DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – april 2019

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – april 2019

Våren är i full blås i större delen av Sverige och det är dags att titta på de första siffrorna för 2019. Den senaste perioden i datat som presenteras här är 2019-04. E-hälsomyndigheten rapporterar all försäljning av humanläkemedel som säljs från apotek i antal sålda förpackningar och i försäljningspris ut till kund. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden i artikeln är angivna i apotekens utpris (AUP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellerna är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Jonas Holm, IQVIA, har sammanställt och analyserat statistiken.

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige uppgår fram till och med april 2019 till 16,13 miljarder SEK, och tillväxten jämfört med samma period förra året är 7,15 procent.

Topp 15 företag
Pfizer behåller förstaplatsen från senaste uppdateringen, tätt följd av MSD på andra plats. BMS har klättrat från en tidigare 6:e plats till en 3:e plats. Novartis har tagit en placering upp till 4:e plats och förra uppdateringens debutant Teva har klättrat från 9:e till 6:e plats. Sandoz och GSK ersätts i topp 15 av Orion och Novo Nordisk på 14:e respektive 15:e plats.

Läs hela artikeln

Anmälningsärenden – Få men lite ovanliga avgöranden av IGN/NBL under första kvartalet

Få men lite ovanliga avgöranden av IGN/NBL under första kvartalet

Under första kvartalet har NBL kommit med endast två beslut. Även avgörandena från IGN har varit tämligen få. Men i flera fall handlar det om frågeställningar och avgöranden som inte varit så vanligt förekommande under senare år.

Bristfällig anmälan från Läkemedelsverket Läkemedelsverket anmälde till NBL (NBL1059/18) vissa påståenden på en webbplats för Pfizers antiepileptika Lyrica. Läkemedlet är indicerat för bland annat ”behandling av perifer och central
neuropatisk smärta hos vuxna”. I ett särskilt avsnitt ”indikation” på webbplatsen och under rubriken ”Lyrica och neuropatisk smärta” angavs ”Cancerrelaterad neuropatisk smärta: I en studie där 120 cancerpatienter med neuropatisk smärta deltog, sågs en kliniskt signifikant opioidbesparande effekt av Lyrica.” I anmälan hänvisades till ”Guideline on the clinical development of medicinal products intended for the treatment of pain” (EMA/ CHMP/970057/2011) där indikationen neuropatisk smärta skiljs från indikationen cancersmärta. I anmälan underströks också att det för ett regulatoriskt godkännande av indikationen cancersmärta typiskt sett krävs studier med andra effektmått än de studier som har utgjort underlag för godkännandet av Lyrica.

Läkemedelsverket gjorde gällande att eftersom information presenterades under rubriken ”Indikation” och där likställts med annan information rörande läkemedlets godkända indikationer, kunde läsaren få den felaktiga uppfattningen att cancerrelaterad smärta är en godkänd indikation för läkemedlet. Verket ansåg att informationen stred mot artikel 2 i Regler för läkemedelsinformation.

Läs hela artikeln

Nytt klimatinitiativ – ta tåget till ESMO!

Nytt klimatinitiativ – ta tåget till ESMO!

Vädret förändras mitt framför våra ögon, vetenskaplig konsensus knyter mänskliga utsläpp av växthusgaser till störningar i klimatet (1) och Parisavtalet visar vägen mot ett nytt och hållbart samhälle (2). Detta är ingången till pilotprojektet ”Tåg till ESMO för klimatet” där målet är att personer från sjukvården, akademin och industrin ska resa tillsammans till Barcelona i september 2019. Akademin orsakar stora utsläpp genom tjänsteresor med flyg. Den årliga ESMO-kongressen med 25 000 besökare är ett relevant exempel. Ett rimligt antagande är att en stor majoritet av besökare reser med flyg
varför kongressens totala utsläpp uppskattas motsvara en årlig koldioxidbudget för upp emot 10 000 människor. Detta upprop riktas till kollegor inom sjukvården, akademin och läkemedelsindustrin som utmanas att ta tåget tillsammans till ESMO 2019. Varje enkelresa (Skandinavien-Barcelona) som förs över från flyg till tåg bedöms leda till besparingar i växthusgasutsläpp motsvarande cirka 500 kg CO2 (medräknat höghöjdseffekter).

