DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Den agila revolutionen är här!

Den agila filosofin sprider sig snabbt och det är inte längre bara IT-avdelningen som är agil utan hela företag, branscher och verksamheter tar snabbt till sig detta syn- och arbetssätt. I denna artikel av Anders Fresk, agil förändringsledare, får du veta mer om vad det innebär att arbeta agilt och även praktiska råd för att komma igång.

Från att vara något som sågs som flummigt och lättvindigt enbart avsett för mjukvaruutveckling börjar många se det agila syn- och arbetssättet som en möjlighet att använda i hela sin verksamhet. Genom detta kan verksamheten snabbt och effektivt ställa om efter nya behov
och vara mer anpassningsbar i en alltmer föränderlig värld med hårdare konkurrens och därmed snabbare kunna leverera nytta till sina kunder.

Vi ser att arbetssättet får allt större genomslag inom bank och finans, detaljhandel och även offentlig sektor. Finns det delar av den agila filosofin och arbetssättet som även skulle kunna vara till nytta inom den hårt styrda
och reglerade läkemedelsbranschen? Läs och fundera.

Vad innebär det då att arbeta agilt?
Vad innebär det agila arbetssättet och vad är det som gör att man blir mer anpassningsbar och lättrörlig i sin organisation om man tillämpar arbetssättet? I mångt och mycket handlar agilitet mer om ett synsätt och filosofi än om ett arbetssätt, även om det finns många tekniker och metoder att hämta från den agila världen. Att vara agil i sin organisation handlar mycket om hur man styr verksamheten, kommunicerar, driver förändringar och genomför förbättringsarbete. Fokus ligger på att minimera slöseri, göra det viktigaste först, arbeta i korta cykler med täta leveranser, ta vara på erfarenheter under arbetets gång och styra planeringen utifrån dessa. Att införa agilt arbetssätt innebär normalt stora förändringar i hur man styr verksamheten. I boken Det agila företaget
– Fiskstim eller supertankers i en dynamisk värld (Francke & Nilsson) beskrivs fyra grundläggande styravvägningar som väl beskriver grundbultarna i den agila styrfilosofin kontra styrning i mer traditionella organisationer:

Att gå mot agil styrning innebär normalt stora förändringar av ledarskapet i organisationen. Det innebär att gå från detaljstyrning – ”command and control” – till ett delegerat ledarskap där medarbetarna tar stort ansvar och arbetar i tvärfunktionella team och själva tar beslut inom givna ramar. Att teamen är tvärfunktionella innebär att de består av medarbetare med olika typer av kompetens som tillsammans kan lösa hela uppgiften och leverera nytta till ”kunden”, utan överlämning till andra grupperingar.

Läs hela artikeln

Data är den nya oljan

Data är den nya oljan i bemärkelsen världens mest värdefulla tillgång. Data och analys har varit på tapeten sedan början av 2000-talet och frågan är om man kommer att kunna konkurrera i framtiden utan att nyttiggöra affärskritiska data? Läs mer i denna artikel av Jesper Olsson och Mats Olsson.

En viktig del av digitaliseringens effekter är dess påverkan på marknadsföringslandskapet. Tidigare hade den som ägde en produkt eller tjänst ofta en egen kanal och egna relationer till sina kunder/ medborgare. I dag är det ett ”slag om plattformarna” framför allt drivet av den digitala utvecklingen. Det senaste decenniets nykomlingar såsom Google, FaceBook etcetera har tagit en stadig bit av data- och annonskakan tack vare deras starka grepp om människors digitala vanor och beteenden. Det gör att många produkt- och tjänsteägare står inför strategiska vägval. Om de inte klarar av att själva skapa en plattform där de ”äger” kundrelationen fullt ut handlar det om att antingen försöka bli en fullsortimentsleverantör eller att hitta en tydlig nisch, ofta i samverkan med andra aktörer för att skapa en sömlös helhet för kunden. I och med detta är marknaden för de flesta företag i snabb förändring. I den nya verkligheten är inget sig likt. Diskontinuerliga skiften överrumplar bransch efter bransch: elektriska drivlinor i fordon, avreglering av finanssektorn, solenergiproducenter i var och varannan villa. Samtidigt dyker konkurrenter upp från helt oväntade håll: AirBnB, Uber, Klarna med mera. En övervägande del av företagscheferna i olika branscher förutspår att deras nuvarande affärsmodeller kommer att vara föråldrade inom fem år. Även inom hälso- och sjukvården pågår en stor och snabb omställning – vården flyttar hem, digitalisering och nya principer för medskapande katalyserar nya affärsmodeller. Det är tydligt att samhället i sin helhet befinner sig mitt i en brytningstid.

