Vad skall man egentligen mäta i kliniska studier?

Vad skall man egentligen mäta i kliniska studier?

En av de trixigaste frågorna som finns när man designar kliniska studier är att välja effektmått (endpoint på engelska). Å ena sidan kan man ju tänka att det är viktigt att verkligen ta reda hur det går för patienten på lång sikt, å andra sidan vill man gärna att studier skall gå fort och att man relativt tidigt får svar på om en behandling kan tänkas vara effektiv.

I tidiga studier för nya läkemedel väljer man därför ofta enklare effektmått, som ger snabbare och säkrare svar än de kliniska effekter man egentligen är intresserad av, som ofta kräver större studier och/eller längre uppföljning. Ett enkelt exempel är ett läkemedel som skall skydda diabetiker mot njursvikt och -transplantation på lång sikt. Istället för att planera en studie över 20–30 år väljer man att mäta proteinutsöndring i urin eller njurens filtrationsförmåga med förhoppning om att dessa markörer predikterar hur det går för patienten på lång sikt.

Vitsen med blodtryckssänkande läkemedel är inte främst att sänka blodtrycket
Det låter bakvänt, men det vi vill åstadkomma med blodtryckssänkande läkemedel är egentligen inte lägre blodtryck utan lägre sjuklighet och dödlighet. Vi vet genom tidigare studier och epidemiologiska data att det finns en stark koppling mellan högt blodtryck och främst kardiovaskulär sjuklighet. Blodtryckssänkning är alltså ett surrogateffektmått för det man egentligen vill åstadkomma – reducerad risk för kardiovaskulär sjukdom och död. Tidigare kunde nya blodtryckssänkande läkemedel godkännas enbart på studier som visade blodtryckssänkning. I senare decennier har det blivit större fokus på studier med kardiovaskulära events som visar att sjuklighet och dödlighet påverkas. Det har visat sig att det finns inget 100 procent säkert samband mellan blodtryckssänkning och reduktion av sjuklighet och dödlighet utan att flera faktorer spelar in.

Läs hela artikeln som PDF

Senaste avgöranden av NBL och IGN

Senaste avgöranden av NBL och IGN

NBL har under den tidiga hösten avgett två intressanta beslut rörande vad som ifrågasatts vara otillåten prelansering respektive information för receptbelagt läkemedel riktad till allmänheten. I vanlig ordning finns det också ett antal avgöranden rörande det grundläggande kravet att produktresumén utgör den sakliga utgångspunkten för informationen för läkemedel. IGN har i flera av sina avgöranden betonat att narkotikavarningar måste utformas så att de har ett särskilt uppmärksamhetsvärde.

Otillåten läkemedelsinformation eller tillåten annan information Enligt artikel 102 avd 2 kap 1 i LER får information för ännu ej registrerade läkemedel samt information för receptbelagda läkemedel inte riktas mot allmänheten. Men det finns annan information från läkemedel riktad till allmänheten där sådana läkemedel direkt eller indirekt kan nämnas som inte strider mot detta förbud. Detta belyses av två av de senaste månadernas avgöranden från NBL.

Det första ärendet (NBL 1052/18) gällde en annons i en life science-bilaga till Dagens Industri med rubriken ”Diarrévaccin som räddar både liv och semestrar” samt underrubriken ”Scandinavian Biopharma är i slutfasen med att testa Etvax® – ett banbrytande vaccin mot diarré orsakad av ETEC-bakterien.” Annonsavsändare var Scandinavian Biopharma Holding AB, moderbolag till bland annat Scandinavian Biopharma Distribution som är det företag som kommer att stå för distribution när vaccinet blivit godkänt. Distributionsföretaget hävdade att det handlade om marknadsföring av ett bolag och dess verksamhet och inte om marknadsföring av ett läkemedel. Man framhöll bland annat att holdingbolaget, som ansvarade för finansieringen av projektet, stod som annonsör, att annonsen riktades mot potentiella finansiärer och att den handlade om potentialen i utvecklingsprojektet. NBL framhöll att enligt LER åligger det de svenska marknadsbolagen att tillse att LER iakttas även av moderbolag och systerbolag vid aktiviteter på den svenska marknaden. Att moderbolaget stod som avsändare av annonsen saknade därmed betydelse för frågan om Scandinavian Biopharma Distributions ansvar för annonsen enligt bestämmelserna i LER.

