DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

MEDARBETARNA VILL STANNA INOM LIFE SCIENCE

Life science-branschens förändrade ersättningssystem, fler regulatoriska krav och en mängd uppköp och samgåenden har tvingat företagen att förändra sina organisationer. Det innebär både risker och möjligheter, inte minst när det gäller att attrahera och bibehålla rätt kompetens. Hur har medarbetarna reagerat på dessa förändringar? Vad driver dem att stanna eller vilja lämna life science? Vad bör man som arbetsgivare vara uppmärksam på? Detta är några av frågorna som belyses i en enkätundersökning som genomförts av Compass Human Resources Group. Undersökningen inkluderade 70 medarbetare i branschen, främst key account managers. Läs mer i denna artikel av Morgan Eilenberg
som har 13 års erfarenhet från ledande positioner inom life science och studenterna Kristin Karlsson och Diana Khidri som går på Karolinska Institutets masterprogram i bioentreprenörskap.

Resultatet visar att medarbetarna generellt sett är nöjda och vill fortsätta att arbeta inom life science. Företagets kultur, produktportfölj, vem som är ens kollegor och chef är de faktorer som väger tyngst när medarbetare väljer företag. Med en stark kollegial miljö, fokus på forskning och utveckling samt ett uppdrag som bidrar till samhällsförbättringar, är life science-företag fortsatt attraktiva arbetsgivare. Som arbetsgivare bör man vara observant på behovet av generationsväxling och bejaka medarbetarnas önskemål om flexibilitet, som exempelvis interimskonsulter möjliggör. Life science – en avgörande sektor för Sverige som välfärdsland 2016 sysselsatte life science-sektorn i Sverige drygt 42 000 personer i cirka
3 000 företag och hade en nettoomsättning på 164 miljarder SEK.1 Under senare år har de regulatoriska kraven på industrin ökat, exempelvis gällande ersättningsmodeller och marknadsinförande. Dessutom har vi sett ett ökat antal uppköp som gjorts av utländska företag.2 Könsfördelningen inom life science 2015 var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Denna fördelning har varit konstant under de senaste tio åren samtidigt som 1 av 5 anställda i lifescience- företagen är födda utomlands.1 Life science är av stor betydelse för Sverige avseende export och innovationer inom hälso- och sjukvården, inte minst för den svenska kompetensförsörjningen. 1 Huvudsyftet är att tillhandahålla en förbättrad hälsovård för patienter genom innovativa produkter och tjänster. För att life science-sektorn ska kunna fortsätta att utvecklas och växa och förbättra patienters liv, krävs att företagen kan attrahera och bibehålla rätt kompetens. Utveckling lockar sjukvårdsanställda till life science 33 procent av respondenterna i undersökningen har sin bakgrund inom hälso- och sjukvården eller inom forskning. Flödet av medarbetare mellan hälso- och sjukvården och life sciencebranschen har pågått under många år. Det är positivt att närliggande branscher kan utvecklas genom att kompetens kan flytta mellan sektorerna och skapa dynamik och utveckling. I undersökningen bekräftas denna bild genom att en hög andel svarande uppger att de valde att söka sig till life science då det innebär ökade möjligheter till personlig utveckling.

Läs hela undersökningen

Rekryteringstrender

Efter decennier av brist på utveckling av rekryteringsprocesser och verktyg för bedömning har vi de senaste åren sett ett stort intresse för mer vetenskapliga metoder, främst inom urvalsområdet i Sverige. I den här artikeln av Nils Hallén kommer vi att både titta på metoder som funnits ett bra tag, men även resonera kring hur framtidens rekryteringar kan komma att se ut.

