delarna i den kedjan. För att skapa framgångar i såväl policyarbetet som i att möta medlemmarnas egna utmaningar vill jag därför dra nytta av den kompetens och de erfarenhet som finns samlat i organisationen.

Frida kommer närmast från en roll som ansvarig för strategisk utveckling och policy på Naturvetarna. I sin nya roll kommer hon att tillsammans med vd ansvara både för SwedenBIOs arbete med att ge branschen en stark röst och att navigera strategiskt i det snabbt föränderliga landskap som både branschen och vi som organisation befinner oss i.

  • Det är viktigt att ha helikopterperspektiv för att även enskilda problem ska sättas i rätt sammanhang. Jag har i min senaste roll studerat 2000-talets komplexa marknad för att förstå hur vi behöver anpassa såväl politik som affärslogik. Med det i ryggsäcken kommer jag att börja med att lyssna mycket på medlemmarnas faktiska behov för att se hur SwedenBIO kan utveckla sitt medlemserbjudande för att vi ska fortsätta att vara framgångsrika framöver.

Helena Strigård, vd SwedenBIO välkomnar förstärkningen.

  • Med Frida har vi en mycket kompetent doer, som kombinerar en analytisk förmåga med strategiskt tänk. Det kommer vi ha stor glädje av i vår uppgift att möta branschens mångfacetterade behov. En dag hos oss är sällan den andra lik.

Frida Lawenius och Helena Strigård kommer att finnas tillgängliga för att svara på frågor under dagen.

Kontakt: Helena Strigård, vd, 0736-402805

 

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – oktober 2019

Novembermörkret har sänkt sig över Sverige och det är dags att återigen ta en titt på statistiken. Den senaste perioden som presenteras här är 201910. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden är angivna i apotekens listade inpris (AIP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellen är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Jonas Holm, IQVIA har sammanställt och analyserat statistiken.

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige uppgår fram
till och med oktober 2019 till 38,03 miljarder SEK, och tillväxten jämfört med samma period förra året är 7,90 procent.

Topp 15-företag
Inga större rörelser mellan företagen i toppen. MSD ligger kvar på förstaplatsen följt av Pfizer och BMS. Teva och Gilead tar några placeringar på listan och går upp till 12:e respektive 13:e plats. AstraZeneca går från 11:e till 13:e plats.

Ta del av hela statistiken

Avgöranden från IGN och NBL

Sedan förra numret av Pharma Industry har NBL avgivit endast ett beslut medan IGN kommit med ett drygt tiotal. NBL-ärendet är intressant eftersom det handlar om den inte så ofta förekommande frågan om donationer till hälso- och sjukvården. IGN-ärendena har till största delen handlat om relativt vanligt förekommande frågor och innebär knappast ändring eller förtydligande av praxis. Mer intressanta är några andra ärenden rörande frågor som inte är så vanligt förekommande hos nämnden.

Donation av receptbelagt läkemedel Donationer från läkemedelsföretag till hälso- och sjukvården regleras i artikel 10, avdelning 1, kapitel 2 i LER. Enligt bestämmelsen gäller bland annat att donationer till hälso- och sjukvården är tillåtna endast om de görs för att stödja forskning och utveckling samt att sådana inte får utgöra ett incitament att rekommendera, förskriva, köpa, tillhandahålla, sälja eller administrera specifika läkemedel. I praxis har framkommit att donationer av receptbelagda läkemedel är tillåtna under förutsättning att den mängd av ett läkemedel som doneras täcker hela behovet för en fullständig behandling med läkemedlet. Om inte kommer man i konflikt med det senare av nyss nämnda två krav. Detta har nu bekräftats i ett avgörande (NBL 1064/19 och 1065/19) rörande ett erbjudande från Novartis till hälso- och sjukvården där företaget erbjöd sig att stå för en så kallad Startförpackning vid behandling med Cosentyx, som är indicerat vid plackpsoriasis, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit.