Projektets huvudsakliga syfte är att minska på utsläpp av växthusgaser genom att organisera en gruppresa med tåg och båt till ESMO 2019. Genom att gå före visar vi på ett genuint ledarskap som kan leda till ringar på vattnet och bidra till att accelerera en förändring mot ett hållbart samhälle. Framförallt siktar vi på ett trevligt event med goda möjligheter till att nätverka och därigenom bidra till vårt gemensamma mål: Att hjälpa patienter med cancer.

– Planeten är vår gemensamma patient och sjukdomen är nu diagnostiserad och tillräckligt kartlagd – låt oss göra en ansträngning för botande behandling och undvika att fönstret stängs och övergår till ett palliativt scenario, uppmanar docent Joakim Crona, som är initiativtagare till uppropet.

Läs hela uppropet som PDF

Nordic Infucare – löser komplexa patientbehov

Nordic Infucare – löser komplexa patientbehov

När andra säger att det är för svårt, antar Nordic Infucare utmaningen. Företaget använder sin framgångsrika affärsmodell med läkemedel, medicinteknik och support i kombination, för att gång på gång lyckas bidra till patienters ökade livskvalitet.
– Som oberoende distributör utvecklar vi affären utifrån vårdens och patientens behov, snarare än en R&D-pipeline. Nordic Infucare gör skillnad för patienten, menar Per Kulenius, Sverigechef för företaget.

Nordic Infucare underlättar så att kroniskt sjuka patienter kan vårdas i hemmet istället för på sjukhus. Man slår på så sätt två flugor i en smäll, eftersom vårdens resurser sparas till de allra sjukaste och patienten upplever en ökad livskvalitet genom att kunna vara i hemmet. Exempelvis kan patienter, som tidigare behövt spendera minst en vecka på sjukhus i uppstarten av en behandling, med hjälp av företagets produkter och support, åka hem efter bara ett par dagar. För att lösa komplexa patientbehov använder sig Nordic Infucare av tre verktyg: Läkemedel som dels marknadsförs av dem själva men även i partnerskap med andra, distribution av medicinteknik samt service och support till patienter och sjukvård. Per Kulenius ställer sig vid whiteboardtavlan och ritar upp en triangel för att illustrera hur de tre verktygen fungerar tillsammans. Varje sida av triangeln står för ett av verktygen och i mitten finns patienten – som ständigt är i fokus.

– Vi har produkter som gör att patienter inte längre behöver komma till sjukhus för sin vecko- eller månadsbehandling. Det gör att de hittar en bättre vardag och får mer livskvalitet, säger Per Kulenius. När andra företag inom Life Science håller sig till det de kan bäst, läkemedel eller medicinteknik – aldrig båda – antar Nordic Infucare gärna utmaningen att använda fler komponenter i samverkan för att ta fram innovativa lösningar. – I vår roll som distributör ser vi oss som experter på att sy ihop kombinationer av läkemedel, medicinteknik och patientstödsprogram. Gärna så komplext som möjligt, så att alla andra säger ”det här är för svårt”, berättar Kristoffer Meyner, företagets operativa chef.

Första produkten var mot Parkinsons sjukdom
Nordic Infucares terapiområden är neurologi, pulmonell artieriell hypertension (PAH), diabetes, kronisk smärta samt immunbrist. När Mats Bergryd startade företaget 2004 var den första produkten som lanserades avsedd för behandling av Parkinsons sjukdom. Terapiområdet är fortsatt viktigt för Nordic Infucare och här är i dag affären komplett. Det vill säga, man kan erbjuda alla tre delarna i triangeln. Sedan tidigare marknadsför de Dacepton och portföljen förstärks nu med ett helt nytt parkinsonläkemedel, Lecigon, som godkändes hösten 2018. Lecigon är en kombination av levodopa/karbidopa och entakapon, och distribueras kontinuerligt via infusion med hjälp av en pump in i tunntarmen. Lägre doser av läkemedel tillsammans med en pump som väger mindre, ska ge patienten högre livskvalitet. Inom neurologi erbjuder Nordic Infucare dessutom flera olika medicintekniska produkter för att administrera läkemedel, något som gör att behandlingen av en patient går att individanpassa. Nordic Infucare har ingen egen produktutveckling utan är distributörer av noga handplockade medicintekniska produkter, vilket kan föra med sig vissa utmaningar.
– Vi behöver hela tiden hålla ögonen öppna efter nya samarbetspartners, vi är beroende av det. När allt går bra riskerar vi att tappa fokus på vad som ska bli nästa produkt. Flera nya produkter är på väg in just nu, vilket visar att när vi väl satsar på att hitta nya samarbetspartners har vi tack vare våra styrkor inga problem, menar Kristoffer Meyner.