Intervjuer
I början av 2000-talet började en ny metod spridas genom HR-Sverige. Den
kallades för ”kompetensbaserad intervjumetodik” och grundade sig på hur
man under många år arbetat i främst Storbritannien och USA. Metoden
innebär att man utifrån tydligt definierade kompetenser under en intervju letar efter exempel på hur kandidaterna agerat i situationer som liknar de som kan uppkomma i det framtida arbetet. Utgångspunkten är att tidigare beteende förutsäger framtida beteenden. Vi började nu få en ny sorts intervjufrågor, av typen ”Berätta om ett större projekt du har drivit, hur lade du upp planeringen?” för att undersöka kompetensen strukturerad, eller ”Vilka större initiativ har du tagit i ditt tidigare arbete?” för att få underlag till att bedöma initiativförmåga. Metoden gav en tydligare struktur på intervjun, och kunde också se till att intervjuaren höll sig till områden som är relevanta för tjänsten. Långsamt började standardfrågor som ”Vilka är dina tre starka och svaga sidor?” och ”Vad gör du om fem år?” försvinna. Visst förekommer sådana frågor under intervjuer än i dag, men de får närmast betraktas som rester från en tid då vi inte visste så mycket om hur man kan bedöma framtida arbetsprestation. I samband med lanserandet av mer struktur på intervjuerna, började även användande av magkänslan som beslutsunderlag att starkt ifrågasättas.

Från början stötte detta på ganska starka reaktioner hos rekryterare och rekryterande chefer, men med starkt vetenskapligt stöd för att magkänslan inte bör användas just vid urvalssammanhang är det få seriösa rekryterare som i dag propagerar för att använda sig av den när anställningsbeslut skall fattas. I dag torde detta kunna betraktas som en diskussion vi redan har tagit oss förbi, även om det fortfarande finns enstaka individer som envetet håller sig fast vid att använda ostrukturerade intervjuer som främjar magkänslans inflytande. Så här i efterhand kan man tycka att namnvalet ”kompetensbaserad intervjumetodik” är något olyckligt.

Kompetens är ett begrepp som kan tolkas på många olika sätt. En del likställer det med kunskap, medan andra hävdar att det är mer kopplat till förmågor och personlighetsdrag. Vem säger inte att man arbetar kompetensbaserat, oavsett hur man väljer att intervjua? Det är ju kompetenser vi alla letar efter. Begreppet kommer från Storbritannien, och det var därifrån vi fick det till Sverige. I USA kallar man i stället metoden för ”Behavioral Description Interview Technique”, vilket i mitt tycke tydligare talar om vad det handlar om; att leta efter beskrivningar av kandidaternas beteenden. Det kanske finns anledning att börja kalla det för beteendeinriktade intervjuer i stället för kompetensbaserade? När man arbetar med strukturerade, beteendeinriktade intervjuer håller man sig alltså till en tydlig mall, och alla frågor går ut på att hitta exempel på vad kandidaten konkret har gjort och åstadkommit. Så långt har många HR-avdelningar i Sverige kommit. Men för att få full utväxling på metoden behöver man också ha klart för sig hur man ska bedöma svaren, vilket ganska få organisationer har verktyg för i dagsläget. Den senaste trenden inom intervjuteknik är därför att få fram bedömningsmallar till sina intervjuguider, för att se till att det sker så lite godtycklighet som möjligt i bedömningen.

Läs hela artikeln

Stort nordiskt intresse på VÄRLDSKONFERENSEN – BIO International Convention

Fler än 80 nordiska företag deltog vid världens största partneringkonferens för life science, BIO International Convention, som i år ägde rum den 3–6 juni i Philadelphia, USA. Konferensen utgjorde premiären av ett nytt nordiskt samarbete, där länderna enades i en gemensam paviljong under titeln ”The Nordics – Global Hub for Life Science Innovation”.

Genom att gå samman med våra grannländer tror vi att vi kan bli ännu mer framgångsrika när det gäller att locka intelligent kapital och affärssamarbeten till vår sektor. Detta är nödvändigt för den fortsatta tillväxten av svensk life science, säger Helena Strigård, vd för branschorganisationen SwedenBIO. Helena menar att man från regeringsnivå borde tillägna resurser för att nå ut med konkurrensfördelarna i att investera i regionen och de många möjligheter till samarbeten som finns här, såväl akademiska som företagssamarbeten.