IGN inledde att initiativärende med anledning av Novartis erbjudande.
Man mottog också en konkurrentanmälan mot detta som väsentligen innehöll samma kritik som den IGN hade. Ärendena överfördes till NBL med stöd av p 23 och 25 i arbetsordningen för IGN och NBL utan att IGN fattade eget beslut i sakfrågan. Novartis erbjudande betecknades i
utskicket till hälso-och sjukvården som ett ”Erbjudande till dig och dina patienter”. Där angavs att Novartis stod för kostnaden för startförpackningen (som inte omfattas av läkemedelsförmånen)
och att detta innebar 100 procents reducering på investeringskostnaden
under de tre första månaderna för behandling av PsA- (TNF-naiva) och AS-patienter. För PsO- och PsA (TNF-erfarna) -patienter angavs reduceringen
bli 50 procent under motsvarande period. Det angavs också att patienten
hade att erlägga 100 kronor vid uttag på apoteket av receptet på startförpackningen. Det senare förhållandet, att patienten fick erlägga 100 kronor, medförde enligt Novartis att det handlade om ett köp och inte om en gåva/donation. Vidare framhölls att köpeerbjudandet avseende startförpackningen var riktat mot patienterna och inte mot hälso- och sjukvården. Av bland annat dessa skäl menade Novartis
att artikel 10 om donationer till hälso- och sjukvården inte var tillämplig. NBL inledde med att ta ställning till om erbjudandet innefattade en donation till hälso- och sjukvården i den mening som avses i artikel 10.

Nämnden uttalade att för att detta skulle vara fallet krävs att erbjudandet på något sätt innebär en ekonomisk fördel för kliniken eller i förlängningen för regionen. Klinikens alternativ till att utnyttja erbjudandet för den aktuella patientgruppen var enligt NBL att välja en annan behandling och att skriva ut ett läkemedel som ingår i förmånssystemet. NBL noterade att därvid ligger kostnadsansvaret för receptläkemedel inom förmånssystemet, med undantag för den patientavgift som erläggs, på sjukvårdshuvudmannen (den enskilda kliniken, sjukhuset eller samlat regionalt). I fall då kostnadsansvaret ligger på kliniknivå var det enligt NBL särskilt tydligt att Novartis erbjudande medförde en direkt ekonomisk besparing för kliniken. Men även då kostnadsansvaret ligger samlat hos regionen innebar erbjudandet en kostnadsbesparing för hälso- och sjukvården. Nämnden fortsatte: ”För mycket kostsamma läkemedelsbehandlingar, som patienten inte bedöms ha möjlighet att
ekonomiskt klara av, är det inte ovanligt att den förskrivande kliniken tar
på sig kostnadsansvaret. Den aktuella förpackningen av Cosentyx, som inte
ingår i läkemedelsförmånen, bedöms vara ett för patienten mycket kostsamt behandlingsalternativ som, om det skulle förskrivas på recept, skulle behöva bekostas av sjukvårdshuvudmannen (kliniken, sjukhuset eller regionen). Även i denna situation innebär erbjudandet en kostnadsbesparing för hälso- och sjukvården.” NBL kom därför fram till att erbjudandet utgjorde en donation enligt artikel 10.

Läs hela artikeln

STRONGER TOGETHER – harnessing the power of collaboration across borders

Den nordiska välfärdsmodellen är satt under press och life science-sektorn som helhet står inför stora omvälvningar, inte minst genom intåget av nya teknologier och kravet på ökad digitalisering. I både Sverige och Danmark kraftsamlar regeringarna för att positionera sig som ledande life science-nationer. Var för sig har länderna begränsade möjligheter att konkurrera globalt, men genom ett utökat skandinaviskt samarbete står vi starkare i kampen om investeringar, företagsetableringar och internationella talanger. Det Öresundsregionala samarbetet inom ramen för Medicon Valley är ett exempel på att en sådan utveckling är möjlig. Klusterorganisationen Medicon Valley Alliance (MVA) kan nu presentera ett antal nyckelfaktorer för framgångsrika forskningssamarbeten som stärker konkurrenskraften i svensk och dansk life science.

The life science industry is undergoing a period of transition worldwide. Pricing pressures by healthcare systems who are under cost pressures themselves due to ageing populations and the rise of chronic diseases, technological changes towards biopharmaceuticals and personalised therapies, sector disruption driven by digitalisation with technologies such as artificial intelligence and big data that gives patients greater knowledge about and influence over their treatments, are just some of the trends affecting the life science sector globally. Furthermore, across all industries, competition in terms of talent, investment, trade and technological development is intensifying. Against this backdrop, countries are not standing still – nations such as the UK have been explicit with their ambition to strengthen the development and growth of national life science industries.