Ta del av alla aktuella ärenden

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK- för januari – oktober 2018

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK- för januari – oktober 2018

Ta del av statistiken i PDF

Statistisk signifikans

Statistisk signifikans

Hur hänger dessa begrepp ihop? Kan ett resultat vara statistiskt signifikant utan att vara kliniskt relevant och omvänt, kan en estimerad effekt i en kliniskt studie vara kliniskt relevant utan att man uppnått statistisk signifikans? Ofta trycker man extra på att resultaten är statistiskt signifikanta; minst lika viktigt (om inte viktigare) är förstås att utvärdera effekter ur ett kliniskt perspektiv.

Kliniskt relevant handlar om hur medicinskt intressant ett resultat är. När vi planerar och genomför kliniska studier är vår målsättning att rapportera om statistiskt signifikanta resultat för kliniskt relevanta effekter. För att en behandlingseffekt skall vara kliniskt intressant (och därmed relevant), krävs att effekten är tillräckligt stor för att det skall vara intressant för patient och behandlande läkare att sätta in den aktuella behandlingen eller byta behandling från en mindre effektiv regim. Klinisk relevans handlar alltså om hur stor och viktig en behandlingseffekt är. Klinisk relevans har således lite med statistik att göra, utan är något som måste vägas mot en rad andra olika faktorer som till exempel hur allvarlig sjukdomen är, vilka andra behandlingsalternativ som finns, men även biverkningar och kostnader.

Läs hela artikeln som PDF

Perrigo ökar försäljningen genom fokus på personalen

Perrigo ökar försäljningen genom fokus på personalen

Perrigo Nordic har lyckats med att fördubbla försäljningen på sex år, till över 1,1 miljarder kronor. Men det finansiella är inte i fokus enligt företagets vd Adrian Innergård.
– Ökad förtjänst är ett kvitto på att vi gör en verklig skillnad för konsumenterna, är kundernas oslagbara partner och hur vi jobbar för att skapa en arbetsplats som attraherar och behåller de främsta talangerna.

Prisvärda egenvårdsprodukter med hög kvalitet var en del av affärsidén redan när Luther Perrigo grundade företaget 1887 i amerikanska Allegan, Michigan. Inledningsvis förpackade och distribuerade The L Perrigo Company egenvårdsprodukter till närliggande landsortsbutiker. Under 1930-talet byggdes sedan en fabrik för att kunna leverera private label-produkter till varuhus. Detta lade grunden för hur Perrigo är uppbyggt än i dag. Företaget internationellt består av tre segment: generikaläkemedel, tillverkning av private label-produkter för kunder som Walmart och Walgreens samt egna varumärken inom egenvård, det vill säga receptfria produkter och hudvård. Historien om Perrigo i Sverige är också till stor del historien om ACO – Apotekens Composita. ACO startades 1938 av Apotekarsocieteten för att tillhandahålla recept till beredning av läkemedel. På 1950-talet tog ACO steget vidare att producera egna produkter och har sedan vuxit till ett varumärke med hög igenkänning och högt förtroende hos svenska konsumenter. När Perrigo 2015 köpte Omega Pharma, för att bredda sig utanför USA, ingick ACO i köpet. Idag har ACO utvecklats till att ingå i Perrigos nordiska ”house of self-care brands” med över 40 varumärken. Varumärkesportföljen består av kosmetisk hudvård, Cosmica i Norge och ACO i Sverige, medicinsk hudvård genom varumärkena ACO Canoderm och Miniderm samt receptfria produkter med varumärken som NiQuitin och Nezeril.

Fördubbling av försäljningen på sex år
– För att få försäljningen att öka fokuserade vi först på att lansera i stora OTC-kategorier där företaget inte hade någon produkt, för att under senare år bli mer inriktade på att ytterligare öka försäljningen av produkter med redan ledande position, säger Adrian Innergård.

Läs hela reportaget som PDF

Oemotståndliga varumärken – kundens självklara val

Oemotståndliga varumärken – kundens självklara val

Det finns många populära varumärken, men bara ett fåtal har den magnetiska kraft som gör dem oemotståndliga. De oemotståndliga varumärkena skapar ett starkt behov som gör att man oundvikligen väljer dem, vilket gör dem mycket svåra att konkurrera med. Oemotståndliga varumärken har både strategiska och ekonomiska fördelar. Läs mer i denna artikel av Karin Hedelin-Lundén, Kantar Sifo Navigare.