Läs hela artikeln

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – augusti 2019

Semestrarna är över och höstens arbete har tagit fart, dags att titta på hur statistiken utvecklat sig under sommaren. Den senaste perioden som presenteras här är från 2019-08. Nytt för denna gång är att statistiken baserar sig på siffror från distributörerna. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden är angivna i apotekens listade inpris (AIP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellen är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Jonas Holm, IQVIA har sammanställt och analyserat statistiken.

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige uppgår fram till och med augusti 2019 till 29,56 miljarder SEK, och tillväxten jämfört med samma period förra året är 7,29 procent.Förändring av datatypDå e-Hälsomyndigheten slutade att leverera sell-out data som tidigare den 10 juni, har IQVIA beslutat att gå över till sell-in data från distributörerna som grund för våra statistikleveran-ser. I dagsläget täcker vi ~98 procent av marknaden att jämföra med den begränsade sell-out lösning som nu er-bjuds från eHm där täckningen i skri-vande stund uppgår till ~70 procent.

Ta del av hela statistiken

Intressanta NBL- och IGN-avgöranden under andra kvartalet

Liksom under årets första månader har under andra kvartalet antalet NBL-avgöranden varit ovanligt få, endast tre. Antalet IGN-avgöranden under samma tid ligger dock på en mera normal nivå och uppgår till ett tiotal. Även under den här perioden handlar det i flera fall om frågeställningar som inte är så vanligt förekommande hos NBL/IGN. Den här artikeln ägnas därför huvudsakligen åt sådana ärenden.

Patientstödsprogram Ett konkurrerande företag anmälde Amgens patientstödsprogram som företaget erbjöd i anslutning till den första behandlingen med Vectibix till IGN och gjorde gällande att detta av flera skäl stred mot bland annat LER:s regler om samarbete mellan läkeme-delsföretag och vården. IGN friade programmet på alla punkter utom en varför konkurrenten överklagade till NBL (NBL1063/19).

NBL gjorde dock samma bedömning som IGN (IGN 129), men gjorde i fråga om en av anmärkningspunkterna ett förtydligande.Vectibix är indicerat för behandling av vuxna patienter med metastaserad kolorektalcancer. Vanliga biverkningar som drabbar majoriteten av patienterna är hudproblem av olika slag och svårighetsgrad. Av det skälet tillhandahöll Amgen till vården påsar med hudvårdsprodukter från ett kosmetikaföretag samt informationsblad med bland annat reklam för hudvårdsprodukter och information om hudvård under cancerbehandling. På påsen fanns dels Amgens logotyp, dels texten ”Endast till patienter som får sin första behandling med Vectibix (panitumu-mab). För utvärtes bruk, för hantering av hudreaktioner.” Informationsbroschyren i påsen innehöll information om ”Hudvård vid cancerbehandling” och en beskrivning av hudvårdspro-dukterna i fråga. Där fanns även Am-gens och kosmetikaföretagets företags-logotyper.Enligt LER artikel 11 (kapitel 2, av-delning 1) får hjälpmedel delas ut i syfte att användas för utbildning av med-arbetare och för patientomhändertagande under förutsättning att de är av lågt värde och inte är sådana som rutinmässigt används i mottagarens verksamhet. Med ”lågt värde” avses högst det belopp som vid var tid är fastställt av LIF:s styrelse (för närvarande 450:-). Informations- och utbildningsmaterial och hjälpmedel får inte erbjudas eller delas ut som ett incitament att rekommendera, förskriva, köpa, tillhandahålla, sälja eller administrera läkemedel.

Läs hela artikeln

Vad händer när vi lyssnar?

