DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK – för januari – december 2018

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK – för januari – december 2018

Gott nytt år, och god fortsättning! Återigen har det blivit dags att summera ett års försäljning av läkemedel, och se om något förändrats sedan förra upplagan. Den senaste perioden i datan som presenteras här är 2018-12. E-hälsomyndig – heten rapporterar all försäljning av humanläkemedel som säljs från apotek i antal sålda förpackningar och i försäljningspris ut till kund. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden i artikeln är angivna i apotekens utpris (AUP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellerna är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Viktor Pregner, IQVIA, har sammanställt och analyserat statistiken. för januari – december 2018

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige uppgår helår 2018 till 46,04 miljarder SEK, och tillväxten jämfört med samma period förra året är 9,78 procent.

Ta del av hela statistiken

Avgöranden från NBL och IGN

Avgöranden från NBL och IGN

NBL har under de sista två månaderna av förra året avgett tre yttranden. Två av dessa är av allmänt intresse. Det första gällde den ofta mycket svåra gränsdragningen mellan läkemedelsreklam och annan information/marknadsföring som inte faller under Regler för läkemedelsinformation. Det andra är ett första och därmed viktigt prejudikat rörande information i sociala media. Under samma period har IGN kommit med ett knappt tiotal avgörande som huvudsakligen handlat om det allmänna kravet på vederhäftighet samt kravet på produktresumén som den sakliga utgångspunkten för all information för ett läkemedel.

Läkemedelsinformation eller institutionell reklam?
PharmaLundensis AB införde i en lokal dagstidning en annons med rubriken ”IodoCarb novum, ett nytt läkemedel mot kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)”. En privatperson anmälde annonsen till IGN och ifrågasatte bland annat om den utgjorde otillåten prelansering av ett ej registrerat läkemedel. IGN ansåg ärendet vara komplicerat och av principiell vikt och hänsköt det därför till NBL utan egen bedömning (NBL 1053/18).
PharmaLundensis bestred anmälan och hävdade att IodoCarb novum inte är ett läkemedel utan ett forskningsoch utvecklingsprojekt och att annonsen därför inte stred mot prelanseringsförbudet i artikel 2 (102) i Regler för läkemedelsinformation. NBL framhöll att Regler för läkemedelsinformation inte är tillämpligt på all kommersiell information från ett läkemedelsföretag. Reglerna gäller information ”som vid marknadsföring av läkemedel” riktas antingen till läkare, tandläkare eller annan personal inom sjukvård och hälsovård eller läkemedelsdistribution (avdelning 1) eller till allmänheten (avdelning 2). De är inte tillämpliga på information som avser annat än läkemedel, exempelvis institutionell reklam avseende läkemedelsföretaget som sådant. I sådan information kan läkemedel omnämnas förutsatt att informationen inte är så utformad att den därmed blir att betrakta som så kallad märkesvaruinformation. Om informationen utgör institutionell reklam eller märkesvaruinformation får avgöras genom en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Särskild hänsyn ska tas till informationens anslag och uppläggning samt var den förekommer. NBL gjorde en ingående analys av annonsen och noterade att det ovanför densamma angavs ”Aktuella nyemissioner”. Huvudrubriken ”IodoCarb novum, ett nytt läkemedel mot kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)” gav enligt nämnden visserligen intrycket att annonsen gällde ett existerande läkemedel vid namn IodoCarb novum, men av den följande ingressen ansåg majoriteten i nämnden att det framgick att den avsåg ett läkemedel under utveckling. Det noterades att i en särskild textruta placerad till höger och direkt under huvudrubriken angavs att annonsen avsåg ett teckningserbjudande i en nyemission som planerades av PharmaLundensis AB. Vidare betonades att det i löptexten angavs att företagets ambition var att få ut IodoCarb novum som ett läkemedel på marknaden inom 2–3 år för behandling av KOL. I annonsen fanns också statistik och viss information avseende sjukdomen KOL.

Läs hela artikeln som PDF

Vad är en måltavla för nya läkemedel?

