Satsa på din förnybara energi

Satsa på din förnybara energi – med hjälp av Sisu, Grit och Volitio
Svettdropparna skymmer utsikten, ögonen svider, musklerna är stumma av ansträngning och mjölksyra. En enda tanke bultar i huvudet – att få lägga av. Och just när du tror att du har orkat det sista steget, det sista klivet, kanske hör du en röst djupt inifrån dig: ”Du fixar det; du orkar; ett steg till och ett till.” Förnya din energi med hjälp av denna artikel av Riitta Eivergård, Pragmator Management.

Den finns där, den där rösten, när du behöver den som bäst. Men vad är den inneboende energin som rösten ger uttryck för? Och hur kommer det sig att några av oss har förmågan att ta vara på den? Och kan åstadkomma nästan vad som helst, har all tid i världen, aldrig ger upp?

Motiv och emotion
Motivation känner vi till. Vi ska känna oss motiverade, vi ska vara medvetna om vad som motiverar oss och även tro att vi kan motivera andra. Ordet motivation innehåller både motiv och emotion, alltså anledning till och känsla för att sätta i gång. Det är just det motivation är nödvändig för, att känna lust att sätta igång och vara engagerad inför uppgiften eller utmaningen. Men motivationens röst tystnar med tiden, vid motgångar, distraktioner utifrån, mer lockande utmaningar. Då behövs något annat för att vi ska hålla ut och klara av att utföra det vi föresatt oss. Det handlar om att aktivera förmågan att orka fokusera på långsiktiga mål och åtaganden, utan att ge upp. När vi ger upp lägger vi ofta mycket energi på att förklara varför. Gärna förklaringar och orsaker som ligger utanför vår makt. Hur ofta säger vi inte att tiden inte räckte till, vi hann inte, något annat kom emellan och missar att använda energin till att ta reda på den egentliga orsaken till varför det som skulle göras inte har blivit gjort. Istället för att uppleva misslyckanden eller nederlag kan vi lära oss att använda vår inre motor. Vi behöver vidare kunskap och insikt om under vilka förutsättningar som vi kan utveckla och leda vår förmåga till långsiktig och hållbar användning av våra resurser. Det har ingen betydelse om du svettas i motionsspåret eller kämpar vid skrivbordet, genomför stora förändringar eller ska avsluta ett projekt. Du behöver ha klart för dig varför du egentligen gör det du gör och hushålla med din inneboende energi.

Motivation är vår startmotor
Ett vanligt sätt att försöka komma åt bristande förmåga att skapa resultat har varit att fokusera på faktorer som ökar motivationen. Men återigen, motivationen är tillståndet när vi är entusiastiska att sätta i gång, vår startmotor. För att få motorn att orka långt behöver vi få bränsle för långkörning och fokusera på faktorer som stöder långsiktigt verkställande. På senare tid har forskare i olika länder intresserat sig för vad som kännetecknar de individer och organisationer som är framgångsrika trots stora utmaningar. Behovet av att klara av snabba ständiga förändringar inom och utanför organisationer, den tekniska utvecklingen och kraven på effektiviseringar, har satt fokus på hur vi kan använda våra mänskliga resurser på ett hållbart sätt. I USA pratar man om ”grit” eller ”guts”, i Europa om ”volitio” eller ”will power” och även den välkända finska ”sisu” har fått ny uppmärksamhet. Grit kommer från forskning i skolvärlden, volitio har sin bakgrund från stora internationella företag, i samband med businesscoaching under senare år. Alla dessa begrepp har en gemensam kärna, men skiljer sig beroende på sammanhang.

Läs hela artikeln som PDF

Efter valet – dags

Efter valet – dags
När den här texten skrivs så vet vi ännu inte vilket eller vilka partier som kommer att få bilda regering. Det är möjligt att vi, vid pressläggning, fortfarande inte vet det. På ett eller annat vis går vi en stökig höst till mötes i politiken. Det är kanske
det enda vi vet. Men när dammet har lagt sig kommer det att behövas verkstad, vardag och en rad viktiga reformer. I synnerhet inom de politikområden som rör life science.