Hur lyssnar ni på varandra i er arbetsgrupp? Känner du att de andra lyssnar på dig utan att avbryta, utan att komma med smarta lösningar och utan att döma? Hur lyssnar du på de andra? När vi verkligen lyssnar på varandra skapar vi relationer fulla av tillit vilket leder till ökad kreativitet, hållbara resultat och personer som trivs. I denna artikel av Annika Telléus får du konkreta tips på hur du blir en bättre lyssnare och vilka effekter det ger.

Jag var bjuden på glögg hemma hos min tidigare kollega. Efter att ha hälsat på några bekanta slår jag mig ner i soffan bredvid ett par som jag inte hade träffat tidigare. Det visade sig att mannen var kusin till min kollega. Jag be-rättade att vi varit kollegor men att jag sedan dess startat eget för att föreläsa, hålla kurser och hjälpa människor att bli bättre på att lyssna. Frun konstaterade krasst att hennes man verkligen skulle behöva bli bättre på att lyssna. Maken reagerar inte på hennes kommentar. Jag är inte säker på att han lyssnade. Vi pratar vidare om deras jobb och mannen berättar utförligt om ett projekt han är inblandad i. En stund senare frågar han vad jag jobbar med. Frun himlar med ögonen, vänder sig till mig och säger: ”Har du någon kurs jag kan boka in honom på?”. Har du varit med om någon liknande situation där du upplevt att personen inte har lyssnat på dig eller lagt det du sagt på minnet? Vilka känslor väckte det i dig och vad fick du för uppfattning om den andre personen? Jag tror inte att människor som misslyckas med lyssnandet är oförmögna att lyssna, däremot har de sin uppmärksamhet någon annanstans. Många gånger på sig själva. Ibland kan det vara osäkerhet eller stress som gör att vi pratar utan att lyssna. Vi har alla förmågan att vara goda lyssnare men vissa av oss har en längre väg att gå för att bli riktigt bra på att lyssna. Generellt har vi stort fokus på att nå ut, på att sända, i samhället i dag. I västvärlden hyllar vi de extroverta, de som är duktiga på att förmedla budskap och som når igenom bruset. Däremot pratar vi väldigt lite, eller inte alls, om hur viktigt det är att lyssna eller vad som händer när vi lyssnar. Det är som om vi har glömt bort vilken kraft det ligger i att lyssna. Google satsade under många år enorma forskningsresurser på ”Project Aristotele” för att ta reda på hur man skapar team som trivs, är kreativa och presterar bra. Charles Duhigg var den förste journalist som rapporterade om slutsatserna från projektet. Han redovisade att den faktor som var absolut viktigast för att skapa perfekta team var att gruppmedlemmarna upplevde psykologisk säkerhet i teamet. Det som i sin tur skapade denna säkerhet var två faktorer:• Man turas om att prata och alla får komma till tals• Man visar att man lyssnar på den som pratar Det ligger en otrolig kraft i att lyssna och våra liv blir rikare när vi lyssnar bättre. Personerna som blir lyssnade på påverkas positivt. De som lyssnar påverkas positivt.

Läs hela artikeln

AbbVie låter kulturen ta plats

Ett recept för engagerade och nöjda medarbetare på läkemedelsföretag, finns det? Ja det gör det, menar AbbVie som i år kom på tredjeplats vid utnäm-ningen av Sveriges Bästa Arbetsplatser. Och AbbVie delar gärna med sig av hur detta recept ser ut.

Enligt AbbVie består en arbetsplatskultur där människor trivs och resultaten blir som bäst, av sju ingredienser. Nummer ett är Ledarskap och Kommunikation. Basen för teamutveckling är öppenhet och tillit. Det ska vara tydligt vad som händer och sker på företaget. Tydlig kommunikation bidrar till att medarbetarna känner trygghet och Linn Mandahl, vd för AbbVie AB, upplever att hon märker det på hur väl förändringar tas emot. – Vi strävar alltid efter så snabb, tydlig och öppen kommunikation som möjligt. På så vis gör vi våra medarbetare engagerade och delaktiga i företa-gets utveckling. Det öppnar också upp för dialog, såväl vid positiva som mer utmanande förändringar, berättar vd Linn Mandahl. AbbVie bildades 2013 när Abbotts biopharmaverksamhet knoppades av till ett eget bolag.

