DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Företagskultur som framgångsfaktor!

Företagskultur som framgångsfaktor!

Många life science-bolag bildas runt en idé eller en produkt eller till och med ett forskningsprojekt inom akademin. Initial finansiering är begränsad och det viktigaste blir att bygga trovärdighet i den vetenskapliga satsningen för att kunna ordna finansiering. Det är naturligt att en sådan mindre gruppering också har ett högt fokus på grundidén och uppdraget. Frågor runt organisation, företagskultur och vad som är bolagets högre syfte får ibland en underordnad betydelse.

Ganska snart, om bolaget är framgångsrikt, når man en storlek på kanske 10–15 personer där alla inte längre kan involveras i samtliga beslut runt kaffebordet. Det underliggande ”varför” som var tydligt för den ursprungliga grupperingen blir mindre tydligt. Den här artikeln riktar sig till mindre bolag utan väl etablerad företagskultur och utan tydlig struktur och målbild. Hur tänker man för att utveckla bolaget och samtidigt fokusera på de uppgifter som skapar värde och en framtid för bolaget? Företagskultur en framgångs – faktor för tillväxt För ett litet företag som vill växa, blir det viktigt att under tillväxten skapa ett strukturkapital som tydliggör och stödjer de processer som skapar värde för kunderna. I ett litet företag med ett fåtal medarbetare är detta sällan något problem, då uppdraget är tydligt och man kan samlas runt fikabordet för att lösa olika problem. Om man är framgångsrik i sitt värdeskapande så är det troligt att företaget växer och det är här behovet av ett ökat strukturkapital blir tydligt. För många företag blir detta märkbart när organisationen passerar cirka 20 medarbetare. Historiskt tycks vi vara bäst på samarbete i relativt små grupper, men mer ovana vid samarbete i större grupper och det är här det blir viktigt med strukturer som stödjer samarbete då många ska samskapa det önskade kundvärdet. Speciellt tydligt blir behovet av stödjande strukturer för tjänsteproducerande företag. I det varuproducerande företaget skapar produkten och produktionsprocessen ett naturligt fokus där var och ens uppdrag i relation till produkten blir mer tydligt. I det tjänsteproducerande företaget uppstår värdet i samspel med kunden och behovet av flexibilitet och anpassning blir större. Detta leder ofta till att medarbetarna i ett sådant företag har delvis olika bilder av vad uppdraget är och hur kundens behov ska tillfredsställas på bästa sätt. Om uppfattningarna om hur man ska arbeta blir för heterogena leder detta lätt till konflikter som inte gynnar verksamheten. Därför är det viktigt att i det växande företaget tidigt skapa en sammanhållande företagskultur och en organisationsstruktur som stödjer den önskade utvecklingen. En stark företagskultur blir även grunden i företagets varumärkesbyggande, då ett starkt varumärke inte bara handlar om logotyp och grafisk profil utan i hög grad om ett gemensamt synsätt och agerande mot kunderna, vilket skapas av en stark företagskultur.

Läs hela artikeln som PDF

#INBOUND2018 – Boston 4–7 september

#INBOUND2018 – Boston 4–7 september

Varje år i början av september samlas tiotusentals marknadsförare, säljare och affärsutvecklare i Boston för en vecka fylld av lärande, inspiration och nätverkande. Kongressen #INBOUND är en av världens snabbast växande kongresser
som i år samlade cirka 25.000 personer från 110 länder i det stora Boston Convention Center. Vad är det senaste inom Inbound marketing och vad tänker några av världens främsta ”thought leaders” om framtidens marknadsföring och organisationsuppbyggnad. Det var mina huvudsakliga frågor under resan och i den här artikeln återger jag, Fredrik Holmboe, mina intryck av kongressen utifrån tre tydliga trender.