Läs hela reportaget som PDF

LIF TAR FRAM OCH FÖRANKRAR ÅTGÄRDSFÖRSLAG

LIF TAR FRAM OCH FÖRANKRAR ÅTGÄRDSFÖRSLAG

Läkemedelsindustriföreningen LIF har under våren tagit fram ett paket med åtgärdsförslag för att få fler företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar till Sverige. För att förankra och kvalitetssäkra dem har LIF genomfört en öppen konsultation och nu ska resultatet sammanfattas.

En av de viktigaste orsakerna till att vi vill ha fler läkemedelsprövningar till Sverige är att det är det enskilt bästa sättet för svenska patienter att få möjlighet att prova nya lovande läkemedelsbehandlingar långt innan de är slutligt godkända. Men det är också viktigt för Sverige som Life Science-nation att vara attraktivt för företagens investeringar i forskning och utveckling, säger LIF:s vd Anders Blanck.

Fram till slutet av 1990-talet hade Sverige en ledande position i Europa när det gällde företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar, men efter millennieskiftet har utvecklingen varit negativ. Företagens ansökningar till prövningar har i princip halverats under 2000-talet. Trots en stor samsyn hos såväl beslutsfattare som Life Science-sektorns olika aktörer om värdet av kliniska läkemedelsprövningar och ett antal statliga satsningar för att stärka den svenska Life Science-sektorn under senare år har den nedåtgående trenden inte brutits.

– Vi måste helt enkelt inse att de satsningar vi har gjort inte har varit tillräckliga. Vi är inte ensamma om att inse värdet av företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar och det råder en knivskarp internationell konkurrens, inte minst från våra nordiska grannländer där Danmark går i täten med stora och nationella satsningar, konstaterar Anders Blanck. Stärker svensk hälso- och sjukvård Kliniska läkemedelsprövningar är en viktig del av den medicinska utvecklingen; förutom att de möjliggör för svenska patienter att ta del av nya behandlingar redan innan de blir formellt godkända bidrar de till att hälso- och sjukvården utvecklas och personalen fortbildas.

– Att svensk hälso- och sjukvård ligger i framkant ökar också attraktiviteten för nya forskningssatsningar, både svenska och utländska. Läkemedelsföretagens forskning stärker i sin tur Sverige som kunskapsnation och är en viktig pusselbit om vi vill fortsätta att vara en ledande Life Science-aktör, menar Anders Blanck.

Läs hela artikeln som PDF

Läkemedel mot cancer – en kort historia

Läkemedel mot cancer – en kort historia

Svulstsjukdomar är kända sedan antiken och utgjorde troligen en del av den diffusa gruppen obotliga sjukdomar. Var knölarna åtkomliga kunde de skäras bort. In till mitten av 1900- talet var den allmänna benämningen i Sverige kräfta, den medicinska var tumörer/maligna neoplasmer och senare cancer. Begreppet cytostatika förekommer som samlingsnamn för alla läkemedel mot cancer i FASS farmakologiska register från 1982, tidigare var rubriken Medel vid leukemi och andra maligna neo – plasmer. Läkemedel mot cancer har funnits sedan andra världskriget; i denna artikel av Anders Cronlund beskrivs dessa grupperade utifrån respektive verkningsmekanism.

Strålbehandling är det äldsta alternativet till kirurgi vid cancer och är knutet till upptäckten av röntgenstrålningen (1895) och makarna Curies isolering av radium (1898). En pionjär inom svensk radiologi, som behandlingsmetoden benämndes fram till 1970-talet, var läkaren Thor Stenbeck vid Karolinska Sjukhuset, som 1899 behandlade en hudcancer med röntgenstrålning. Ytterligare en pionjär var läkaren Lars Edling, verksam vid dåvarande Lunds lasarett och Malmö allmänna sjukhus. På eget bevåg upphandlade han 1909 några radiumpreparat i Paris, även de för behandling av hudcancer. Edling skapade ett röntgeninstitut vid lasarettet och vid samma tid grundade Stenbeckseleven Gösta Forsell ett motsvarande institut vid Serafimerlasarettet i Stockholm. Radiologin omfattade både röntgendiagnostik och radioterapi och kom först på 1930-talet att åtskiljas som specialiteter. Under 1900-talet skedde en genomgripande utveckling av strålningsterapin genom kraftigare och mer fokuserade strålkällor samt möjligheter till mer exakt strålplanering.