1,3 miljarder omsattes i Sverige 2018. Förutom placeringen som nummer tre i mätningen Sveriges Bästa Arbetsplatser, initierat av Great Place To Work, hamnar AbbVie även i topp i Europa och globalt när de an-ställda får tycka till om hur de trivs på jobbet. Det svenska dotterbolaget står i dagsläget inför flera positiva utma-ningar. Dels i form av att man räknar med en rad nya godkända indikationer innan slutet av 2020 samt en sprillans ny – på plats sedan april – skandinavisk organisation. Christian Horne, Learning Manager på företaget, berättar om hur det långsiktiga och strategiska ar-betet med ledarskapet på AbbVie, kommer hjälpa dem att möta dessa utmaningar:
– Självledarskap, som vi redan vill att alla utvecklas i, kommer om något att bli ännu viktigare. Vi vill behålla bollen även när det gäller arbetet med vår kultur och ledarskap trots all spännande affärsutveckling och vårt externa fokus.

Portföljen som AbbVie har att förval-ta innehåller bland andra världens just nu bäst säljande läkemedel, TNF-alfa-hämmaren Humira. Även en blockbuster behöver sina uppföljare och i april godkändes SKYRIZI (risankizumab). SKYRIZI ingår från och med den 14 juni i läkemedelsförmånen och är därmed tillgänglig för svenska patienter.
SKY-RIZI är en selektiv IL-23/p19-hämmare och har fått indikationen måttlig till svår plackpsoriasis. Antikroppen injiceras var tredje månad och har visat goda resultat för denna patientgrupp. I ”pipen” finns även en JAK-hämmare som initialt utvecklas för patienter med reumatiod artrit samt en vidareutveckling av en av företagets storsäljare, Duodopa. Administreringssättet är sedan tidigare via sond in i tunntarmen, vilket man nu förenklar genom att ta fram läkemedlet för subkutan adminis-trering. Framtiden innebär också stora satsningar på att utöka portföljen inom onkologi, både vidareutveckling av egna läkemedel, men AbbVie tittar även på möjligheten att förvärva externa kandidater.

Läs hela reportaget

OCEAN – Big Five

Många är vi som haft roligt när vi stött på ”färgläran” och delat in oss i personligheterna Röd, Gul, Grön och Blå. För visst är beskrivningarna enkla att förstå och kanske känna igen sig själv eller andra i. Men det finns ett klart bekymmer med modellen. Den saknar stöd inom all evidensbaserad forskning trots att den ofta beskrivs som vetenskaplig. En modell om hur man kan beskriva olika personlig heter och som i dag också har ett vetenskapligt stöd heter Big Five, precis som storviltet på Afrikas savanner. Och den erbjuder en OCEAN av möjliga variationer.

Men först några ord om ”färgläran”, eller DISC, som är ett av de namn den marknadsförs under. Vi är många som läst, lyssnat, skrattat och känt igen oss och utan större eftertanke sagt om andra ”han är så blå, hon är ju röd” eller liknande. Färgerna finns i en fyrfälts-modell där det ”bara” går att ha en mix av två egenskaper i varje personlighetstyp. Det modellen inte tar hänsyn till är en lång rad andra variabler, som definitivt är med och formar en personlighet. I Myers Briggs och IDI, som också bygger på samma grundtankar (bland annat CG Ljungs teorier) har man förfinat beskrivningarna men med samma snubbeltråd, det vill säga att vi är antingen eller i stället för mer eller mindre av de fyra egenskaperna (polerna) logisk kontra intuitiv och introvert kontra extrovert.

I själva verket tar vi alla, utan undantag, cirka 80 procent av våra beslut i vardagen på snabba intuitiva grunder även om en del av oss gärna motiverar våra intuitiva beslut med ogiska argument. Ekonomipriset till Nobels minne gick 2002 till Daniel Kahneman för hans forskning om hur vi människor fungerar i vårt sätt att tänka och ta beslut. En storsäljare hos Pocket Shop är fortfarande hans bok ”Att tänka snabbt och långsamt”. Den är förvisso tjock men har ett skönt flyt i texten och ger många aha-upplevelser. Evolutionen har gett oss förmågan att ta blixtsnabba beslut och många av dem bygger på lagrad erfarenhet, som vi intuitivt plockar upp, alltså utan en medveten tankeprocess.