Inledande inspiration
I vanlig ordning öppnades kongressen av en världsledande inspiratör och i år axlade Deepak Chopra ansvaret. Deepak öppnade sitt tal med frågan om vi visste hur vi kommit till kongressen och det rum vi nu befann oss i. Jag som haft en minst sagt äventyrlig resa till Boston började förstås tänka på min flygresa. Men Deepak avsåg inte riktigt vår senaste resa utan hur vi som människa med start i äggets befruktning och utveckling i livmodern hade, med minsta möjliga sannolikhet utifrån ett större perspektiv, fått möjligheten att sitta där den dagen. Han fortsatte med en mycket tankeväckande föreläsning* baserad på nutida forskning om hur vi som individer påverkas av vår omvärld, av vår genetiska och biologiska uppbyggnad samt de förutsättningar vi skapar för oss själva genom sömn, kost, stress, dagliga pauser och biologiska rytm. Deepak avslutade med att leda oss alla genom en 10 minuter lång gemensam meditation med fokus på frågan ”Vem är jag” och koncentrationen riktad på det egna hjärtat. Kan inte säga annat än att det blev en väldigt stark upplevelse när det delades med 25.000 andra människor i ett stort rum.

Tre tydliga trender
Med sex Keynote-föreläsningar, sjutton Spotlight-föreläsningar och mer än 250 Break-out-föreläsningar så finns det otroligt mycket intressant att skriva om. I ett försök att begränsa intrycken hamnar artikelns fokus på de tre områden som berördes fler gånger än andra i någon form:

1. The funnel is dead
2. Is the keyword dead?
3. Data insights is more important than ever

Trend #1: The funnel is dead
Brian Halligan, VD och en av två grundare till Hubspot, gav en Keynote-föreläsning som skakade om en av de grundvalar vi som arbetar med Inbound marketing utgår ifrån: The sales funnel och de fyra olika stadierna i en köpprocess; Attract, Convert, Close, Delight. Genom sin föreläsning återkom han fler gånger till hur vårt köpbeteende på senare år förändrats i grunden genom framför allt möjligheten att alltid komma åt information. Huvudtesen i hans föreläsning var hur detta paradigmskifte påverkar det sätt som vi som företag bör strukturera våra processer och organisation. I stället för den linjära approach vi arbetar utifrån i dag, introducerade Brian ”The Flywheel”, en cirkulär process som inkluderar det faktum att en köpresa sällan startar exakt där vi vill att den ska starta. Där hjulet snurrar snabbare och ger en kraftfullare påverkan på marknaden genom att addera bränsle till samtliga tre områden; Attract, Engage, Delight. Och lägg till ett konstant fokus på kunden i centrum. Brian menade att en av anledningarna till att ett Flywheel är mer passande än en Funnel, är att ett hjul spinner snabbare ju mindre friktion det utsätts för. Skälet till den analogin var att han lyfte friktion för befintlig eller potentiell kund som ett långt mycket större hot mot er säljstatistik än någonsin tidigare. Delight-fasen är i praktiken den som växt i betydelse. En bra upplevelse genom en marknadsförings- och säljprocess leder ofta till en affär, men det är genom en genuint bra kundupplevelse man som företag har chansen att få ambassadörer för det egna varumärket villiga att rekommendera sin upplevelse vidare till sina personliga nätverk. Men hur når man då ut till sina kunder för att kunna erbjuda dem ovanstående kundupplevelse? Jo, genom att finnas där, längst upp på Googles resultatlista, när den potentiella kunden söker efter information där ni är experten.

Läs hela artikeln som PDF

Framgångsrik digitalisering enda sättet för sjukvården att hantera krav från patienter och samhället

Framgångsrik digitalisering enda sättet för sjukvården att hantera krav från patienter och samhället

Svensk hälso- och sjukvård står i princip inför samma utmaningar som övriga världen, med demografiska förändringar, ökade kostnader parallellt med begränsade resurser inom vården. Samtidigt pågår en extremt snabb teknisk utveckling, och det faktum att vi lever allt längre ger ett komplicerat pussel att lägga. Läs mer om detta i denna artikel av Jon Arwidson och Sarah Lidé, PwC Sverige.