Vad är en måltavla för nya läkemedel?

”En forskargrupp har upptäckt att möss som saknar ett visst protein äter mer än normala möss. Forskarna tror att detta protein kan vara en bra måltavla för nya läkemedel mot fetma.” Detta citat är påhittat men det är inte svårt att finna liknande uttalanden av akademiska forskare i media. Tyvärr är det så att man sällan har någon egentlig insikt i vad en måltavla för läkemedel är, vilket ofta leder till att falska förhoppningar väcks exempelvis hos patientgrupper. Anders Lehmann reder här ut vad som definierar en måltavla för läkemedel.

Valet av måltavla för ett nytt läkemedel är det enskilt viktigaste beslutet när nya projekt startas av läkemedelsbolag. Vägen mot introduktion av ett nytt läkemedel på marknaden kantas av en mängd kritiska beslut, men många av problemen man ställs inför under utvecklingen är av teknisk karaktär och kan ofta övervinnas. Väljer man fel måltavla kommer man däremot oundvikligen misslyckas eftersom biologin som sådan är ristad i sten. De forskare som uttalar sig i media om nya måltavlor har sällan någon kunskap om läkemedelsforskning, och de är ofta inte medvetna om att många av de molekyler de karakteriserar som måltavlor inte går att påverka farmakologiskt även om detta problem minskat i takt med utvecklingen av biologiska läkemedel. Deras största förbiseende är dock att de bara bedömer den potentiella effekten och inte risken för biverkningar. Dessutom spekuleras det ofta om terapeutisk effekt på väldigt lösa grunder såsom fynd gjorda i isolerade celler eller i genetiskt förändrade gnagare. Det är egentligen inte så svårt att finna nya kandidater för måltavlor om man bara ser till den potentiella terapeutiska effekten. Uttrycket ”Primum non nocere” (”Först av allt, inte skada”) är lika aktuellt i dag som det varit genom tiderna och det kan vara betydligt mer allvarligt att introducera ett läkemedel som skadar patienter än ett som inte har tillräckligt bra effekt. Den stora utmaningen består i att tidigt avgöra om den terapeutiska effekten kan uppnås utan begränsande biverkningar. Det är olyckligt att de forskare som verkligen förstår vad som definierar en ny måltavla – de som arbetar inom industrin – nästan aldrig hörs i media. Det är emellertid förståeligt eftersom man vill hålla information om nya måltavlor hemlig så länge som möjligt av patent- och konkurrensskäl.

Läs hela artikeln som PDF

10 förslag till nytta för forskningen, patienterna och Life Science-sektorn

10 förslag till nytta för forskningen, patienterna och Life Science-sektorn

Sverige är ett ledande land inom Life Science, men den internationella konkurrensen blir allt tuffare. För att stärka Sveriges position inom Life Science behöver regeringen nu fullfölja de forskningspolitiska intentionerna och komplettera dessa med en internationellt konkurrenskraftig strategi för Life Science.

Läkemedelsbranschen är av stor betydelse för Sverige. Under 2017 exporterades läkemedel till ett värde av drygt 74 miljarder kronor och exporten överstiger vida importen av läkemedel. Därutöver investerar företag årligen drygt 10 miljarder kronor i medicinsk forskning i Sverige. Enkelt uttryckt går Sverige plus på läkemedel. I Sverige investeras totalt mer i forskning per capita än de flesta andra länderna. Läkemedelsbranschen är en av näringslivets mest forskningsintensiva branscher och har utöver det omfattande ekonomiska tillskottet stor betydelse för Sverige som kunskaps- och forskningsnation. Under de senaste åren har det pågått en diskussion om vilka reformer som behövs för att samhället men också näringslivet i högre grad än i dag ska kunna dra nytta av dessa satsningar. I den senaste forskningspolitiska propositionen (som gäller för de kommande tio åren, men med fokus på investeringar för 2017–2020) fanns en tydlig ambition att öka samverkan mellan akademi, industri och samhälle för att öka innovationstakten. Regeringen pekade bland annat ut strategiska innovationsområden och förstärkta forskningsinstitut samt test- och demonstrationsmiljöer.