In Sweden, life science is no less strategic to us as a nation, as evidenced by the strong political will to keep Sweden on the competitive forefront as a leading life science nation, that should also strengthen the development of the healthcare system in Sweden and generate economic development opportunities. As part of this strengthened focus on life science, the national life science office is in the process of developing a national life science strategy, which prioritises the following areas:1

1. Partnerships, coordination and having a long-term perspective
This reflects the Swedish model where responsible parties cooperate and contribute towards common goals.

2. Better utilisation of health and clinical data for research and innovation
Given the large amounts of health and clinical data generated, it holds the potential to contribute significantly to the development of future healthcare and prevention efforts, if used properly and with respect for the individual’s privacy.

3. Policy development and ethics Moving to more personalised care requires that law and regulation keeps pace from an ethics and privacy perspective, while providing the right conditions for development.

4. Integration of research and innovation in healthcare Research and innovation should be embedded and be a natural part of the delivery of health and social care.

Läs hela artikeln

Do’s and Don’ts vid marknadsföring av läkemedel

Läkemedelsförsäljning är strikt reglerat i Sverige och för läkemedelsföretagen gäller det att hålla reda på en mängd olika lagar och förordningar. I denna artikel reder advokaterna Per Lidman och Sara Söderling ut begreppen och vad som gäller inom en rad olika områden.

val, tillgänglighet och registrering
I Sverige kan man skydda ett varumärke genom att lämna in en ansökan nationellt eller i EU, alternativt genom att designera Sverige eller EU i en internationell registrering. Till skillnad från EU:s varumärkesmyndighet (EUIPO) granskar Patent- och registreringsverket (PRV) även relativa hinder. Nationella och internationella myndigheter samt krav Om PRV anser att ett sökt varumärke är särskiljande och  inte förväxlingsbart med tidigare rättigheter registreras varumärket. Efter registrering följer en invändningsperiod om 3 månader under vilken tredje part kan invända mot registreringen. 1 januari 2019 ändrades den svenska varumärkeslagen och för det fall en invändning baseras på ett varumärke som är äldre än fem år måste innehavaren, på begäran av sökanden, numera visa användning av sitt varumärke. Enligt den tidigare varumärkeslagen kunde invändningar avseende bristande användning bara prövas inom ramen för en separat hävningstalan och om svaranden motsatte sig hävning lämnades ärendet över till domstol.

Vi uppmuntrar företag att göra en tillgänglighetsundersökning innan man väljer ett varumärke för att undvika både hinder mot ansökan och varumärkesintrång. En sådan sökning bör omfatta databaser för varumärken, företagsnamn och om tillämpligt international non proprietary names (INN). När PRV och Patent- och marknadsdomstolen bedömer huruvida varumärken för läkemedel är förväxlingsbara har man historiskt sett gjort en striktare bedömning jämfört med andra produktkategorier på grund av de allvarliga konsekvenser en faktisk förväxling kan få på marknaden. Uttalanden i förarbetena stödjer en sådan inställning och en granskare hos PRV har också bekräftat att det är PRV:s nuvarande inställning. Det finns ingen ny praxis som bekräftar detta.

Europeiska myndigheter och domstolar har utvecklat en annorlunda praxis. Till skillnad från den svenska inställningen har europeiska myndigheter kommit fram till att aktuella konsumenter sannolikt kommer vara extra uppmärksamma vid köp av både receptbelagda och receptfria
läkemedel (Novartis v OHIM-Sanochemia Pharmazutika, avseende varumärket TOLPOSAN; Mål T-331/09)). Resultatet är att man tillåter en högre grad av likhet mellan varumärken för läkemedel jämfört med vad man gör i Sverige.

Läs hela artikeln

Statistikens atomer och molekyler

Statistikens minsta beståndsdelar är förstås data. Och det allra enklaste vi kan beräkna är medelvärde, median, typvärde och range. Okej, ni vet redan vad det är? Då kan ni skippa den här artikeln, men inte förrän ni tvärsäkert analyserar problemet med min dotters matteprov …

Vad tror de om oss föräldrar?
Min dotter kommer hem med resultatet från sitt första matteprov på gymnasiet. Glatt meddelar hon att hon hade ett resultat över medel; 19 poäng. Jag läser meddelandet från skolan: Max 24 poäng, medel 17 poäng och median 21 poäng. Och min dotter hade alltså 19 poäng, över medel men under median. Jag ser inte riktigt lika ljust på situationen som min dotter. Du som redan blixtsnabbt analyserat situationen (och funderat på lämpliga åtgärder) kan skippa resten av artikeln. Ni andra: Simma på.