Forsknings- och utbildningspolitik, närings- och handelspolitik, skattetryck och inte minst hur hälso- och sjukvårdspolitiken bedrivs påverkar i hög grad förutsättningarna för en växande life science-bransch i Sverige. Under nästa mandatperiod kommer det att krävas en hög reformtakt på alla dessa områden. Vår chans att åter bli en stark nation inom kliniska studier beror på vilka incitament som finns för den enskilde vårdanställde att lägga sin tid på klinisk forskning på plats.
– Landstingspolitik.
Förutsättningarna för att kapitalisera life science-bolag i pengaslukande fas IIeller fas III-studier beror på i vad mån vi lyckas locka internationellt kapital till Sverige. Vilket i sin tur påverkas, bland mycket annat, av hur starkt vårt investeringsfrämjande och vår marknadsföring av Sverige är och hur konkurrenskraftiga våra företagsskatter är.
– Handelspolitik. Skattepolitik
En modern vård med ett snabbare upptag av nya innovationer förutsätter förbättrad spridning av effektiva behandlingsmetoder, ett tydligt uppdrag till universitetssjukvården att gå i bräschen och att upphandling görs till ett strategiskt verktyg för innovation.
– Hälso- och sjukvårdspolitik
Utbildningssystemets kvalitet och relevans för life science-branschen är avgörande för om vi klarar kompetensförsörjningen framöver.
– Utbildningspolitik.
Listan kan göras lång och utrymme för konkretion är begränsat i just denna skrift. Men konkretionen finns; på varje område ovan finns lågt hängande frukter i form av åtgärder att plocka i närtid för den ambitiöse ministern.

Läs hela artikeln som PDF

Så blir samarbetet med reklambyrån win-win

Så blir samarbetet med reklambyrån win-win
Egen reklamateljé eller att köpa reklam från extern byrå. Läkemedelsbolagen har testat olika varianter genom åren och som bekant finns det fördelar och nackdelar med allt. Man kan också dra lärdomar för att uppnå ett långsiktigt och framgångsrikt samarbete mellan läkemedelsföretag och reklambyrå. I den här artikeln delar VD:n och projektledaren Niklas Skoglund och medicinska skribenten Louise Candert med sig av sina bästa råd för ett lyckat samarbete.

En gång i tiden hade ett av Sveriges stora läkemedelsföretag sin egen ateljé – det vill säga en intern reklambyrå. När man pratar med personer som jobbade på marknadsavdelningen under den tiden kan de inte nog betona hur fantastiskt bra detta var. De som jobbade i ateljén kunde företaget och dess organisation, produkter och personerna som arbetade där på sina fem fingrar. De var med på informationsmöten, konferenser och marknadsmöten vilket medförde att de kände till produktplaner och kommande lanseringar. Och de kunde marknadsföringsreglerna. Men så blåste förändringens vindar och ateljén lades ner. På marknadsavdelningen tyckte man att nu blev det problematiskt att ta fram reklam. De av ateljén ”bortskämda” produktcheferna tyckte inte att reklambyråerna kunde läkemedel tillräckligt bra, att de inte förstod vad de skulle göra och inte heller kunde de regelverket. Det här är länge sedan nu. I dag finns ett antal byråer som är duktiga på läkemedel och det finns många framgångsrika samarbeten mellan läkemedelsbolag och externa reklambyråer. Men eftersom det brukar finnas både fördelar och nackdelar med det mesta torde det även gälla ”ateljén”. Att bara jobba med en ”kund” hela tiden kan bli lite enahanda och leda till brist på inspiration och nya influenser. På en extern reklambyrå jobbar man med flera olika projekt, kunder och branscher parallellt vilket gör att man hela tiden måste hålla sig à jour, tänka nytt och framför allt stå på tå. En byrå som inte ”levererar” är ju som bekant snart historia.

Så hur plockar man då ut godbitarna ur den här kakan? Det ska vi snart komma till men först vänder vi oss till dig som är beställare av reklam, vilket oftast är produktchefen, med lite tankar och tips om reklamköp och hur vi tillsammans får ett framgångsrikt samarbete, som blir ”win-win” för alla parter.

Läs hela artikeln som PDF

Avgöranden av Informationsgranskningsnämnden

Avgöranden av Informationsgranskningsnämnden
Sedan senaste numret av PI har Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (NBL) inte kommit med något nytt avgörande. Däremot har Informationsgranskningsnämnden (IGN) avgivit ett drygt tiotal beslut. Det handlar mestadels om rutinartad tillämpning av artikel 2 i Regler för läkemedelsinformation angående produktresumén som den sakliga utgångspunkten för information för ett läkemedel och artikel 11 om bristfälliga åberopanden av dokumentation. Ett avgörande avser den ovanliga frågan om en företagsaktivitet var att anse som konsultation av företrädare för patientföreningar eller utbildning av sådan.