Ett av de fem utpekade strategiska områdena var Life Science och under de senaste åren har ett antal viktiga satsningar och investeringar gjorts. Men det är inga satsningar som gör Sverige unikt. Just nu försöker många länder positionera sig inom Life Science-området, inte minst våra nordiska grannländer. Danmark befinner sig i täten, men även Norge och Finland har tydliga målsättningar. Och parallellt med ökad europeisk konkurrens ser vi hur stora utvecklingsnationer som Kina och Indien i allt högre grad drar till sig Life Science-industrins investeringar i forskning, utveckling och produktion.

Läs hela artikeln som PDF

Misstag att undvika när du skapar en digital strategi

Misstag att undvika när du skapar en digital strategi

Alla bolag driver i dag någon form av digital transformation, oavsett bransch, oavsett region. Arbetet involverar samtliga avdelningar och det går fort för att risken är stor att man annars tappar konkurrensfördelar på marknaden. Med fokus på digital strategi och kommunikation beskriver den digitala strategen Fredrik Holmboe de tre vanligaste misstagen företag kan göra när de skapar en digital strategi och hur de går att undvika. I artikeln finns en mängd länkar till referenser vilka du enklast kommer åt i artikelns digitala format på www. pharma-industry.se.

Några snabba fakta:
• Från slutet av 1990-talet fram till i dag uppskattas antalet aktiva bloggar ha ökat exponentiellt från noll till ca 440 miljoner, enbart på molntjänsterna Tumblr, Squarespace och WordPress.1
• På slutet av 1990-talet skapades den första sociala mediaplattformen, Six Degrees, en plattform som vid sin topp hade 3,5 miljoner registrerade användare.2 I oktober 2018 hade Facebook 2.234 miljoner användare, YouTube 1.900 miljoner användare och WhatsApp 1.500 miljoner användare. 3 Totalt använder ca 3.196 miljoner någon form av social media-plattform.4
• På slutet av 1990-talet fanns det ca 248 miljoner internetanvändare, motsvarande 4,1 procent av jordens befolkning. Idag beräknar man att det finns ca 4.208 miljoner internetanvändare, motsvarande 55,1 procent av jordens befolkning,5 där Afrika uppvisar den största tillväxten med ca 20 procent år efter år.4
• År 2017 fick mer än 200 miljoner personer sin allra första smartphone, med totalt 5.135 miljoner användare globalt (alla är ännu inte uppkopplade mot internet).4
• Kombineras det genomsnittliga antalet timmar online per dag, vilket är sex timmar, med antal användare landade den mänskliga rasen på hissnande EN MILJARD MÄNNISKOÅR online, enbart under 2018.4

Intressanta fakta tänker du säkert nu, men vad spelar det för roll när man ska bygga en digital strategi? Jag har alltid påstått att en digital strategi inte skiljer sig mot en traditionell, analog strategi avseende de fundamentala delarna i en kommersiellt driven verksamhet. På slutet av 1990-talet var en potentiell kund tvungen att hitta ert erbjudande, det ni erbjöd behövde vara tillräckligt, eller mer värdefullt, än det upplevda värdet på det kunden lämnade ifrån sig (ofta pengar) och i förlängningen behövde ert erbjudande hålla sitt ursprungliga löfte så att inte kunden reklamerade sitt inköp nästa dag. Så långt inga skillnader och de traditionella marknadskrafterna hade fritt spelrum. Om man nu byter ut ovanstående scenario och flyttar in det i vår värld år 2019 så vet vi att den ”digitala dimensionen” av vår värld växer explosionsartat. För ett kommersiellt drivet bolag betyder det bland annat två saker.