– Även en produkt av hög kvalitet behöver marknadsföras. Och det är där vi kommer till korta. Vi missar ofta chansen att visa upp oss på de stora arenorna, något andra länder är mycket bättre på.

Läs hela referatet

Talang- och medarbetarjakt för framtida hälso- och sjukvård

I många branscher har man på olika sätt under en längre tid förberett sig för vad den fjärde industrirevolutionen kommer att innebära för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Inom hälso- och sjukvården har man varit sen med att rusta sig för att i hårdare konkurrens kunna attrahera nya medarbetare med nya kompetenser. Vad innebär det egentligen när hälso- och sjukvården ska bygga på nya organisatoriska lösningar och verklig digitalisering?

På uppdrag av Socialstyrelsen har vi arbetat med projektet Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. En av
huvudaktiviteterna i arbetet har varit sex heldagsworkshoppar i två omgångar med ett sextiotal representanter för olika delar av sektorn. En sektor som ska genomgå stora förändringar de kommande åren.

Vad är troligt för nästa utvecklingsvåg?
Bilden av nästa våg går att skapa utifrån en fördjupad omvärldsanalys. I jakten på drivkrafter måste man hålla isär två källor:
• Megatrender som globalisering och den demografiska utvecklingen som leder till nya utvecklingsbehov.
• Trender och innovationer som förändrar utbudsstrukturen i ekonomin såsom miljöteknologi, bioteknologi, nanoteknologi och holistisk hälsosyn.

Exempel på andra troliga avgörande förändringsagenter i den kommande vågen:
• Globaliseringen går in i en annan fas där traditionell handel och värdekedjor förändras. Det blir alltmer tjänster av olika slag som bidrar till den ekonomiska utvecklingen. Perspektiven mot kunskapsekonomin är redan utstakade och kommer att accentueras med allt smartare IT-system och oceaner av analyserbar data. Såväl globala värdekedjor som organisationers affärsmodeller kommer att trimmas av gränslösa flöden av data, nya teknologier och digitala plattformar.
• Medan informationsteknologin bidragit till kraftfull effektivisering i den utvecklingsvåg vi befinner oss i, så kommer digitaliseringen i form av robotisering och automatisering att vara den faktor som ytterligare utvecklar produktiviteten i nästa våg. Detsamma gäller nya material och metoder för mer hållbar produktion.

• Ett annat viktigt område för den kommande utvecklingsvågen är hälsosektorn. Den demografiska utvecklingen utgör en primär drivkraft i det sammanhanget. Inom områden som nanoteknologi och bioteknologi i kombination med allt kraftfullare ITsystem finns grunden för den viktiga motorn för ekonomisk tillväxt de kommande 40–50 åren.

Läs hela artikeln

Prevention är nyckeln till morgondagens sjukvård

Satsningar på prevention kan ge stora vinster för individen, vårdsystemet och samhället i stort. Trots detta satsas bara cirka 3–4 procent av den totala sjukvårdsbudgeten på preventiva åtgärder. Siffran är anmärkningsvärt låg då en avsevärd del av befolkningen lever med sjukdomar som skulle kunna förebyggas eller få mindre allvarliga förlopp, med bland annat bättre läkemedelsanvändning, uppföljning och följsamhet. Läs mer i denna artikel av Henrik Schildt och Ina Caesar.

Prevention handlar om att aktivt förhindra att sjukdom uppstår hos en frisk individ eller undvika att ett sjukdomstillstånd förvärras. Trots att prevention kan ge både bättre hälsa och ekonomiska besparingar satsas
bara cirka 3–4 procent av den totala sjukvårdsbudgeten på preventiva åtgärder.1 För att klara morgondagens utmaningar inom sjukvården krävs en radikal omställning, där mer satsas på preventiva åtgärder och där fler aktörer tillåts medverka inom svensk hälso- och sjukvård.