Vi lever i en förändringens tid. Innovationer inom hälso- och sjukvårdssektorn har utökat möjligheten till förlängd livslängd samt en högre livskvalitet för medborgarna. I dag är livslängden 50 procent längre än vad den var 1950.1 År 2014 var en av fem svenskar över 65 år, och i början av 2018 representerade denna åldersgrupp var fjärde svensk.2 Samtidigt betyder längre livslängd inte nödvändigtvis ett hälsosammare liv. Trots att vi uppmuntrar ett friskt och självständigt åldrande är förekomsten av kroniska sjukdomar förknippade med stigande ålder. Kroniska sjukdomar står för 80–85 procent av vårdkostnaderna. Hälso- och sjukvården står i sin tur för den största delen av regionernas och landstingens totala kostnader. Under 2016 var 77 procent av regionernas kostnader kopplade till vård i olika former.4 En växande befolkning med stigande ålder kommer att leda till ökade samhällskostnader. Samtidigt som vårdbehovet ökar, blir dagens vårdresurser alltmer begränsade.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)5 uppskattar att det år 2026 kommer att behövas ytterligare 95.000 anställda inom hälso- och sjukvården och ytterligare 146.000 anställda inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Dessa behov beror till största delen på de pensionsavgångar som kommer att ske under de närmaste åren. SKL påtalar dock att användandet av teknik kan minska behovet av resurser inom vården med cirka 14 procent. Tekniken möjliggör nya sätt att engagera oss i vår egen vård, men utmanar också den roll som vårdpersonalen kommer att spela i framtiden. Samtidigt är det tydligt att olika patientgrupper kräver olika typer av vård. Vården kan inte levereras på ett standardiserat sätt och tekniken är inte lösningen på alla problem. Däremot kan digitala lösningar och ny teknik frigöra resurser och tid som krävs för den vård som förutsätter ett fysiskt personligt vårdmöte.

Målsättningen med visionen e-hälsa 2025, som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram, är att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda de möjligheter som digitaliseringen och e-hälsan ger. Med hjälp av e-hälsa ska individen vara i centrum, verksamheter få hjälp att utvecklas och vården och omsorgen ska vara jämlik, effektiv, tillgänglig och säker. Digitaliseringen av vården är inte en fråga om att välja till eller att välja bort – det är ett paradigmskifte som kommer oavsett vad vårdens olika yrkesgrupper, politiker, tjänstemän och medborgare anser om det. Rätt implementerade innebär ehälsa och digitalisering stora möjligheter när det gäller att hantera vårdens utmaningar samt att bidra till en mer jämlik vård.

PwC-rapporten ”Digitala doktorn kan komma – Hur redo är Sverige för digital och virtuell vård?” från 2015 undersökte medborgarnas inställning till digitala hjälpmedel och verktyg inom vården. Undersökningen visade att 1 av 5 var positiva till att genomföra ett vårdbesök på distans via videosamtal och att nästan 3 av 4 var positiva till övervakning i hemmet via en trådlös hjärtmonitor. Med tanke på den utveckling som skett den senaste tiden gjorde PwC en ny undersökning under våren 2018 för att kartlägga hur medborgarnas syn på e-hälsa har förändrats på dessa tre år. Undersökningen ligger till grund för en färsk rapport, ”Den digitala medborgaren – hinner vården med?”, som lanserades i samband med Almedalsveckan i år.

Läs hela artikeln

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK – för januari – juli 2018

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK – för januari – juli 2018
De flesta av oss är nu tillbaka efter en skön semester och det är dags att slå ett öga på läkemedelsmarknaden igen. Den senaste perioden presenteras här är med data från 2018-07. E-hälsomyndigheten rapporterar all försäljning av humanläkemedel som säljs från apotek i antal sålda förpackningar och i försäljningspris ut till kund. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden i artikeln är angivna i apotekens utpris (AUP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellerna är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Viktor Pregner, IQVIA, har sammanställt och analyserat statistiken.

Ta del av hela statistiken här!

Teva Sweden – ett av Sveriges snabbast växande läkemedelsföretag

Teva Sweden – ett av Sveriges snabbast växande läkemedelsföretag
– Vi är ett snapshot av läkemedelsbranschen, säger Fredrik Lindqvist, vd på Teva Sweden. Vår produktportfölj rymmer allt från särläkemedel till egenutvecklade substanser och generika som sänker kostnaderna för patienter och samhälle.