Läs hela artikeln som PDF

Att hålla en presentation – Släpp kravet att det du säger ska vara perfekt

Att hålla en presentation – Släpp kravet att det du säger ska vara perfekt

Ställs du inför situationer där du ska presentera något inför andra men känner dig nervös eller osäker på om ditt budskap verkligen når fram på rätt sätt? Eller är du en av många som inte upplever att det blir bättre om du förbereder dig utan att det alltid blir bäst om du bara kör på? Som avsändare av ett budskap är det ditt ansvar att se till att den du vänder dig till också förstår vad du vill ha sagt och tar emot det på rätt sätt. Inte helt enkelt men det finns en del saker att tänka på. Läs mer i denna artikel av Anna Bellman.

Vi börjar med det som så många brottas med – nervositeten. Det sägs att de flesta människor hellre skulle dö än att tala inför en grupp. Tveksamt om det stämmer om man verkligen skulle ställa de två alternativen mot varandra. Det vi däremot kan konstatera är att alltför många känner sig riktigt obehagliga till mods när de ska tala inför andra. En undersökning som tidningen Chef gjort visar att 7 av 10 chefer känner sig obehagliga till mods när de ska tala inför andra. Hälften av dem så mycket att de har svårt att sova natten innan en presentation. De mår fysiskt och psykiskt dåligt och har svårt att hitta sätt för att få obehaget att försvinna. Och då rör det sig om chefer som förmodligen gör detta relativt ofta.

Det heter glossofobi, rädslan för att tala inför en grupp människor. Ordet kommer från grekiskans glosso som betyder tunga, och fobi som betyder rädsla eller skräck. En av de vanligaste sociala rädslorna. De flesta av oss vill inte stå mitt emot flocken, vi vill vara med i flocken. Därför känns det så konstigt, rent av onaturligt, att stå ensam framför en grupp, som vi ju gör när vi ska presentera inför andra. Det är kroppens sätt att reagera på potentiellt hotfulla situationer. Om man mäter nervositet med elektroder kan man se muskelspänning, förhöjd puls och ökad handsvett. Man kan också få spänningshuvudvärk, rodnad, muntorrhet, svimningskänslor och illamående. De som däremot gillar att framföra något på scen, för det finns det många som gör, sägs ha en sämre riskbedömningsförmåga än andra. I mitt jobb som talartränare och moderator möter jag många olika presentatörer på olika nivåer – chefer, säljare, projektledare – som har riktigt jobbigt med detta.

Läs hela artikeln som PDF

Medarbetare och ledare inte överens om ledarens roll

Medarbetare och ledare inte överens om ledarens roll– det är inte ledarna heller, faktiskt

Är ni överens om ledarens betydelse på jobbet? Jon Forsell, föreläsare och workshopledare, har frågat tusen personer och fyrtio procent anser att ledarrollen är viktigare än andra roller i gruppen medan femtio procent att det finns andra roller som är lika viktiga (tio procents bortfall). Men det finns intressanta skillnader, vilka han beskriver i denna artikel.

Av dessa tusen är cirka trehundrafemtio ledare och sexhundrafemtio medarbetare och när vi tittar på hur de här grupperna har svarat, så är skillnaderna mycket intressanta. MEDARBETARNAS resultat är detsamma som för hela gruppen (fyrtio/femtio). Men av LEDARNA anger bara tjugofem procent att ledarrollen är viktigare än andra roller i gruppen. Hela sextiofem procent av ledarna anser att det finns andra roller som är lika viktiga. Medarbetarna tillmäter alltså ledarrollen större betydelse än vad ledarna själva gör och ledarna är inte heller överens om rollens betydelse. Och situationen blir än mer komplex när vi beaktar att vi har delade uppfattningar om olikheters effekt på teamprestation.

Olika uppfattningar kring olikheter
Bland de tusen anger fyrtio procent att de tror att team presterar bäst om det finns tydliga olikheter och trettio procent att team presterar bäst när de strävar efter konsensus (trettio procent har inte angivit någon tydlig, tolkningsbar uppfattning). Det finns alltså stora skillnader i den här frågan, dock är resultaten samma för ledare och medarbetare i denna fråga.