Hur ser data ut?
Det absolut första man gör när man analyserar data är att SE PÅ DATA,
ibland är det förstås inte möjligt, när ett dataset innehåller miljontals observationer (registerstudier) men ofta kan man visuellt inspektera data. Ofta gör man enkla grafer och tittar på till exempel fördelning och eventuella avvikande värden (outliers). Nästa steg är att se på medelvärde, median och kanske spridningsmått som varians eller minsta och största värde. Det låter ju väldigt trivialt, men många av de värsta felsteg jag sett handlar just om detta; att man inte tar hänsyn till hur data ser ut innan man påbörjar sina analyser. Så hur kan det bli så galet, bara för att man inte tar hänsyn till hur data ser ut?


Medelvärde versus median
Tänk att vi vill undersöka om en kräm förbättrar hudkvalitén jämfört med en placebokräm. Vi säger att de som får den aktiva behandlingen upplever en förbättring på 0, 0, 1, 3, 16 enheter och de som får placebo upplever en förbättring på 0, 0, 1, 2, 2 enheter. Ser man enbart på medelvärdet så är förbättringen för respektive grupp: 4 enheter (aktiv) och 1 enhet (placebo). Eftersom vi inspekterat data så förstår vi omedelbart att skillnaden i medelvärde beror enbart på en outlier; patienten som upplevde en förbättring på 16 enheter. Det var en stor skillnad i medelvärde: 4 enheter jämfört med 1, median är däremot densamma för bägge grupper, nämligen 1. En snabb titta på data gör att vi förstår att data inte är normalfördelade
och att till exempel medelvärde inte är ett bra mått. Ett annat lägesmått
som används ibland är typvärde, det vill säga det vanligaste värdet i ett dataset. I exemplet ovan är 0 typvärdet för både aktiv och placebo.

Läs hela artikeln

 

NLSDays 2019 – Nordisk life science för framtiden – kraften ligger i mötet

Det är en familjär känsla, lite av en klassåterträff, man upplever på Malmömässan. NLSDays styrka är dess partnering-upplägg, och den nya plattformen för möten imponerar. Men det är inte bara bakom de gula skynkena som magin händer. Vid utställningsbåsen, kring de runda borden, över en kaffe, i direkt anslutning till podierna – ja överallt
– ser man människor som samtalar, nätverkar och öppnar upp för partnerskap. Samarbete är katalysatorn för organisatörerna och deltagarna när de under NLSDays 2019 tillsammans strävar efter att hitta lösningar för framtidens hälso- och sjukvård med nya angreppssätt inom spetsforsknin

Vad var det då som hände, på Malmömässan, den 10–12 september? Efter att Helena Strigård, nytillträdd vd på SwedenBio öppnat konferensen, inleddes NLSDays 2019 med ett mycket uppskattat politiskt inlägg om framtida life sciencesatsningar. Statssekreterare Niklas Johansson lyfte det faktum att Sverige är själva hjärtat av real world data (RWD) och att ett av regeringens strategiska fokus ligger just i att använda landets unika RWD-resurser, det vill säga alla olika register, ännu mer för forskning, utveckling och uppföljning. Vidare fastställer han att samarbete och partnerskap är Sveriges USP (unique selling point) och om vi vill fortsätta vara en konkurrerande kraft måste vi vara öppna för förändring och samarbete. Som starkast blir vi om vi går samman i den nordiska regionen, vi är måhända små men spelar alla i en högre division när det kommer till life science och innovation, avslutar Niklas Johansson.

Nästa anhalt på agendan var finansiering av nordisk life science, en populär programpunkt. Att kapitalanskaffning genom privatkapital, riskkapitalister och affärsänglar har minskat i betydelse låg till grund för diskussionerna. Å andra sidan inbjuder den unika svenska aktiekulturen – ett högt direktägande av aktier – till ett ökat antal börsnoteringar. Även så kallade mjuka finansieringskällor har ökat, det vill säga anslag från statliga verksamheter av typen Vinnova och Almi och europeiska stödprogram av typen Horizon 2020, enligt en rapport från SwedenBio. Att gå till börsen har blivit ett attraktivt alternativ till det privata riskkapitalet för de svenska life science-bolagen och många tillväxtbolag kan också känna sig nödgade att börsnoteras i ett alltför tidigt skede för att kunna finansiera sin fortsatta tillväxt. En börsnotering ställer dock ytterligare krav på bolaget i form av tyngre administrativt understöd internt. Det behövs en mogen organisation som kan hantera både affärsutveckling och omvärldshändelser som kan komma att påverka bolagets värde.