Avgörande bidrag för förståelsen av cancer gav den tyske patologen Rudolf Virchow, som i mitten på 1800-talet beskrev cellernas uppkomst genom delning och bland annat namngav blodsjukdomen leukemi. Ett annat bidrag kom från amerikanen, sedermera Nobelpristagaren (1966) F. Peyton Rous, vid Rockefeller Center, som visade att sarkom hos råttor, det vill säga cancer i ben, brosk och muskler, kan orsakas av vissa virus. Ytterligare en milstolpe är den tyske zoologen Theodor Boveris upptäckt 1914 att cancer orsakas av förändringar i kromosomernas utseende, det vill säga något genetiskt. Han fick Nobelpris 1966 – fyra år före sin död.

Alkylerare
Under andra världskriget upptäckte dr Stewart F. Alexander vid amerikanska armen att personer som utsatts för senapsgas (SCl2) fick svåra infektioner och att detta berodde på utslagning av vita blodkroppar. Tanken att nyttja en liknande förening, klormetin, oftast känd som mustin (NHCl2), för att behandla lymfom som är ett malignt tumörbestånd av vita blodkroppar, föddes vid Yale School of Medicine av Louis S. Goldman och Alfred Gilman. Den första behandlingen genomfördes 1944 av thoraxkirurgen Gustaf E. Lindskog vid samma universitet. Under 1950-talet tillkom analoger till mustin, bland andra cyklofosfamid (Sendoxan), som utvecklats av Norbert Broch vid företaget ASTA (nuvarande Baxter Oncology). Läkemedlet, som används mycket än i dag blev 1959 det nionde cytostatikum som FDA godkände. En annan samtida alkylerare var busulfan (Myleran). Därefter följde en rad liknande substanser, till exempel klorambucil (Leukeran), melfalan (Alkeran), tiotepa och lomustin.

Antimetaboliter
Sedan 1930-talet var det känt att folsyra stimulerar tillväxten av lymfocyter och i ett av de första exemplen på rationell drug-design provade patologen Sidney Farber vid Harvard Medical School olika folsyraantagonister mot lymfatisk leukemi. Ametopterin, senare benämnt metotrexat, syntetiserades 1947 av Harriet Kiltie och Yellapragada Subbarow vid Lederles laboratorier. FDA godkände nio år senare metotrexat som det första läkemedlet mot metastaserande cancer. En annan medlem av gruppen är 6-merkaptopurin, som också syntetiserades på 1940-talet av Gertrude B. Elion och George H. Hitchings vid Burroughs Wellcome. Elion och Hitchings framställde även bland annat trimetoprim och acyclovir och fick tillsammans Nobelpriset 1988 (tillsammans med James W. Black vid ICI för dennes upptäckt av propanolol och cimetidin).

Läs hela artikeln som PDF

Från pillertrillande till smarta fabriker – stora investeringar inom svensk tillverkning

Från pillertrillande till smarta fabriker– stora investeringar inom svensk tillverkning

Forskning och utveckling inom life science-området får ofta stor uppmärksamhet, medan strålkastarljuset mer sällan har riktats mot själva produktionen. Nu pågår något av ett paradigmskifte inom den tillverkande industrin – från mekaniserat pillertrillande till smarta fabriker som förser hela världen med det som kallas ATMP, Advanced Therapy Medicinal Products. Stora investeringar görs, utbyggnader planeras och behovet av nyanställningar aktualiserar problemet med kompetensförsörjning. Branschorganisationen SwedenBIO menar att utvecklingen möjliggör stora fördelar för Sverige genom att unik kompetens ger internationell synlighet som kan attrahera fler etableringar. Inom SwedenBIOs arbetsgrupp för processutveckling och produktion vill nya ordföranden Janet Hoogstraate arbeta för förändrade attityder. Hon menar att produktion måste ses som en naturlig följd av forskning och utveckling. Nyligen startade SwedenBIO också ett produktionsnätverk för chefer i den tillverkande industrin för att underlätta diskussioner om gemensamma behov. Pharma Industry har gjort nedslag i produktionen på olika håll i Sverige för att skildra den pågående förändringen som ger både nya jobb och framtidstro.
(Detta avsnitt består av flera kortare artiklar. Redaktionens anmärkning)

Läs hela avsnittet om produktion som PDF

 

Är det lättast att visa non-inferiority eller superiority?