När vi, om situationen tillåter det, saktar in och reflekterar över vår ”snabbhet” kan det leda till klokare beslut. Vad är det då man bör vara uppmärksam på om oberoende universitetsforskare runt om i världen gör tummen ner för den gamla typindelningen? På många hemsidor om personlighet och tester kan man hitta formuleringar, som hänvisar till forskning i allmänna formuleringar utan att man anger vilken forskning det handlar om. Eller så stödjer man sig på föråldrade teorier. I båda fallen finns all anledning att ana ugglor i mossen.Viktigt att känna till är också att vi människor inte beter oss likadant i alla sammanhang. Vi beter oss väldigt olika beroende på sammanhanget och det försvårar forskningen. Big Five har uppkommit genom att man fokuserat på de egenskaper som verkar relativt stabila över tid och som tillsammans formar olika personlighetstyper.

Läs hela artikel!

Varför är det större chans att något publiceras om det INTE ÄR SANT?

Det låter ju helt bakvänt, men faktum är att studier med statistiskt signifikanta resultat och sensationella medicinska nyheter har större sannolikhet att nå media än ”jasså-nyheter”, även om de inte är sanna. Anna Törner förklarar varför i denna intressanta artikel.

Enkelt förklarat kan man säga att publikationsbias innebär att spännande och positiva (statistiskt signifikanta) resultat uppmärksammas och publiceras i högre utsträckning än negativa (och därmed mindre sen-sationella) resultat. Eftersom negativa studier publiceras i mindre utsträckning blir de positiva studierna, som ibland är falskt positiva, överrepresenterade och resultatet vi be-traktar därför felaktigt.En annan form av snedvridning är publicering av ”case reports” som ofta får tyngd i debatten men som är väldigt svåra att bedöma, både med avseende på relevans men ock-så hur frekvent något förekommer.

En bra case report är intressant och kan vara en signal om att en biverkan eller effekt bör uppmärksammas, men kan inte användas för att bedöma hur vanligt förekommande något är. Jämför historierna om att ”min granne rökte tre paket om dagen och levde till han var 95 år”. Ett spännande undantag gör inte något till sanning.Allt börjar med typ I-fel …Vi har pratat mycket om typ I-fel i tidigare nummer av PI (flera olika sammanhang). I korthet innebär ett typ I-fel att man felaktigt drar slutsatsen att det finns en skillnad i be-handlingseffekt mellan två behandlingar medan sanningen egentligen är att det inte är någon skillnad i behandlingsef-fekt.

Risken för att göra ett typ I-fel är 5 procent (om man väljer p<0,05 som gräns för statistisk signifikans). Den här typen av misstag i statistiska analyser går aldrig att skydda sig emot – vi har alltid 5 procents risk att dra en felaktig slutsats om signifikant skillnad. Det hänger ihop med att vi drar våra slutsatser på ett begränsat antal patienter i en klinisk studie och inte har data från hela den möjliga populationen – då hade vi haft den exakta sanningen. Typ I-felsrisken betyder att en av 20 studier blir signifikant av en slump. Publikationsbias handlar om att de signifikanta studierna har störst chans att publiceras.

Läs hela artikeln

Är nya regler kring prissättning och finansiering av läkemedel att vänta?

Läkemedelsutredningen presenterade i vintras sitt slutbetänkande beträffade bland annat finansieringsansvaret för läkemedel i förmånerna. Utredningens övergripande syfte var att utreda hur man, genom att vidareutveckla befintliga regler och system, kan öka samhällsnyttan och minska kostnader som staten har för läkemedel. Nu har remissinstanserna lämnat sina synpunkter på förslagen, vilka bemött betänkandet med blandad kritik. I denna artikel sammanfattas huvuddragen i betänkandet och några av remissvaren.