Här finns det hjälp att tillgå, och åter lyfts frågan om partnerskap och samarbete. En extraordinär forskare eller innovatör är inte per default en given affärsledare, men det finns företag som kan bistå i förberedelserna för en börsnotering alternativt vid anskaffning av riskkapital, får vi veta. Insikt är en mognad i sig – man ska inte börsnoteras bara för själva börsnoterandets skull. Tidigt i programmet lyftes även vikten av att patientens röst bör utgöra en integrerad del av utvecklingsprocessen. Ämnet kom upp under flera presentationer under NLS-dagarna, i sammanhang som AI, patientrapporterade utfallsmått och den viktiga uppföljningen. Då flera forskningsfält börjar inkludera patienter som forskningspartners blir diskussionen intressant och väldigt relevant då de berörda är med på scen. Som Thomas Magnusson från patientorganisationen DiOS, Diabetes Organisation i Sverige, uttryckte det: ”Det känns ibland som ni pratar om oss och inte med oss”. Patienter behöver tidigt utbildning om sjukdomen efter att de har fått sin diagnos. Med vetskapen att de själva har ett stort ansvar för sin hälsa och eventuella komplikationer, behöver de kunskap om hur de ska leva och stöd för att kontinuerligt kunna följa upp sitt hälsotillstånd.

Läs hela reportaget

Karolinska Institutet Innovations – katalysatorn när forskarnas idéer blir patientnytta

Akademisk life science-forskning blir allt viktigare när läkemedelsbranschens landskap för innovation förändras. Runt Karolinska Institutet Innovations (KI Innovations) bubblar det av idéer med stor potential att komma samhället till gagn.

Vårt uppdrag är att ta vara på forskningsresultat och idéer från Karolinska Institutet och hjälpa forskarna att skapa värde ur den, förklarar vd Lilian Wikström. Just det potentiella värdet tummar man aldrig på. En idé må vara baserad på häftig och nyskapande forskning men finns det ingen solklar köpare av framtida produkter eller tjänster, kvalar inte projektet in för att få stöd från KI Innovations. Eller som Sana Almajovic, medgrundare och vd på Sigrid Therapeutics uttrycker det:
– En innovation är en idé som tas hela vägen från labb till en produkt som löser ett problem som någon är villig att betala för.

Sana vet vad hon pratar om. Sigrid Therapeutics har gjort sin andra framgångsrika kliniska studie med produkten SiPore15 för behandling av blodsocker. De har fått stor internationell uppmärksamhet, tagit in 90 miljoner i riskkapital och skalar nu upp produktionen för marknad. Bolaget
har vunnit flera priser, bland annat pitchtävlingen Start- JLM, arrangerat av Israels ambassad i Sverige tillsammans med Vinnova och Handelskammaren Sverige-Israel. Dessutom har Sana Alajmovic korats som en av världens 10 ledande innovatörer under 40 år av två amerikanska tidningar BioSpace och Genetic Engineering News. Bolaget är även vinnare av Årets Startup Pitch, arrangerat av Almi Invest på Almis 10 års jubileum med 300 investerare och entreprenörer från hela Sverige.

Sammanhållen kedja av stöd
2008 beslutade regeringen med Lars Leijonborg i spetsen att öronmärka pengar för att nyttiggöra den forskning som görs på universiteten. I praktiken innebar det att universiteten fick i uppdrag att bilda innovationskontor. KI Innovations är organiserat så att det finns tre delar i
innovationskedjan: INREACH, START och DRIVE. Inom INREACH arbetar man proaktivt för att sprida kunskap om olika vägar för att nyttiggöra forskning. Till exempel känner inte alla forskare till det svenska lärarundantaget, vilket innebär att forskaren själv äger sin forsknings Intellectual Property (IP). INREACH ser även till att studenter från olika
universitet träffas och har utbyte kring innovationstemat. START syftar till att först och främst validera potentialen i forskarens idé. Det var det där med värdet igen. För att ta reda på potentialen undersöker affärscoacherna i START hur väl idén motsvarar behovet hos målgruppen. Därefter
tittar man på viktiga förutsättningar som exempelvis möjlighet att ansöka om patent samt hur konkurrenssituationen på marknaden ser ut.