Är det lättast att visa non-inferiority eller superiority?

Ofta får jag höra att det är lättare att visa superiority än non-inferiority. Det vill säga att ett nytt läkemedel är bättre än komparatorn (superiority), istället för att de är kliniskt likvärdiga (non-inferiority). Kan det verkligen vara så? Med risk för att slösa bort cliffhangern redan i ingressen, så måste jag tyvärr meddela att det alltid är enklare att visa att ett nytt läkemedel är kliniskt likvärdigt (non-inferior) jämfört med att visa att det faktiskt är bättre (superior). Nedan kommer jag att försöka förklara varför det är så, och också spekulera lite över var detta utbredda missförstånd kommer ifrån.

Först vill jag en gång för alla ta död på missförståndet att det är lättare att visa superiority (att det är skillnad i effekt) än non-inferiority (nytt läkemedel är inte signifikant sämre, det vill säga kliniskt likvärdigt). För att göra det extra tydligt återvänder vi till ett exempel från Pharma Industry nr 4 2016, där jag kapplöper med Pia i Markaspåret i Örebro. Vi är intresserande av att se om någon av oss är snabbare i 5 km-spåret eller om vi är ungefär lika snabba. Pia är grymt vältränad och dessutom betydligt yngre än mig. Vad tror du blir lättast för mig: Att visa att jag är snabbare än henne (superiority), alternativt att jag bara är lite sämre men inte så mycket sämre att det gör något (non-inferiority)? Svårare än så här är det inte; att visa superiority är alltid tuffare och bara möjligt om en ny behandling faktiskt är bättre än den som redan är godkänd.

Ibland är non-inferiority enda möjligheten
Ofta är det inte möjligt att visa att en ny behandling är mer effektiv är den som redan finns godkänd. Det kan gälla både helt nya läkemedel, som har andra fördelar, till exempel färre biverkningar jämfört med existerande terapi, eller ”kopior” till redan godkända läkemedel, till exempel biosimilarer. När en ny läkemedelsbehandling inte är bättre, eller bara marginellt mer effektiv, då blir det enda alternativet att visa att den är non-inferior, det vill säga inte sämre – eller kliniskt likvärdig om man föredrar ett mindre tekniskt uttryck.

Vad kommer missförståndet om non-inferiority ifrån?
Det är alltid lättare att visa att en ny behandling inte är sämre än den som redan finns godkänd jämfört med att visa att den är bättre. MEN, det är tekniskt mer komplicerat. Om man inte visste något om statistik, skulle man kunna vara frestad att tänka att om en studie inte visar att det är statistiskt signifikanta skillnader i effekt mellan två behandlingar, då är de lika effektiva. Detta är nog ett av de allra vanligaste missförstånden som finns när det gäller tolkning av statistiska resultat; icke-signifikans tolkas som bevis för likhet.

Abscence of evidence is not evidence of absence
Carl Sagan är känd bland annat för citatet: ”The abscence of evidence is not evidence of absence”. Han talade visserligen inte om statistik, men principen gäller också här. Bara för att en klinisk studie inte visar på en statistiskt signifikant skillnad, så kan vi inte omedelbart utesluta att det kan finnas en skillnad. Att studien visar ett icke-signifikant resultat kan bero på att studien är underdimensionerad, det vill säga att vi inte har statistisk styrka (power) att påvisa en skillnad som faktiskt finns. För att kunna dra slutsatser om likhet (eller rättare sagt att det inte finns betydelsefulla skillnader mellan två behandlingar), måste vi överge p-värden och fokusera på konfidensintervall som uppskattar hur stor skillnad i effekt det faktiskt är mellan två behandlingar.