Måste vi vara överens?
Nej, men vi behöver förstå att vi inte är överens om allt, att andra tycker olika, att vi behöver förstå de här olikheterna
– och att vår egen uppfattning inte alltid är ett bra recept på hur vi ska arbeta, organisera oss eller leda.

Läs hela artikeln som PDF

Syndabockar och konflikter eller effektiva team?

Syndabockar och konflikter eller effektiva team?

Har du någon gång jobbat i en grupp som inte fungerar? Där ni inte är så effektiva och produktiva som ni skulle kunna vara? Eller du kanske har varit med i en grupp där någon blivit syndabock för saker som händer, rutiner som bryts eller att andra pratar bakom ryggen på den personen? Den här artikeln kommer att besvara varför det ibland blir sådär i grupper och varför det fungerar bra i andra. Du kommer att få ta del av forskning som gör att du förstår mer om grupputveckling och du kommer också att få några enkla men effektiva övningar du kan göra med din grupp. Det har visat sig att den som ingår i en grupp som samarbetar bra, mår också bättre på jobbet.

Organisationer, kommuner och företag som vill arbeta mer effektivt tar i dag ofta hjälp av Susan Wheelans modell för grupputveckling. Wheelan, professor i psykologi vid Temple University i Pennsylvania forskade fram IMGD-modellen, Integrated Model of Group Development. Detta ledde till att Wheelan utvecklade GDQ-enkäten, Group Development Questionnaire, en validerad enkät, vilket säkerställer att den mäter vad som händer i en arbetsgrupp. En grupps effektivitet och välmående har ett direkt samband med dess mognadsgrad. En grupp fungerar inte per automatik väl; det finns en kedja av processer man först måste ta sig igenom innan man kommer dit. Vissa av dem är både arbetsamma och besvärliga. Om du är chef och tar över en grupp vet du ju först inte i vilken fas den befinner sig och det är få förunnat att kunna välja sina medarbetare från början. Kom ihåg att även om du skulle kunna välja dina medarbetare och du sätter ihop en helt ny grupp med människor du känner, kommer de ändå behöva gå igenom faserna för att bli en effektiv grupp.

Läs hela artikeln som PDF

Det är dags att uppdatera ledarskapet

Det är dags att uppdatera ledarskapet

Allt förändras. Vår omvärld. Vårt sätt att leva. Vårt sätt att arbeta. Självklart påverkar det ledarskapet. Ska man som organisation fortsätta att vara framgångsrik är det hög tid att fundera på hur man på bästa sätt uppdaterar ledarskapet i organisationerna. Vilka egenskaper sätter man i fokus hos ledarna när man rekryterar, utbildar, vad sätter man för mål och vad följer man upp. Det är dags att inse att de så kallade ”mjuka värdena” skapar värde i organisationerna. Läs mer i denna artikel av Karin Otterbjörk.

Vi lever i en tid som av de flesta beskrivs som föränderlig och detta sker i en mycket hög takt. Globaliseringen och tekniken gör att det som gällde i går, antagligen inte gäller i dag och med stor sannolikhet inte i morgon. Det är en annan komplexitet i de utmaningar vi ställs inför och det saknas ofta enkla lösningar på dessa. Arbetslivet har också för många blivit gränslöst, det vill säga man går aldrig ”hem från jobbet”. Det är så lätt i dag att kolla av mailen när man ändå går förbi telefonen som ligger för laddning eller att sätta sig med ipadden/datorn i knäet och jobba färdigt det som inte hanns med under dagen. Detta föränderliga, komplexa, snabba och gränslösa skapar lätt en känsla av osäkerhet och oförutsägbarhet hos både organisationer och individer; vart är vi på väg, gör jag rätt och vad behöver vi göra?