Teva Sweden AB må vara förhållandevis små personalmässigt med desto större när det gäller antal läkemedel och dess volym. 85 anställda hanterar en produktportfölj på cirka 250 läkemedelssubstanser och 1.000 läkemedel. Även om det som i dag är Teva Pharmaceuticals har varit verksamt i mer än 100 år är Teva Sweden relativt ungt. Här startade verksamheten 2004, för att 14 år senare omsätta strax över 1 miljard kronor. Företaget har vuxit genom ökad försäljning och uppköp av bland annat Ivax, Ratiopharm, Cephalon och senast Actavis. Huvudkontoret finns i Helsingborg och sälj- och marknadskontor är placerat i Stockholm. Från kontoret på Kungstorget 8 i Helsingborg är det bokstavligen ett stenkast till Öresund och regionens starka life science-kluster. 30 tabletter eller kapslar i sekunden
– I dag är vi ett av Sveriges snabbast växande läkemedelsbolag. I volym räknat är vi klart störst, 30 procent större än tvåan Sandoz, och sett till omsättning hamnar vi på tionde plats. Det finns inte ett affärsområde på den svenska marknaden där vi inte är med, säger vd Fredrik Lindqvist. I Sverige används varje sekund, natt som dag, mer än 30 tabletter eller kapslar från Teva. Det är både receptfria och receptbelagda läkemedel inom de flesta terapiområdena. Hela läkemedelskedjan – från generika till konsumentprodukter – finns representerade. I ATC-systemet för klassificering av läkemedel är Teva representerat i alla 14 huvudgrupperna och hamnar bland topp tre i åtta av dem. Forskning och utveckling har en viktig plats i företaget och sjukdomar i centrala nervsystemet är ett av Tevas fokusområden.
– Vi utvecklar originalläkemedel för behandling av bland annat MS, Huntingtons sjukdom, migrän, Hortons huvudvärk och olika smärttillstånd. Vi har bland annat ett nytt migränläkemedel som kommer att lanseras nästa år, så vi har en spännande tid framför oss, säger Susanne Rundqvist, biträdande direktör på Migraine & Headaches Nordic. Teva har även egna läkemedel inom astma/KOL och har vidareutvecklat inhalatorer för att förenkla användningen. Företagets onkologiprodukter inkluderar bland annat biosimilarer, tillsammans med alternativa beredningsformer för att behandla genombrottsmärta.
– Sedan har vi populära konsumentprodukter som munvårdsmedlet Flux och hudkrämen Decubal, säger Fredrik Lindqvist.

Läs hela reportaget som PDF

Missar ni den viktigaste kanalen för marknadsföring?

Missar ni den viktigaste kanalen för marknadsföring?
I nutidens flerkanalsmarknadsföring strävar många bolag efter att vara aktiva i så många kanaler som möjligt, att bredda sin marknadsföringsmix och nå sina kunder från så många håll som möjligt. Den kontakten sker nästan uteslutande i traditionella och digitala kanaler som i huvudsak betalats för i någon form. Dock glöms den viktigaste resursen nästan fullständigt, de anställdas ”megafon”. I den här artikeln kommer den digitala strategen Fredrik Holmboe illustrera hur ni som företag kan använda den resursen genom sociala medier. I artikeln finns en mängd referenser till länkar vilka du enklast kommer åt i digital form på www.pharma-industry.se.