Läs hela artikeln som PDF

KINA – en snabbt växande marknad med stort intresse

KINA – en snabbt växande marknad med stort intresse

Sverige och Kina har en långvarig nära relation och firar mer än 68 års diplomatiska förbindelser. Sverige var det första västlandet att erkänna Nya Kina. Sedan 2006 finns ett avtal om samarbete på hälsoområdet som leder till ett antal framgångsrika samarbeten utvecklats på det offentliga, privata och akademiska området. I denna artikel av Carina Kardell får du veta mer om denna spännande marknad.

Sverige och Kina delar många hälso- och sjukvårdsutmaningar, bland annat den ökande bördan av icke-smittsamma sjukdomar, antibiotikaresistens och en åldrande befolkning. Dessa utmaningar sätter våra välfärds- och hälsovårdssystem under press och det finns ett behov av att anpassa dessa på olika sätt för att möta utmaningarna. Inom det här området finns många skäl att samarbeta, lära sig gemensamt och dela erfarenheter.

Kina – en marknad med stor potential
Kina är den globalt snabbast växande marknaden med en årlig tillväxt på 18 procent och har den näst största läkemedels- och medtech-marknaden i världen, varav läkemedelsindustrin är en av de mest framstående. En tredjedel av de börsnoterade företagen i Kina är engagerade inom hälsovårdsområden och efterfrågan på kunskap och lösningar är stor.

Sjukvårdsutgifterna i Kina växer
snabbast i världen, 2015 var de 580 miljarder dollar och uppskattas till 1400 miljarder dollar 2020.
• Hälso-/sjukvårdskostnaderna:
Utgifter som omfattas av regeringen i Kina har stigit från 18 procent till över 30 procent mellan 2005 och 2015.
• Ett åldrande samhälle:
År 2018 var befolkningen över 65 år mer än 150 miljoner; 2030 uppskattas den överstiga 240 miljoner – 25 procent av den globala äldre befolkningen.
• Ökad livslängd:
Beräknas vara i genomsnitt 79 år före 2030.
• Högre risk för kronisk sjukdom:
Diabetes, högt blodtryck och KOL.
• Fokus på terapiområden/behandlingsformer inom:
Infektionssjukdomar, antibiotikaresistens, immunologiska sjukdomar/cancer, generika/ biosimilarer och demens.
• Växande medelklass:
2021 beräknas den globala medelklassen nå 1,1 miljarder individer, 50 procent kommer att vara kinesiska.

Läs hela artikeln som PDF

Välfärdssystem och liv i omvandling

Välfärdssystem och liv i omvandling

Hälso- och sjukvården står inför många utmaningar i framtiden. Med hjälp av historien kan man förstå de långsiktiga förändringarna och möjligen förutse utvecklingen i framtiden. Mats Olsson, framtidsstrateg, tar oss med på en intressant resa tillbaka och framåt. Detta är den första i en serie artiklar om den framtida hälso och sjukvården.

Vi lever i allmänhet ett allt längre liv tack vare det väl utvecklade samhälle vi lever i. Det stora flertalet har en ekonomi som räcker till för ett gott liv. Våra värderingar har med åren blivit allt mer sekulära och individualistiska. Vi har vant oss vid att samhället tar hand om både det ena och det andra när exempelvis hälsomässiga problem resulterar i ett tillfälligt eller permanent stopp i självförverkliganderesan. Ett resultat av detta är att kravställaren i form av patient och omsorgstagare genom generations- och värderingskiften blivit allt tuffare för utföraren att hantera. Med den informationsteknologi vi numera har vid våra fingertoppar finns det alltid en möjlighet att snabbt ta fram fakta och referenspunkter kring den aktuella insatsen. Samtidigt finns en utveckling som pekar på alltmer ojämlik hälsa. Det kan exempelvis handla om att inte offra grupper på digitaliseringens altare och att usla pensioner väntar invandrade. Efter hand blir de gemensamma resurserna alltmer ansträngda och förhoppningar finns nu från samhället att en väl utvecklad gör-det-själv-hälsa ska bidra till att reducera trycket på välfärdssystemet. Med utvecklingen av nära vård, smartare hjälpmedel i form av både konsument- och välfärdsteknologi, och alltmer personcentrerade insatser ska livet ändå kunna levas under anständiga former.

Läs hela artikeln som PDF

Prenumerera