Hur reagerar vi på det här?
Vi kan konstatera att vi som människor påverkas av det här. Förändring, högt tempo, mycket att göra och osäkerhet är sådana faktorer som vår hjärna verkligen svarar på, som ett arv från savannen. Produktionen av våra stresshormoner adrenalin, kortisol och vårt ”kick-hormon” dopamin går igång. Dessa är bra när vi behöver reagera på fara eller få saker gjorda, men kombinerar vi detta med det gränslösa och ett liv fyllt av olika aktiviteter så stänger vi inte av produktionen tillräckligt ofta och återhämtningen uteblir. Det är då vi blir påverkade på riktigt. Rapporterna och artiklarna om hur vi mår kommer i olika format. Det finns till exempel forskning, gjord av arbetsmiljöforskaren Malin Lohela Karlsson, som visar att 42 procent av anställda i akademiska miljöer har upplevt problem med sin arbetsmiljö eller sin hälsa den senaste veckan. Dessa personer skattar i genomsnitt en 35 procents nedsättning av sin arbetsförmåga, vilket motsvarar cirka 13 timmar i veckan per medarbetare. Rehabiliteringskostnader för personer som blir sjuka är enorma; för de största bolagen i Sverige beräknas det röra sig om 18 procent av deras lönekostnader. Många av dem som drabbas av utmattningssyndrom är målinriktade högpresterare som ofta är nyckelpersoner i teamet. Det handlar inte sällan om medarbetare som få kollegor misstänker ligger i farozonen.
Försäkringskassan har under hösten gått ut och sagt att de ännu inte ser en minskning av sjuktalen på en tid. Ökade antalet sjukskrivningar är också bakgrunden till den uppdaterade föreskriften från Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2015:4, kallad OSA-föreskriften. Föreskriften är anpassad till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare har ansvar att bedriva. Alla blir som tur var inte sjuka men många känner sig pressade. Tidningen Chef skrev under hösten en artikel som tog upp att 7 av 10 chefer känner sig pressade.

Läs hela artikeln som PDF

Stressen är inte digital

Stressen är inte digital

Mycket handlar i dag om digitalisering och i förlängningen även hur vi mår i en värld som förändras allt snabbare. Men stressen är inte digital i betydelsen binär, där det bara finns svart eller vitt. Det finns en enorm gråskala, menar Jan Tern, som ger förslag på lösningar i denna artikel.

I en av mina föreläsningar visar jag hur lång tid det tog för olika produkter att nå 50 miljoner användare. Det tog 75 år för telefonen, 13 år för TV:n, fyra år för Internet och 19 dagar för Pokemon Go. Detta påverkar givetvis oss på många olika sätt. Är du intresserad och kunnig inom den digitala världen tycker du att det är jätteroligt och spännande nu, medan den som hamnat på efterkälken känner osäkerhet och/eller stress och tycker att det var bättre förr. Jag är övertygad om att det inte är förändring som stressar personer utan osäkerheten om vad förändringen kommer att göra med deras roll, arbetsuppgifter, position i gruppen och mycket annat. Därför är det viktigt att dagens kompetensutveckling även fokuserar på att låta medarbetarna växa som personer och att må bra i förändring.

Satsa mer på att utveckla medarbetare
I en enkät om kompetensutveckling som jag genomförde var en fråga: Inom vilket område sker den vanligaste kompetensutvecklingen? 67 procent svarade: Hårda kunskaper för min roll (fokus på produkter, program, processer m.m.). 28 procent svarade: Mjuka kunskaper för min roll (fokus på säljträning, mötesteknik, kundbemötande m.m.). 5 procent svarade: Genom att utveckla mig som medarbetare (fokus på stresshantering, mindfulness, hur jag bidrar med arbetsglädje m.m.). Personligen är jag övertygad om att vi hade fått bättre effekt om vi satsat betydligt mer än fem procent på att utveckla medarbetarna. När det gäller hur de övriga 95 procenten används i kompetensutveckling i dag, ska jag ge ett användbart tips. När ett nytt IT-system ska börja användas, inled varje utbildningspass med att gå igenom vad som inte har förändrats, exempelvis är kanske bolags- och produktkoder desamma. Det minskar deltagarnas stress när de känner att de redan kan en del och att det inte är ett 100 procent nytt system.

Läs hela artikeln som PDF

Prenumerera