Informationen skall ha stöd i produktresumén Enligt artikel 2 i Regler för läkemedelsinformation utgör den fastställda produktresumén den sakliga utgångspunkten för all information om ett läkemedel. Enligt praxis finns det dock ett utrymme för att använda uppgifter som kan anses bekräfta eller precisera de uppgifter som finns i produktresumén. Hur tydligt eller uttryckligt stödet skall vara kan därför variera, men ifråga om vissa uppgifter krävs inte sällan uttryckligt stöd i produktresumén. Exempel på sådana väsentliga uppgifter är effektuppgifter. Ett exempel på detta bland de senaste månadernas avgöranden är två trycksaker för Leo Pharmas psoriasismedel Enstilar (IGN 065). I dessa påstods bland annat ”Synliga resultat och signifikant mPASI-reduktion observerades efter en veckas behandling” samt ”Patienter behandlade med Enstilar uppnådde en genomsnittlig reduktion i mPASI från 7,4 till 4,5 efter en veckas behandling”. I bägge fallen refererades till en och samma studie. IGN noterade att det i produktresumén för Enstilar visserligen finns uppgifter om effekt på klåda och sömnförlust från vecka 1 och andel patienter med ”behandlingsframgång” enligt PGA (Physicians Global Assessment) vid vecka 4, men att några mPASI-värden för vecka 1 inte anges. Även om de ifrågasatta uppgifterna fanns som sekundära endpoints i studier varifrån andra data införts i produktresumén rättfärdigade detta enligt IGN inte att dessa data, såsom skett, användes i marknadsföringen av Enstilar. Detta gällde i synnerhet som de indikerade en kortare tid till effekt än vad som framgår av produktresumén (behandlingsframgång enligt PGA vid vecka 4) och med ett effektmått (mPASI) som inte redovisas som effektmått i produktresumén. De påtalade uppgifterna kunde varken anses bekräfta eller precisera de uppgifter som finns i produktresumén och hade därmed inte det stöd som krävs för att uppgifterna ska få användas i informationen för Enstilar. Påståendena stred därför mot artikel 2 i Regler för läkemedelsinformation.

Läs alla anmälningsärendena här

Får svenska patienter tillgång till nya läkemedel?

Får svenska patienter tillgång till nya läkemedel?
Nya läkemedel är en het fråga i svensk hälso- och sjukvårdsdebatt. Diskussionen handlar dels om att nya läkemedel ökar sjukvårdskostnaden, dels om att patienter inte får den bästa vården om de inte får tillgång till dem. I en aktuell rapport har IQVIA (tidigare IMS Health och Quintiles) analyserat hur tillgänglighet och användning ser ut i Sverige jämfört med andra europeiska länder, och vilka faktorer som påverkar. Innehållet i rapporten sammanfattas i denna artikel av Ida Gustafsson och Per Troein.

Jämfört med övriga länder i Europa har Sverige en god tillgång till nya substanser, men det är samtidigt stor variation på upptag av läkemedel. Tidiga NT-rekommendationer, kliniska studier och specialisternas öppenhet för innovationer påverkar användning, men ger inte hela förklaringen. Tidig användning gynnar fortsatt utveckling och kan stärka ställningen som life science-nation. Den aktuella rapporten presenterades på ett seminarium under årets Almedalsvecka. Som underlag för analysen har vi använt IQVIAs globala och lokala försäljningsstatistik, olika offentliga källor och den årliga marknadsundersökning (IQVIA ICOMED) som genomförs bland 4.000 specialister.

Kommer nya läkemedel till Sverige?
Majoriteten av de läkemedel som används i Sverige lanserades för mer än 40 år sedan, och ytterligare 41 procent för 15–40 år sedan. De första 7 åren, första halvan av patenttiden, görs det initiala pris-godkännandet och eventuellt uppdateras behandlingsriktlinjerna. Under andra halvan, år 7–14, stabiliseras volymerna. I vissa fall, till exempel inom hepatit C, är utvecklingen så snabb att nyare produkter tar över och en volymminskning och prisreduktion kan ske redan under den första patentperioden. Av de 76 substanser som lanserades mellan 2011–2012 globalt fanns 51 procent tillgängliga i Sverige under 2013, jämfört med Tyskland som hade 58 procents tillgång. Detta beror framför allt på att särläkemedel finns tillgängliga i Tyskland tidigare än i Sverige.