– Tyvärr har en del forskare ”publicerat bort sig”. När en idé väl är beskriven i till exempel en vetenskaplig artikel går det inte att söka patent för den och då är det förenat med stora utmaningar att driva utvecklingstunga projektet vidare, säger

Läs hela reportaget

Sökmotoroptimering – vad tänka på 2020?

Som en fortsättning på den serie om digital marknadsföring som publiceras här i Pharma Industry, där ämnen som e-post, hemsidor, webinar, eRep/eMSL, sociala medier, grundläggande sökmotoroptimering (SEO) med mera berörts, är det nu dags att dyka ännu djupare ner i Googles och övriga sökmotorers värld för att se vad som gör att vissa hemsidor lyckas bättre än andra i sökresultaten. I den här artikeln går Fredrik Holmboe, digital strateg, tillsammans med Robert Nyberg, specialist på internationell SEO, bland annat igenom det som i dag sägs utgöra cirka 40–50 procent av en väl genomförd SEO-strategi, nämligen backlinks.

Väl medveten om att det inte är många läsare av Pharma Industry och som arbetar med Rx-preparat, som kommer att ha särskilt mycket nytta av den här artikeln i sitt vardagliga arbete, så skrivs den ändå med tanken
att bli ett stöd för dig som arbetar med OTC-preparat och disease awareness samt verka som allmän förkovring i ämnet sökmotoroptimering.
När man pratar om digital marknadsföring så utgörs fundamentet av all kommunikation online av någon form av content. Content som placeras på någon form av digital resurs online såsom en hemsida, eller i en social mediekanal såsom Facebook.

Oavsett var content publiceras, oavsett om det är i textform, som bild, film, animering eller som ett ljudklipp, så konkurrerar det med en otrolig mängd annat content inom samma eller motsvarande ämne. För att inte bli en av de organisationer som adderar till det digitala bruset vi alla lider av dagligen, och därmed inte få särskilt stor return on investment (ROI), krävs det att man grottar ner sig i detaljerna och verkligen tar sin SEO på allvar.
Och med ”grottar ner sig” menas inte enbart att man förkovrar sig i den typ av SEO som berördes i förra artikeln (PI 2-19), det som brukar kallas för ”on-page SEO”, utan även tittar på det som kallas för ”off-page SEO”, vilket är de strategier och initiativ som sker utanför er hemsida. Ofta är det
en del av SEO som helt glöms bort av organisationer, med resultatet att de organisationer som införlivar sökmotoroptimeringens hela omfång skapar sig ett konkurrensövertag online.

Vi skriver artikeln för att ge dig som läsare en större insikt i sökmotoroptimeringens hela omfång, och vår förhoppning är att du får små aha-upplevelser och därefter väljer att gå tillbaka till tidigare artiklar om multichannel marketing här i Pharma Industry för att bredda storyn. Du hittar de artiklarna om du googlar ”Pharma Industry Fredrik Holmboe”.
Man behöver inte alltid gå in i alla detaljer, men man måste veta att det är i detaljerna man vinner digitalt.

Läs hela artikeln

Läkemedelsbranschens etiska regelverk fyller 50 år

Ingen annan bransch i Sverige är så hårt reglerad som läkemedelsindustrin. Grundplattan är läkemedelslagen, som kompletteras med rigorösa, detaljerade regler som genomsyrar alla aspekter av kontakterna med sjukvården och patienterna, marknadsföringen och informationen om preparat och behandlingar. Och det är branschen själv som tagit fram regelverket. I år fyller denna frivilliga självreglering 50 år.

Läkemedelsbranschens etiska regelverk LER gäller för alla företag som är med i LIF eller de tre andra branschföreningarna inom området som också valt att ansluta sig. Men det täcker i realiteten hela industrin; de flesta som inte är medlemmar följer regelverket ändå. Sverige var tidigt ute, självregleringssystemet infördes redan 1969. Först innefattade det regler för hur och vilka företagen får informera om läkemedel. Genom decennierna har det i dag 50-åriga regelverket byggts på med internationella branschorganisationers bestämmelser men också regler för hur samverkan får ske mellan läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården, organisationer, politiker, patientföreningar med flera som LIF tagit fram. Bland annat måste ekonomiska ersättningar som konsultarvoden från företag till organisationer och personal inom hälso- och sjukvård redovisas i en öppen databas på LIF:s hemsida och vad branschen får bekosta regleras hårt. Till exempel får man inte stå för resa och logi för läkare som deltar på vetenskapliga kongresser.

Läs hela artikeln

Prenumerera