Kantar Sifo har under april 2019 genomfört en undersökning om medborgarnas upplevelse av hur vården arbetar med prevention och vad de själva är villiga att göra för att förebygga sjukdom. Undersökningen genomfördes på uppdrag av PwC, tillsammans med bolagen AbbVie, Apoteket, Roche Diagnostics och Tamro.

Resultaten visar en stark vilja hos respondenterna att förbättra hälsan med preventiva åtgärder. Uppfattningen är också att vården saknar ändamålsenliga processer för att möta denna efterfrågan. Samtidigt anger mer än hälften av respondenterna att de skulle vända sig till vården för att
förbättra sitt allmänna hälsotillstånd. Endast en tredjedel anser att vården i större utsträckning är engagerad i att förebygga sjukdomar. Respondenterna vill kontrollera sin hälsa och patienter vill monitorera sin sjukdom. De är också villiga att dela denna information med vården. Resultaten sammanfattades i rapporten “Från sjukvård till hälsovård” 2 och presenterades under Almedalsveckan 2019.

35 procent av patienterna får ingen regelbunden läkemedelsuppföljning
Läkemedelsbehandling är ett viktigt område inom prevention och respondenterna anser att uppföljning av deras läkemedel har tydliga positiva effekter på behandlingen. Samtidigt anger 35 procent av patienterna att de inte får någon regelbunden läkemedelsuppföljning.

Läkemedel är en stor kostnad för regionerna, och den uppstår direkt vid uthämtande av läkemedel. Felaktig läkemedelsanvändning är en av de vanligaste orsakerna till att patienter skadas i vården. Förutom det mänskliga lidandet leder felaktig läkemedelsanvändning till betydande
samhällskostnader. Nyttan för såväl patienterna, regionerna och samhället kan öka om effektuppföljning av läkemedelsbehandling sker mer systematiskt. En mer systematisk och individuell uppföljning av läkemedelsbehandlingar kommer även att vara nödvändig vid individanpassade behandlingar med precisionsläkemedel.

Läs hela artikeln

Bättre information vid läkemedelsbrist

I dag arbetar många aktörer med att hantera bristsituationer som uppstår på läkemedelsmarknaden, men samordningen är enligt regeringen inte tillräckligt utvecklad. Läkemedelsverket ska nu etablera en mer formell struktur för samordning för att snabbare kunna dela information.
– Att läkemedel tar slut är mycket allvarligt. Genom bättre informationsutbyte kan vi minska konsekvenserna för patienten. Ingen ska behöva vänta på behandling eller få en sämre behandling än nödvändigt om det finns behandlingsalternativ, säger socialminister Lena Hallengren.

Syftet med uppdraget är att skapa rutiner för en snabbare insamling av information om läkemedel som är restnoterade och underlätta uppdatering och kommunikation av lägesbilder. Detta förutsätter att det finns en arbetsprocess som möjliggör ett aktivt deltagande från de viktigaste aktörerna och en tydligare ansvarsfördelning.

Läkemedelsverket ska även utveckla sin informationsspridning till de som berörs – exempelvis genom att i högre grad än i dag vägleda hälso- och sjukvården om eventuella alternativa behandlingsmöjligheter i samband med kritiska eller potentiellt kritiska bristsituationer.
– För hälso- och sjukvårdspersonal innebär uppdraget en möjlighet till stora tidsbesparingar. Personalen behöver lägga mindre tid på att ta reda på vad en bristsituation innebär samt hur den kan hanteras, säger socialminister Lena Hallengren.

Läkemedelsverket får för uppdragets genomförande använda 1,3 miljoner kronor under 2019. Den första delen av uppdraget, som rör samordning mellan berörda aktörer, ska redovisas senast den 31 januari 2020. Den andra delen av uppdraget, som rör vidareutveckling av informationsgivning, ska redovisas senast den 30 juni 2020.