Jämfört med övriga länder i Europa har Sverige en god tillgång till nya substanser. Under 2014–2015 godkändes 97 nya substanser och av dessa var 47 procent tillgängliga år 2016 i Sverige. Trenden är att färre nya godkända substanser finns tillgängliga i Europa och Sverige. Det finns inget tydligt orsakssamband men en förklaring är att framgången inom hepatit C har påverkat utrymmet för andra nya produkter. Många nya särläkemedel är också dyra och svårare att analysera [Bild 1].

Läs hela artikeln som PDF

Försäljning för icke-säljare

Försäljning för icke-säljare
Egentligen är vi alla säljare, vi kommunicerar, påverkar och övertygar både på jobbet och i privatlivet, men kanske är vi inte medvetna om detta. I den här artikeln delar föreläsaren och coachen Johan Dahl med sig av några av sina lärdomar kring försäljning. Läs om nya perspektiv på kommunikation, definitioner och attityder samt framgångsfaktorer – hur gör de allra bästa?

Jag är ju ingen säljare.” Det var bland det första Petra sa när jag träffade henne första gången. Efter mer än 15 år som sjuksköterska i landstingsvärlden var hon nu på väg att förverkliga sin dröm om ett eget företag. Utöver ovissheten om hur det skulle gå, hade Petra en hindrande inställning till försäljning. Tvärtemot hennes egen uppfattning visade det sig att Petra var en fantastisk säljare och hennes dröm om ett eget företag övergick snart till framgångsrik verklighet. I min värld är vi alla säljare. Vi kommunicerar, påverkar och övertygar både på jobbet och i privatlivet så frågan är inte om du är säljare eller inte – frågan är hur bra du är på det! Kanske du liksom Petra är en fantastisk säljare, men att din definition av vad försäljning är hindrar dig från ännu bättre resultat?

Nya perspektiv på kommunikation
–det här har du nog inte tänkt på tidigare Det var sommar och jag funderade över framtiden. Efter 10 år med företaget som jag var så stolt över kände jag att jag ville vidare, få ny energi och ta verksamheten till nästa nivå.

Jag hade startat företaget utan några andra resurser än en idé, massor av energi, vilja och erfarenhet från tidigare roller som företagare och ledare. Det fanns inga kunder, inget kapital och ingen som backade upp mig. Jo förresten, en kompanjon fanns med i bilden från början men efter några år skildes vi åt och jag fortsatte på egen hand. Verksamheten hade utvecklats bra och vi var nu 15 medarbetare som med stolthet hjälpte flera kända svenska varumärken med sin kundkommunikation. Men hur kommer man till nästa nivå? Jag kunde ju inte jobba fler timmar så jag insåg att jag behövde göra på ett annat sätt. En god vän och kollega gav mig ett råd:
– Johan, du är ju grym på försäljning och att inspirera människor men du sitter mest inne på kontoret, vänder papper och löser personalproblem … Anställ en VD så att du kan fokusera på det du är bäst på!
Jag vet inte om du kan förstå hur mycket mod som fordras för att lämna över VD-ansvaret för sitt livsverk till någon annan, det är nästan som att franchisa ut sina egna barn …
Efter en hel del funderande tog jag ändå mod till mig och följde rådet. En VD anställdes och jag fokuserade på kunderna. Resultaten lät inte vänta på sig. Vi ökade 40 procent på ett halvår, anställde mer personal och jag arbetade mindre. Mer gjort med mindre ansträngning – bra koncept, eller hur?

Läs hela artikeln som PDF

Hur svårt kan det va’?

Hur svårt kan det va’?
Ibland får jag frågan varför vi statistiker krånglar till det så mycket? Kan man inte bara räkna ut hur stor andel (till exempel i procent) som tillfrisknar på den nya behandlingen och sedan jämföra det med hur det ser ut för komparatorn? Helt krasst är ju detta matematik som en 15-åring klarar av och varför behöver vi koppla in en statistiker och räkna ut ett konfidensintervall? Antingen är en ny behandling bättre. Eller inte.