Vad är det då som skapar det unika i dessa varumärken? I grunden handlar det om en djup förståelse för kundens behov på alla nivåer – ända ner till de känslomässiga behov som påverkar deras val. NeedScope är en av världens mest beprövade och validerade modeller för att kartlägga behov och drivkrafter på emotionell nivå. Vanligtvis använder vi NeedScope för att hjälpa varumärkesägare att förstå och mäta de emotionella drivkrafterna bakom kundernas val. Detta hjälper dig att se vilka känslomässiga behov som finns och vilka behov olika varumärken möter, och på så vis hjälpa dig att strategiskt bygga ett oemotståndligt varumärke med hög konkurrenskraft. Känslorna styr våra hjärnors val I NeedScope är det känslorna som står i centrum, då de är centrala för hur vår hjärna gör sina val. Vi människor är inte alls de rationella beslutsfattare som vi länge trodde oss vara. Under de senaste decennierna har forskning inom bland annat beteendeekonomi visat att de allra flesta beslut vi fattar är baserade på intuition, snarare än rationellt övervägande. Det är helt enkelt ett mer effektivt sätt att hantera alla de beslut vi tvingas fatta på daglig basis. Detta gäller förstås även vid val av varumärken. Våra beslut baseras oftast på känsla, men rationaliseras i efterhand av vår hjärna, som förser oss med argument för de beslut vi redan har fattat. Detta får oss att känna oss trygga och ger oss förklaringar att förmedla vidare om vi skulle få frågor kring våra beslut.

Ett oemotståndligt varumärke måste alltså först och främst tillgodose ett emotionellt behov bättre än andra varumärken, men också kunna leverera trovärdiga, rationella argument till varför det är bättre än konkurrenterna. NeedScope är baserad på vetenskaplig forskning i form av ”The Jungian concept – arketyper och kollektivt undermedvetande”. Här används ett ramverk för att förstå kundernas omedvetna och medvetna behov och hur varumärkena tillgodoser dessa. Modellen har två underliggande dimensioner och sex universella känslor som är symboliserade i sex olika färger vilka driver valet av varumärke. Känslor symboliseras också av olika personligheter, något vi kallar arketyper.

Läs hela artikeln som PDF

Maxa din inre potential!

Maxa din inre potential!

”I händelse av ett tryckfall i kabinen kommer det att falla ned syrgasmasker från panelen ovanför dig. Tänk på att sätta på dig din egen andningsmask först och andas normalt – innan du kan hjälpa andra ombord.” Du känner säkert igen texten från säkerhetsgenomgången ombord på ett flygplan och det är precis det som ”att maxa din inre potential” handlar om. Varför det är viktigt att ta hand om sig själv för klarar ledarskapsexperten Thomas Lundqvist i denna artikel.

Självledarskap innebär att se och utveckla sig själv – innan du kan hjälpa andra! Personligen var jag fokuserad på att utveckla andra tills jag insåg att jag själv behöver utvecklas för att jag verkligen ska kunna utveckla någon annan. Jag hade gjort precis tvärtom och det fungerade mycket bra … tills det inte fungerade alls. Jag tappade luften helt och kunde inte andas. Kanske är det något liknande du känner just nu? Många som jag träffar upplever oberoende av varandra en stor stress just nu. Det kan så klart bero på en mängd olika saker, men det finns som jag ser det en gemensam nämnare i alla de fall jag stöter på i mitt arbete som föreläsare. Det är en okunskap om vad vi saknar och behöver för att inte hamna i detta problem.

Maslows behovstrappa
Allt vi människor bygger kräver en bra grund. Bygger du ett hus får du inte slarva med grundarbetet. Då blir inte konstruktionen stabil över tid. Samma sak gäller när du ska bygga dig själv och maxa din inre potential. Utan en stabil grund att stå på kommer det arbete du lägger ner på ditt självledarskap och maxa din potential att vara tämligen meningslöst. Vi måste därför utgå ifrån vad som skapar en stabil grund.Du känner säkert till Maslows behovstrappa eller behovshierarki. Abraham Maslows forskning om våra grundläggande behov är legendarisk och enligt den kan alla våra behov delas in i fem kategorier. Behoven kan existera samtidigt men behov i de högre kategorierna blir inte viktiga förrän lägre placerade behov har uppfyllts.