Regeringen avser att årligen avsätta 2,6 miljoner kronor för arbetet under 2020–2023.
När blir regeringsuppdrag tillgängliga digitalt?
Regeringsuppdrag publiceras här på webbplatsen efter att de har expedierats.
Kontakt
Jasmina Sofic
Pressekreterare hos socialminister Lena Hallengren
073-085 72 64
e-post till Jasmina Sofic
 

Arab Health 2019 – satsningen fortsätter växa

Arab Health 2019 – satsningen fortsätter växa

Årets svenska deltagare på Arab Health 2019 i Dubai 28–31 januari visade upp ett brett utbud av produkter och tjänster från hygieniska mobila sjukhusskärmar och andra innovativa medicintekniska produkter till AI-baserade lösningar och läkemedel för sällsynta diagnoser.

För tredje året i rad organiserades The Innovation Pavilion By Sweden av Global Pharma Consulting och liksom tidigare år var intresset för svenska produkter och lösningar inom Life Science och läkemedelsområdet stort bland statliga och privata aktörer i MENA-regionen (Mellanöstern/Nordafrika). Sverige ses även som en strategisk partner för MENA-regionens snabbväxande hälso- och sjukvårdssektor, något som bekräftas av det stora antalet besökare i paviljongen, alla välbesökta aktiviteter och möten med emiratiska och saudiska beslutsfattare under de fyra mässdagarna.

I år var The Innovation Pavilion By Sweden den enda svenska paviljongen på Arab Health, ett event som drog cirka 90.000 besökare från hela världen. Ansvaret att ensam representera svenska Life Science-företag och få dem att sticka ut i mängden av alla landspaviljonger var en stor utmaning för Global Pharma Consulting. Att döma av det stora antalet besökare i paviljongen som intresserat tog del av informationen och interagerade med de utställande bolagen uppnåddes projektets ambitiösa målsättningar med råge. En viktig bidragande orsak var att paviljongen har fått fortsatt stöd av Socialdepartementet och andra myndigheter/statliga organisationer som förstärkt Sveriges välkända förhållningssätt i samarbete mellan privata aktörer, myndigheter och akademien för att gynna alla inblandade partners. Totalt välkomnade paviljongen 31 deltagare från Sverige – företag, organisationer, myndigheter och ambassader – med intresse att nå och/eller växa i MENA-regionen. Företagen representerade ett brett utbud av Life Science-tjänster och
-lösningar, bland annat infektionskontroll, diagnostiska lösningar, AI-baserade lösningar inom geriatrisk vård, virtuella läkare, kvalitetsregister, hospital management, dialys, proteser samt läkemedel.

Läs hela referatet

Sökmotoroptimering – vad tänka på 2019? Del 1

Sökmotoroptimering – vad tänka på 2019? Del 1

I förra numret av Pharma Industry avslutades artikeln ”Misstag att undvika när du skapar en digital strategi” med att fråga om du som läsare hade någon fråga om digital marknadsföring för oss att besvara och en av frågorna som kom in berörde sökmotoroptimering (SEO): ”Vad tycker du man ska tänka på vad gäller sökmotoroptimering 2019, är det något särskilt man ska tänka på?”. Fredrik Holmboe samarbetar här med sin kollega Robert Nyberg, specialist på internationell SEO, för att i två artiklar beskriva några av de viktigaste faktorerna du bör tänka på när du beställer skrivet content 2019.

Först och absolut främst, det finns en kung bland världens sökmotorer och det är som vi alla vet Google. I alla fall i vår del av världen. I Kina är det Baidu som regerar, i Ryssland leder Yandex och i Sydkorea vänder man sig till Naver. Men i vår del av världen är det inget snack; Google är herren på täppan och hanterar cirka 70 procent av allt sök som sker via dator och hela 90 procent av allt sök som sker via mobil. Med en enda ”måltavla”, en enda sökalgoritm, borde det bli enklare att sökmotoroptimera. Problemet är att Google tycker om att uppdatera sin sökalgoritm, ofta.