Läkemedelsutredningen tillsattes redan 2016 med främsta syfte att se över finansieringsansvaret för förmånsläkemedel. Den senaste specifika översynen dessförinnan gjordes 1998, varför detta av många har varit en efterfrågad översyn. Läkemedelsutredningen presenterade i december 2018 sitt slutbetänkande ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel” (SOU 2018:89). Slutbetänkandet har varit ute på remiss under våren och svaren har inkommit fram till maj 2019. Ändringar rörande finansieringen av läkemedel Utredningen föreslår ändringar i hur läkemedel finansieras på statlig nivå. I dag finns ett särskilt bidrag som går från staten till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna, det så kallade läkemedelsbidraget. Enligt förslaget ska detta bidrag istället ingå i det generella statsbidraget som staten lämnar till landstingen. Detta förslag har blivit mycket kritiserat i remissvaren. Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har lyft fram att regionerna med detta förslag kan tvingas prioritera mellan rörliga kostnader för läkemedel och fasta kostnader för personal och lokaler och att det då finns en risk att patienter inte kommer få tillgång till nya effektiva läkemedel. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är kritiska, då de ser en stor risk att resurserna för läkemedel inte har förutsättningar att utvecklas på samma sätt som samhällsutvecklingen i övrigt om det inte säkerställs att uppräkning kommer att ske. Både Vårdförbundet och Svenska Läkaresällskapet är dock i stort positiva till förslaget. Läkaresällskapet ser förslaget som en förutsättning för att hälso- och sjukvårdslagens krav på prioritering utifrån vårdbehov
– och inte utifrån teknik – ska kunna uppfyllas.

Läs hela artikeln

Många utmaningar innan avancerade läkemedel når patienten

Avancerade läkemedel som cell- och genterapi utmanar vården som vi känner den. Dag Larsson, sakkunnig på LIF, berättar om arbetet med de regulatoriska frågor som måste lösas för att sven s ka patienter ska kunna ta del av de nya behandlingarna som nu står för dörren.

När läkemedelsbranschens europeiska branschorganisation EFPIA lät en grupp externa experter analysera vilka av alla de läkemedel som är under utveckling som kommer att leda till större medicinska genombrott, kom cell- och genterapi högt upp på listan. Cell- och genterapi hör till en grupp av läkemedel som kallas ATMP – Advanced Therapy Medicinal Products, eller avancerade läkemedel i dagligt tal. Gemensamt för dessa
är att de är baserade på celler, vävnader eller gener och att genom att dessa modifieras ställs krav på kvalitet, säkerhet och effekt, och de klassificeras därigenom som läkemedel. Gruppen delas in i somatiska cellterapier, genterapier och vävnadstekniska produkter samt kombinationsläkemedel
som innehåller avancerade terapiläkemedel.

Dag Larsson är senior sakkunnig och kansliansvarig för LIF:s arbetsgrupp för ATMP. Han är också med i ett SWElife- projekt om affärsmodeller och hälsoekonomi för ATMP som drivs av RISE. Genom att föra samman representanter från akademin, sjukvården och läkemedelsindustrin vill
SWElife bygga och tillgängliggöra den kompetens som behövs för processutveckling och kommersiell utveckling inom området och på så sätt säkerställa att svenska patienter får tillgång till dessa behandlingar.

I årets Almedalsprogram fanns flera seminarier om celloch genterapi eller andra så kallade nya avancerade läkemedel. Varför är intresset så stort och varför är ATMP aktuellt just nu?

– Gemensamt för hela det nya området är att det möter medicinska behov för i dag svårbehandlade och ofta dödliga sjukdomar. En engångsbehandling kan komma att ersätta en i dag livslång behandling och medicinering.

– Vinsten för individen är både stor och tydlig men de samhällsekonomiska effekterna är svårare att bedöma och hur läkemedel med dessa effekter ska prissättas är en av utmaningarna som måste diskuteras.

Hur många godkända behandlingar finns och hur många
står inför ett godkännande?


– I dagsläget finns ett fåtal godkända produkter och framför allt ser vi att många patienter i närtid kommer att behandlas inom ramen för kliniska studier – antingen genom läkemedelsprövningar eller genom det så kallade sjukhusundantaget, där tillverkningen inte är rutinmässig och sjukhuset måste få ett godkännande av Läkemedelsverket för att få ge behandlingen.

– Vi har i närtid sett CAR T-behandling godkännas för barn och vuxna med B-cellsrelaterade leukemier och lymfom, sjukdomar där patienterna tidigare haft mycket begränsade möjligheter till ytterligare behandling efter att de fått standardbehandling. Det är en typ av avancerade läkemedel
som bygger på att man modulerar och mångfaldigar patientens egna T-celler för behandling av cancersjukdomen

Läs hela artikeln

Prenumerera