En av de riktigt stora trenderna inom digital marknadsföring i dag är att den så kallade ”influencer marketing-modellen” där företag anlitar välkända personer för att marknadsföra sina produkter. I studien State of Influencer Marketing 2018 hade 86 procent av alla marknadsförare använt sig av influencers i sin marknadsföring minst en gång och drygt 9/10 fann den strategin effektiv. Hela 39 procent tänkte öka sin budget för liknande initiativ under 2018 och endast 5 procent avsåg att minska budgeten.1 Så, vad säger dessa siffror oss? Jo, att vi återigen får bevis på att vi blir alltmer skeptiska till varumärkt marknadsföring, att det är väldigt få som vill bli sålda till, och att de allra flesta av oss vill uppleva något autentiskt samt känna anknytning när vi navigerar i vår omvärld och tar beslut.
Ärlighet, trovärdighet och sårbarhet
I en artikel i tidningen Forbes skriver Ashley Deibert, VP of Marketing på iQ Media, att ”människor är känslodrivna och eftersöker säkerheten i att veta att där finns ett underliggande fundament av ömsesidig respekt, ärlighet och förtroende mellan dem och etablissemanget de associerar sig med”.2 Hon fortsätter att säga att de företag som satsar på att förmedla karaktärsdrag som ”ärlighet”, ”trovärdighet” och även ”sårbarhet” vinner över företag som inte anammat dessa värdeord i sin kommunikation. Och det är inte bara Ashley som säger detta, många är det som säger samma sak. Att med några tydliga byggstenar skapa förutsättningar för att få kundens förtroende uppges, var du än söker på ämnet, vara den enda hållbara och pålitliga strategin för ett företag att blomstra i dagens hårda och föränderliga marknadsklimat.3,4,5 Det är något som är sant inom B2B/ B2C och något som definitivt är sant vid försäljning och marknadsföring av receptförskrivna läkemedel och OTCprodukter. De senaste åren har jag varit på företag som anlitat influencers och även, på smarta sätt, sina befintliga kunder för att tillsammans med dem skapa förutsättningarna för dessa individer att agera varumärkesambassadörer. Något som jag dock saknat, faktiskt på de allra flesta företagen, är ett framgångsrikt internt projekt där man fått igång ett samarbete med sina anställda med målet att nå ut på sociala medier där varje anställd på sitt eget vis är en influencer. Mer om hur och varför senare i artikeln.
Väl genomfört blir psykologin i sådan kommunikation från den anställde ungefär densamma som vid regelrätt influencer marketing. Detta på grund av trovärdigheten som kommer från en autentisk inblick i det personliga, en avsaknad av en alltför uppbenbar varumärkesstrategi blandat med ett uns av stolthet över det egna. Och framför allt en nära relation mellan publicist och mottagare.

Läs hela artikeln som en PDF

Skinny Label

Kan vi hitta en rättvis balans mellan indikationspatent och läkemedel med skinny label?
När ett patent för en verksam substans löper ut är det inte ovanligt att den verksamma substansen fortsatt täcks av andra patent som skyddar användningsområden för den verksamma substansen, så kallade indikationspatent, i stället för substansen i sig. Detta kan leda till att generikaföretag kan marknadsföra substansen för indikation A, medan endast originaltillverkaren kan marknadsföra substansen för indikation B. För att undvika att göra intrång i indikationspatentet brukar generikaföretag lansera olika så kallade skinny label-versioner av läkemedlet. I praktiken innebär det att generikaföretaget exkluderar indikation B i sin ansökan om försäljningsgodkännande och säkerställer att etiketter, produktresuméer (SmPC:s) och broschyrer inte innehåller någon hänvisning till användning av läkemedlet för indikation B.

Användningen av indikationspatent och generika med skinny labels kommer dock i konflikt med bestämmelser och praxis på den svenska läkemedelsmarknaden på en mängd olika sätt. För det första är läkare inte bundna av de indikationer som ett läkemedel med skinny label är godkänt för, utan de kan förskriva läkemedlet för behandling av indikation B genom ”off label”- förskrivning. För det andra baseras det svenska systemet för generisk substitution på bedömning av likhet mellan olika substanser. Normalt sett beslutar Läkemedelsverket att två läkemedel som består av samma verksamma substans är likvärdiga och därmed utbytbara, oavsett om produkterna är godkända för samma indikationer eller inte. Det innebär att även om en läkare förskriver originalläkemedlet för behandling av indikation B kan apoteken vara skyldiga att byta ut det förskrivna originalläkemedlet mot ett generiskt läkemedel som inte är godkänt för indikation B.

Ingen vägledande rättspraxis i dag
I dagsläget försöker originaltillverkare och generikaföretag reda ut hur konflikten mellan indikationspatent och det regulatoriska regelverket ska hanteras. Även om det finns rättsfall som tangerar ämnet finns det i princip ännu ingen vägledande rättspraxis från domstolarna. Det är svårt att föreställa sig att domstolarna kan finna en lösning som skapar rimlig balans i konflikten. Inom ramen för den nuvarande regleringen framstår det närmast som att domstolarna är tvungna att antingen stänga dörren för läkemedel med skinny labels eller förklara indikationspatent som mer eller mindre värdelösa. Av den anledningen bör därför lagstiftaren agera och ändra regelverket. Ett alternativ är att kräva att Läkemedelsverket, vid sin bedömning av vilka läkemedel som är utbytbara mot varandra, ska lägga större vikt vid skillnader i indikationer. Med andra ord skulle endast substanser som är godkända för samma indikationer vara utbytbara mot varandra. Ett annat, eventuellt bättre alternativ, är att ändra regleringen om generisk substitution så att den baseras på indikationer istället för substanser. En sådan lösning skulle möjliggöra utbyte mot det generiska läkemedlet om originalläkemedlet var förskrivet för indikation A men förhindra utbyte om det var förskrivet för indikation B.