Håll dig uppdaterad – modern SEO
Det är ett konstant arbete att hålla sig uppdaterad på de justeringar som sker och hur det påverkar er hemsidas olika positioner i sökresultaten. Bland annat inträffade en förändring av algoritmen den 1 augusti 2018 som siktade in sig på hemsidor med medicin- och hälsofokus. Hemsidor som prevention.com och patient.info drabbades hårt och fick över en natt se mer än hälften av sin dagliga mängd trafik till hemsidan försvinna. Och det är inte första gången det händer. Det finns några större uppdateringar de senaste 7–8 åren, däribland Google Panda (2011), Google Penguin (2012) och Google Hummingbird (2013). Dessa uppdateringar har därefter, och var för sig, uppdaterats i flera omgångar genom åren med ett enda mål. Att säkerställa en så effektiv och relevant sökupplevelse som möjligt.

För om man stannar upp och funderar lite så kan man se att ett av Googles absolut främsta affärsmål för sina kunder, de som söker, är att få dem att försvinna så snabbt som möjligt och inte komma tillbaka. Inte många bolag som har det som affärsmål! Det praktiska skälet till detta är ju att om den som söker inte kommer tillbaka till Google direkt så har de med stor sannolikhet lyckats med att koppla besökaren till det hen sökte efter. Kommer besökaren däremot tillbaka efter en liten stund betyder det ofta att de misslyckats med att koppla besökaren till det värde hen sökte efter. Den centrala delen i all sökmotoroptimering är ett fungerande digitalt maskineri som producerar riktat och värdefullt content.

En buyer persona skapar fokus
För att lyckas träffa rätt i sin content-produktion, och i viss utsträckning sin SEO-strategi, är det ofta en god rekommendation att utgå från en buyer persona (se nedan). Skälet är att man, med en central målbild i form av en buyer persona, lättare kan prioritera allt från nyckelord (keywords) till vilket content som är värdefullt och relevant. Med en tydlig buyer persona uppstår möjligheten att ge svar på många marknadsföringsrelaterade frågor utifrån konceptet ”Är det relevant/viktigt/intressant för [Namn på Persona]?”. En buyer persona är en semi-realistisk representation av er bästa, mest ideala kund inom en utvald målgrupp. En persona skapas ofta i ett krossfunktionellt samarbete där sälj-, marknad- och andra kundmötande avdelningar arbetar tillsammans för att få fram en så tydlig och rikt detaljerad persona som möjligt.

Läs hela artikeln

Storytelling som verktyg i marknadsmixen

Storytelling som verktyg i marknadsmixen

Storytelling är konsten att berätta en historia på ett sätt som engagerar den som lyssnar. När man använder storytelling i ett professionellt sammanhang handlar det ofta om att man vill att någon ska se på något från ett nytt perspektiv, mana till handling eller att ladda ett varumärke med känsla. Berättelser får oss att känna, relatera personligt och bygga tillit. De öppnar oss för nya synsätt både vad gäller produkter, tjänster och människor vilket innebär att vi har mycket att vinna på att främja berättande såväl internt i våra organisationer som i den externa marknadsföringen.

Därför fungerar storytelling
Det som gör att det som berättas för oss som en historia både är roligare att lyssna på och fastnar bättre än det som förmedlas i staplar, statistik och säljbudskap handlar om att storytelling stimulerar hjärnans belöningssystem. Hjärnan fokuserar på, och stimuleras av, det som är lustfyllt, oväntat och det som vi kan relatera till. En berättelse som engagerar oss leder till ett dopaminpåslag som får oss att känna intresse, bli nyfikna och att vara öppna för ny information.

När de system i hjärnan som skapar vällust triggas ökar hjärnans förmåga till fokus och minnesformering. Om hotsystemet triggas istället skapas en helt annan elektrokemisk miljö i hjärnan. Så fort vi upplever information som negativ skickar hjärnan ut stresshormoner som gör att vi går in i försvar och vi blir på vår vakt. Att överväldigas av för mycket eller komplex information kan räcka för att skaka fram en ”stresscocktail”. För ett antal år sedan upptäckte hjärnforskaren Antonio Damasio att personer som har skadat den delen av hjärnan där känslor uppstår blir oförmögna att fatta beslut. Trots att personerna, utifrån ett logiskt resonemang kunde beskriva vad de borde, så var det ändå oerhört svårt för dem att ens bestämma något så enkelt som vad de skulle äta till lunch.