Första steget i trappan symboliserar våra fysiologiska behov, de som brukar kallas för vår instrumentella trygghet. Det är mat, vatten, luft, sömn och så vidare. Jag kan inte nog understryka vikten av att tillfredsställa dessa behov. Se till att äta näringsrik mat och i möjligaste mån undvika snabbmat och tomma kalorier. Tänk också på att dricka mycket mer än du gjort tidigare. Det har nämligen visat sig att de allra flesta inte får i sig tillräckligt med vatten över ett dygn. Ett bra tips är således att alltid ha en vattenflaska nära till hands. Behov av luft låter kanske lite löjligt men i det här fallet kan du tolka det som att du behöver mer frisk luft. Regelbundna promenader eller att du börjar skogsbada (ursprungligen ett japanskt begrepp som innebär att du ”badar” i skogen och inandas frisk luft) är klokt. Alltför ofta sitter vi instängda i dåligt ventilerade lokaler, med för mycket folk och för lite luft. Så nu är det dags för ”walkshops” istället för ”workshops”.

Läs hela artikeln som PDF

SwedenBIO kraftsamlar för att koppla upp life science i Sverige mot de internationella arenorna

SwedenBIO kraftsamlar för att koppla upp life science i Sverige mot de internationella arenorna

Inom den globala life science-branschen är konkurrensen knivskarp och för att konkurrera med de bästa gäller det att skapa goda förutsättningar för branschens aktörer. SwedenBIO arbetar kontinuerligt med att synliggöra vad som måste till för att locka investeringar och etableringar till Sverige1 och förbättra jordmånen för life scienceföretag att växa sig starka. Parallellt med att driva opinion för åtgärder inom politiken, myndigheter, universitet och industrin, satsar nu SwedenBIO för att marknadsföra svensk life science och bygga relationer med branschens mest betydelsefulla, globala aktörer. Branschorganisationen inrättar ett helt nytt affärsområde, International Business Development and Promotion, med en serie nya samarbeten och nätverksplattformar som lanserades vid BIO Europe i Köpenhamn den 5 november.

”Behovet av vår internationella satsning är tydligt, det finns en stor, outnyttjad potential för svensk life science att utvecklas ytterligare genom att öka exponeringen gentemot internationella investerare, företag och starka forskningsmiljöer”, säger Jonas Ekstrand, VD för Sweden- BIO. ”Genom en serie nya initiativ tar vi taktpinnen för att se till att våra medlemmar och industrin i övrigt får bättre möjligheter att lyckas internationellt. Satsningarna går ut på att, på olika sätt, marknadsföra möjligheterna för internationella aktörer, framför allt i USA och Europa men även i Asien, att investera och samarbeta med våra innovativa företag och den starka forskningen i de nordiska länderna. Med satsningen når vi även ut till aktörer som vi hittills inte haft någon relation till.”

Det är en kombination av att nå ut till fler investerare och företag och att arrangera fysiska möten som leder till affärer. Ett långsiktigt samarbete med BIO i USA har etablerats och som ett första steg kommer Nordic Life Science Days att övergå till att använda amerikanska BIO:s partneringsystem. Genom bytet når man ett nytt nätverk med amerikanska investerare och SwedenBIO kraftsamlar för att koppla upp life science i Sverige mot de internationella arenorna. Inom den globala life science-branschen är konkurrensen knivskarp och för att konkurrera med de bästa gäller det att skapa goda förutsättningar för branschens aktörer. SwedenBIO arbetar kontinuerligt med att synliggöra vad som måste till för att locka investeringar och etableringar till Sverige1 och förbättra jordmånen för life scienceföretag att växa sig starka. Parallellt med att driva opinion för åtgärder inom politiken, myndigheter, universitet och industrin, satsar nu SwedenBIO för att marknadsföra svensk life science och bygga relationer med branschens mest betydelsefulla, globala aktörer. Branschorganisationen inrättar ett helt nytt affärsområde, International Business Development and Promotion, med en serie nya samarbeten och nätverksplattformar som lans e – rades vid BIO Europe i Köpenhamn den 5 november.