Läs hela artikeln som PDF

Läkemedelspriser i USA

Läkemedelspriser i USA
Jacob Tellgren, Chief Marketing Officer MSD International och baserad på MSD:s huvudkontor i USA, är inte bara en av medarbetarna i PI:s redaktionsråd utan bidrar även med intressanta krönikor utifrån sitt perspektiv från andra sidan Atlanten.

flera gånger uttalat sig kritiskt både i tal och på Twitter om hur prisnivåerna negativt påverkar amerikanska patienter. När Ken Frazier, koncernchef för Merck & Co. Inc., lämnade presidentens Manufacturing Council (vilket för övrigt även dåvarande koncernchefen för 3M, svensken Inge Thulin, gjorde) tog det inte lång stund innan Donald Trump yttrade sig via Twitter. Hur kommer det sig att läkemedelsindustrin i USA kan upprätthålla dessa prisnivåer trots att även det amerikanska hälso- och sjukvårdssystemet dras med stora utmaningar och på intet sätt är ett alltigenom välfungerande system? Jag kan inte ge en heltäckande och detaljerad förklaring, men det finns några avgörande och viktiga skillnader och förutom prisnivåerna finns andra stora skillnader i hur systemet fungerar och hur det är uppbyggt. Till att börja med och som jag nämnde i inledningen så måste man komma ihåg att de priser som verkligen gäller, det vill säga nettopriserna, i många fall är avsevärt lägre, ibland ges upp till 70–80 procent i rabatt. Rabattnivåerna är naturligtvis inte officiella och det finns ingen heltäckande statistik på de exakta nivåerna. Vidare finns i USA inget officiellt pris på samma sätt som det gör i nationella eller regionala subventionssystem, vilka ofta är mestadels skattefinansierade. I Sverige är vi vana vid att TLV fastställer ett pris som för öppenvårdsläkemedel sedan i stort sett gäller för hela landet. Motsvarande nationellt pris finns inte i USA. Istället förhandlar olika försäkringssystem med tillverkarna och här är det delvis andra mekanismer som gäller. I och med att sjukvårdsförsäkringar är något man antingen betalar för själv, eller har som förmån i sin anställning, är det en helt annan konkurrenssituation som uppstår där försäkringsbolag i stor utsträckning konkurrerar om kunder genom att erbjuda så heltäckande förmåner som möjligt där vilka läkemedel och behandlingar som ingår givetvis är en del i konkurrensen om kunderna. Som isolerad företeelse är denna del av det amerikanska systemet ur mitt personliga perspektiv positiv. Det som i Sverige och många andra länder tar väldigt lång tid att föra in i klinisk vardag, går i allmänhet fortare i USA, delvis tack vare konkurrenssituationen mellan olika försäkringsbolag.

Läs hela artikeln som PDF

Överlevnadsanalys – En fråga om liv och död!

Överlevnadsanalys – En fråga om liv och död!
Ursprungligen handlade förstås överlevnadsanalys om liv och död och då ofta i förbindelse med försäkringsmatematik och beräkning av försäkringsbelopp och premier. I dag tillhör statistiska metoder för överlevnadsanalys de mest använda statistiska metoderna och de effektmått som studeras handlar inte alltid om liv eller död utan kan vara tid tills en patient får ett astmaanfall eller får progress av en cancersjukdom. Eventet eller ”händelsen” som studeras kan alltså vara nästan vad som helst som utgör en distinkt händelse i det kliniska förloppet.