För oss som arbetar med sälj och marknad är det här en väldigt viktig kunder den information de behöver för att fatta ett genomtänkt beslut. Vi behöver också hjälpa dem att fatta ett genomkänt beslut. Innan beslutet ”sitter rätt i magen” så kommer den du gör affärer med att känna ett motstånd till att lyfta pennan och skriva på kontraktet. Och det är med hjälp av berättelser som vi skapar rätt känsla hos kunderna.

Läs hela artikeln

Lärande genom misstag en förutsättning för att utveckla en lärande kultur

Lärande genom misstag en förutsättning för att utveckla en lärande kultur

Inom idrotten är det också mer naturligt att lära av ett misslyckat höjdhopp för att kanske klara i nästa försök. Eller som det stod uppmuntrande på väggen på gymmet där jag tränade tidigare ”Viljan att vinna är större än rädslan att förlora”.

Den 30 september 2004 strax efter lunch ringde telefonen i bilen. Det var min kollega som jag vikarierat för under hans pappaledighet från tjänsten som medicinsk informationschef.
”Vad pysslar du med?”
”Jag är ute och handlar tårta till avdelningen.
Varför undrar du?”
”Du måste komma in direkt. Vi skall upp till VD.”
”Skämtar du?”
”Nej, absolut inte!”

Jag åkte jag tillbaka till jobbet fylld av tankar. Vad hade hänt? Jag skulle börja min nya tjänst som produktchef  dagen efter. Väl upp på VD:s kontor mötte jag en upprörd chef.
”I dag är det ingen dag att äta tårta!
Läkemedlet är indraget. Sätt dig här och läs på Q/A-dokumentet. Om 1,5 timme börjar telefonerna ringa!” Detta blev startskottet på en av världens största läkemedelsindragningar. Orsaken till den och alla fakta är en helt egen historia. För min egen del fanns det ingen produkt att bli produktchef för. Istället fick jag och många andra sitta i telefon och svara på otaliga frågor från läkare och patienter. Det blev väldigt intensiva timmar och veckor för oss. Vi som var med dessa dagar med läkmedelsindragningen kan nog alla skriva under på att vi lärde oss extremt mycket på kort tid. Vi har kanske inte skrivit in ”Indragning av läkemedel” på våra CV:n, men kanske borde vi det?

Denna och flera händelser och erfarenheter i mitt liv gjorde att jag i min nuvarande roll som Development and Training Manager på Roche blev intresserad av att se hur organisationer ser på misslyckanden och vad det är
som gör det så svårt för oss vuxna att lära oss lika enkelt av misslyckanden som våra barn. De trillar och reser sig lika fort upp med ett leende på läpparna. Inom idrotten är det också mer naturligt att lära av ett misslyckat höjdhopp för att kanske klara i nästa försök. Eller som det stod uppmuntrande på väggen på gymmet där jag tränade tidigare ”Viljan att vinna är större än rädslan att förlora”. Jag har misslyckats många gånger i mitt liv både inom idrott och skola och varje gång har jag fått med mig ny kunskap även om det inte alltid varit lättsmälta lärdomar. Värdet av misslyckanden Med dessa erfarenheter i bagaget blev jag blev nyfiken på att utmana de uttryck som florerar i företagsvärlden som till exempel ”Celebrate Failure” Är det verkligen sant att vi kan ”fira misslyckanden” eller är det mer en floskel? Är utmaningen istället ”hur kan vi som individer och organisation lära av våra misslyckanden?”. Som professionella organisationer kan vi, genom att allokera tid och lyfta betydelsen av reflektion för att förstå våra personliga attityder gentemot misslyckanden, utvecklas av dem.

Läs hela artikeln

Prenumerera