Läs hela artikeln som PDF

Ökande intresse för Nordic Life Science Days och svensk life science

Ökande intresse för Nordic Life Science Days och svensk life science

Att det finns ett ökande intresse från internationellt håll för vad life sciencesektorn i Norden har att erbjuda bekräftas av del tagandet på Nordic Life Science Days (NLSDays) som anordnades 10–12 september i Stockholm. Vid samma datum nästa år välkomnas delegater från hela världen till NLSDays 2019 i Malmö.

Den globala konkurrensen är fortsatts stark men de senaste årens utveckling tyder på att life science-sektorn i Sverige och även Norden har framtiden för sig, i alla fall om politikerna lyssnar på branschen (se separat artikel om SwedenBIO:s satsning). Satsningar görs även i våra grannländer. Danmark är omvittnat bland de starkaste länderna, i Norge fokuserar Oslo Cancer Cluster på forskning och tillämpningar inom onkologi och i Finland slår man på trumman för satsningar inom digital hälsa inklusive artificiell intelligens (AI). Nordic Life Science Days fyller ett viktigt behov när det gäller att visa upp vad som finns i Norden för globala aktörer och erbjuda en mötesplats för partnering. Konferenspro grammet håller alltid hög klass och lyfter fram några av de starkaste trenderna internationellt. NLSDays 2018 – höjdpunkter från konferensprogrammet Huvudtalare på sessionen som inledde konferensen var Dr. Shiva Kumar, VP & Chief Strategy Officer, IBM Watson och Jenni Nordborg, regeringens samordnare för life science och ansvarig för life science-kontoret. Mike Ward, Informa Pharma Intelligence var moderator.

Dr Kumar talade visionärt om hur artificiell intelligens kommer att förändra vården. Jenni Nordborg pratade om arbetet med den nationella life science-strategi som ska ta Sverige till en plats bland de ledande life scienceländerna. En av de mest uppskattade sessionerna handlade om precisionsmedicin. Möjligheter inom precisionsmedicin och individbaserad behandling attraherar stort intresse, inte bara från forskare, läkemedelsbolag och patienter utan även från finansiärer och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården. Utveckling av individbaserade terapier är utmaning nog men därutöver krävs radikala och transformativa förändringar, för att lyckas på riktigt. Ulrica Sehlstedt, Partner på Arthur D Little och moderator för sessionen, sammanfattade läget inom området såhär:

”Det har gjorts enastående vetenskapliga framsteg inom precisionsmedicin och individbaserad behandling på senare tid, vilket har gett oss helt nya möjligheter att behandla svåra sjukdomar. Men det är också en komplex ny värld vi behöver förhålla oss till när vi ska börja använda oss av dessa innovativa läkemedel i klinik. Än så länge talar vi endast om ett fåtal läkemedel men alltfler väntas godkännas de närmaste åren.”

Tidiga exempel på introduktioner i USA har visat att hälso- och sjukvårdssystemet inte alls är förberett för den här typen av produkter. Läkemedelsbolagen har där behövt ta ett betydligt större ansvar för hela värdekedjan än vad som är brukligt. Som framkom i sessionen, ser även representanter för sjukvården i Sverige enorma utmaningar framför sig. Erik Wahlberg, sjukhusdirektör på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, uttryckte att den kliniska organisationen och vårdflödena behöver planeras på ett helt nytt sätt och att de ekonomiska ersättningsprinciperna måste följa med i den utvecklingen. Det krävs alltså nya tankesätt kring logistik, ersättningsmodeller, IP, vårdplanering, regulatoriska ramverk och patientinvolvering för att få utväxling på potentialen med individbaserade terapier. Och det som sessionens paneldeltagare var helt överens om är att den avgörande nyckelfaktorn för framgång är nya modeller för prestigelös samverkan mellan läkemedels- och bioteknikbolag, universitet och sjukvård. Det nyligen lanserade samarbetsprojektet mellan
Bristol-Myers Squibb, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Universitet och SciLifeLab kan tjäna som en förebild och inspiration för sådana partnerskap. Det har väl inte undgått någon läsare av Pharma Industry att Nobelpriset i fysiologi eller medicin gick till forskning som varit viktig för utvecklingen av immunterapi vid cancer. Att en av de 9 supersessionerna på NLSDays handlade om detta heta område ter sig logiskt. Oslo Cancer Cluster, en uppskattad samarbetspartner till NLSDays sedan länge var värd för immuno- onkologisessionen för tredje året i rad. Viktiga framsteg har uppnåtts under de senaste åren som pekar på komplexiteten men även möjligheterna inom cancerbehandling. Ett hett område handlar om hur så kallade cold tumors kan utvecklas till hot tumors och därmed bli behandlingsbara.