Tid är viktigt!
För många sjukdomar är det intressant, inte bara OM man får progress av en cancersjukdom, utan även hur länge det dröjer tills det händer. Ju senare desto bättre, såklart. Det är därför förstås intressant i en klinisk studie att inte bara notera hur stor andel av patienterna som får progress utan också hur länge det dröjer för varje patient. Helt krasst kan det ju faktiskt vara så att nästan alla patienter fått progress av sin cancersjukdom inom ett år eller två (tänk lung-, lever- eller bukspottkörtelcancer). För den enskilda patienten spelar det förstås stor roll om cancersjukdomen progredierar efter ett par månader eller först ett år senare. Därför behöver vi beakta både OM patienten får återfall och när det i sådana fall sker.

Inte alla patienter får återfall av sin sjukdom
I kliniska studier upplever inte alla patienter de event vi studerar, vare sig det gäller progress av cancersjukdom eller ett nytt astmaanfall. Alla patienter har också olika uppföljningstid; en del inkluderas tidigt under studiens gång andra inkluderas kanske sent och har kort uppföljningstid. För vissa studier kan rekryteringen fortgå under flera år. Alternativen är då att bara använda samma uppföljningstid för alla patienter (som motsvarar den kortaste) eller använda statistiska metoder som hanterar olika längd på uppföljningen och patienter som både får det event vi studerar och inte. Valet blir lätt eftersom vi alltid vill ha så mycket information (=data) som möjligt.

Läs hela artikeln som PDF

Hur leverera sjukhusresurser till hemmet?

Hur leverera sjukhusresurser till hemmet?
Morgondagens digitaliserade vårdkrävande hemmiljöer kommer involvera fler aktörer och resurser än i dag, med högre krav på att koordinera och samordna. Med individens behov i centrum ska utvecklad försörjning och logistik se till att läkemedel, hjälpmedel och förbrukningsartiklar kommer rätt. I denna artikel av Mats Olsson, Kairos Future, får vi en inblick i framtidens utmaningar och möjligheter.

Det hälsosmarta hemmet för de äldre växer i betydelse, när det reducerade antalet äldrevårdplatser ska prioriteras för de äldre äldre med särskilda behov. Framtidens insatser för vård och omsorg kommer i ökande utsträckning att utföras i den enskildes egna bostad. Det är sedan länge en vägledande inriktning för äldrepolitiken.
Kvarboendeprincipen – att bo kvar hemma så länge det är möjligt – har resulterat i en nedläggningsvåg över landet inom äldrevården och antalet äldrevårdsplatser har blivit allt färre. Sedan 1994 har det försvunnit närmare 40.000 platser i särskilt boende för äldre. Utöver den minskningen har vårdplatserna inom somatisk slutenvård reducerats med cirka 12 procent de senaste 10 åren. Samtidigt ökar andelen äldre i samhället. Vi lever längre och blir sjuka och sköra i högre ålder än tidigare. Fler åldras med funktionsnedsättningar och en eller flera kroniska diagnoser.

Nära liv – Nära vård
För en väsentligt utökad vårdverksamhet i hemmiljö behöver den nära vården och omsorgen utvecklas. Nära vård-utredningen pågår och resultatet av den kommer att presenteras vårvintern 2019. Samverkan mellan befintliga aktörer, såsom kommuner och landsting, och andra aktörer kommer att vara en viktig faktor. Nya tjänster, ny teknik, smartare informationshantering och betydligt bättre distribution och logistik utgör exempel på andra viktiga faktorer för att det ska fungera. Livsnerven i nära vård Försörjning och logistik är områden som i stor utsträckning förändras i det allt smartare samhället. Framför allt ställer det nya krav på lösningar och principer för hur vi optimerar distributionen. Kvarboendeprincipen – att bo kvar hemma så länge det är möjligt – har resulterat i en nedläggningsvåg över landet inom äldrevården och antalet äldrevårdsplatser har blivit allt färre. Ett digitaliserat nätverkssamhälle med en fungerande god och nära vård ställer nya krav. En effektiv och säker logistik blir allt viktigare för att få helheten att fungera. Morgondagens vårdkrävande hemmiljöer kommer involvera långt fler aktörer och resurser än i dag, där nya typer av kontrolltorn blir centrala för att koordinera och samordna. Med individens behov och önskemål i centrum ska försörjning och logistik möjliggöra planerade hälso- och vårdaktiviteter där till exempel läkemedel, hjälpmedel, medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar behöver vara tillgängliga.

Läs hela artikeln som PDF

Prenumerera