Läs referatet som PDF

Ett gap överbyggs – eller en ny industri föds?

Ett gap överbyggs – eller en ny industri föds?

Någonstans i gränslandet mellan receptbelagda läkemedel, receptfria läkemedel, hälsokost och alternativa åtgärder för att främja hälsa, tycks en ny industri växa fram. Ännu syns den nästan inte i sammanhanget, varken i reella omsättningstal eller sysselsatta människor, och förutom konkurrens sinsemellan växer den än så länge ohotad. Den har säkert funnits i 10–20 år men i läkemedlens historia är den ändå ny. Det går inte att säga hur många företag det är, eller hur den allmänna tillväxttakten ser ut men företagen är många och det går fort, menar Anders Wallqvist, vd och seniorkonsult, Nowa Kommunikation.

Har ni som jag rest till ställen som Nepal, Malaysia och Kina, så vet ni att det inte är konstigt just där och då, att bryta av ett Aloe vera-blad mot solskadan eller dricka örtte mot magont. Säkert är en del av hälsokostindustrin full av produkter som gör föga nytta men det finns många undantag. Det är därför branschen lever kvar. Den gör nytta. På sitt sätt och ofta i det lilla. Men undantagen som gör stor nytta, i det närmaste bevisad nytta, de utvecklas och raffineras allt mer och det går fort. De håller på att bilda egen industri mitt emellan läkemedelsbranschen och hälsokostindustrin. Påverkad läkemedelsförsäljning Såsom varandes kommunikatör förundras jag inte över nyttan eller produkterna, utan att det verkar ske utan att de stora läkemedelsföretagen, apoteken eller andra industrierna som arbetar med hälsa reagerar eller i varje fall agerar. Där jag arbetar är vi alla konsulter och har tillräckligt många kunder i olika industrier för att kunna säga oss vara neutrala. Min förundran eller ja, glädje, är rent affärsmässig. Jag ser något födas. Och jag är till och med långsam i starten.

Några kommer att hävda, och förmodligen ha rätt – att detta kunde man sagt för 10 år sedan också. Det är inga små företag som gör blodprover, rekommenderar krom eller magnesium för kramp eller migrän. Eller som säljer Aloe vera mot skador och värk. Det är inte heller några få undantagskunder som köper produkterna i dag, utan företagen omsätter närmare en miljard per företag. Och kanske tänker ni, varför är detta ett hot, varför förundras han? Jo, för om jag ska vara krass, kommer försäljningen av Ibumetin, Ipren, Voltaren att gå ned om kramper och migrän minskar. Försäljningen av Enalapril, Renitec, Zestril med flera kommer sjunka om andra sätt att sänka blodtrycket fungerar. Lite förenklat och överdrivet – men i princip. Jag tänker nog inte att det är dåligt; att Aloe vera renodlas för att hjälpa mot solbränna eller andra skador, eller att fiskleverolja och omega-3, och andra produkter som kunna sänka blodtryck och så vidare. Det var så här (nåja, åter något överdrivet – men i princip) som en del av dagens läkemedel utvecklades. Något i naturen fungerade bra, man hittade och renodlade den verksamma ingrediensen och voilà
– ett läkemedel var fött.

Notera att detta på intet sätt säger något om forskning, om nya verksamma produkter som inte finns i naturen. Det finns ingen motsats i det och jag baktalar inte läkemedelsindustrin. Tvärtom. Min poäng är bara att jag förundras. Det är en ny industri som växer upp. Som verkar ha skakat av sig sina eventuella barnsjukdomar och som både säljer och argumenterar på nya sätt. Det är rätt ovanligt nämligen: att man kan slå sig in, skapa sig en plats i eller mitt emellan mogna, befintliga, konkurrensutsatta industrier. Eller för att vara tydlig: ovanligt att det sker utan ”fajt”.

Läs hela artikeln som PDF

Prenumerera