Okej, jag överdriver lite, men när man skrapar på ytan så är det faktiskt många som egentligen inte vet varför vi beräknar konfidensintervall och p-värden. Alla vet ATT vi bör göra det, men VARFÖR är många gånger inte helt kristallklart. När jag själv gick min första statistikkurs för ca 30 år sedan tänkte jag både ”Hur svårt kan det va’?” Och framför allt tänkte jag ”Hur dödligt tråkigt är inte detta?” Straffet för sådan nonchalans blev en livslång passion för just statistik och, kanske ännu mer, kommunikation om vad statistik faktiskt kan användas till. Den här gången försöker jag belysa några av de mest fundamentala begreppen när det gäller statistik och kliniska studier. Den här artikeln borde jag skrivit allra först. De exakta resultaten i den kliniska studien är ointressanta Väldigt kategoriskt så kan man säga att vi inte är intresserade av hur det gick för patienterna i en klinisk studie. De är redan färdigbehandlade och vi VET hur resultaten blev, med nästan 100 procents säkerhet. Om 63 procent av patienterna fick effekt på den nya behandlingen och endast 47 procent hade motsvarande effekter på komparatorn, så vet vi att 16 procent fler patienter responderade på den nya behandlingen. Så varför krånglar vi till det med skattningar av skillnad i behandlingseffekt och konfidensintervall? Förklaringen är enkel; när vi gör en klinisk studie så är det för att försöka skatta den sanna effekten av ett nytt läkemedel, den som vi skulle ha kunnat observera utan felkällor om vi behandlade ett oändligt stort antal patienter. Av praktiska orsaker är vi begränsade till ett litet urval patienter (den kliniska studien) och vi använder detta stickprov för att dra slutsatser om den sanna effekten av det nya läkemedlet. Den kliniska studien är alltså ett verktyg för att approximera ”sanningen”.

Läs hela artikeln som PDF

Så här kan Du som chef förebygga sexuella trakasserier!

Så här kan Du som chef förebygga sexuella trakasserier!
Den 15 oktober 2017 började en snöboll rulla, som just nu bara växer och växer, Metoo-rörelsen. Vi är säkerligen många som chockade följer denna utveckling och inser hur omfattande sexuella trakasserier mot kvinnorna är på våra arbetsplatser världen över. Som chef kan du bidra till att skapa en tryggare arbetsplats, menar chefskonsult Carina Lätt.

Linnéa Claeson, känd för Instagramkontot @assholesonline, gick för en tid sedan ut med ett inlägg på Facebook där hon skrev att det är chefernas fel att ingen av kvinnorna som skrivit under hashtaggen #MeToo kommit till dem och berättat om de trakasserier de utsatts för på arbetsplatsen. Att det är cheferna som cementerat tystnadskulturen och att de bidrar till en miljö där kvinnor inte vågar säga ifrån, eftersom de är rädda för sin karriär, att bli misstrodda eller förlöjligade. Hon ansåg i inlägget att cheferna på riktigt måste bry sig och verka för en arbetsplats där män och kvinnor ges samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. En arbetsmiljö där kvinnor inte behöver vara rädda och slipper freda sig. Jag känner att Linnéa passat bollen till mig som erfaren chefskonsult, och kommer därför nu att ge dig som chef sex tips om hur du kan förebygga sexuella trakasserier på din arbetsplats!

Tips 1: Lär dig mer om diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen
Vi börjar med det grundläggande: Det finns lagregler i Sverige som ställer krav på att du som arbetsgivare ska arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier. Dessa lagregler finns i diskrimineringslagen och i arbetsmiljölagen. Lagarna kan du hitta i Svensk författningssamling (SFS) på riksdagens webbplats. Det är viktigt att du som chef har kännedom om dessa lagar. I Sverige kräver diskrimineringslagen att alla arbetsgivare med minst 25 anställda det senaste kalenderårsskiftet ska upprätta en jämställdhetsplan, som ska upprättas vart tredje år. Genom att upprätta denna plan kan du öka jämställdheten på er arbetsplats. Handlingsplanen är ett sätt att motverka skillnader i kvinnors och mäns villkor på arbetsplatsen. Hur ser det ut på er arbetsplats? Fundera! Råder lika lön för lika arbete mellan kvinnor och män? Har kvinnor och män möjlighet till samma anställningsvillkor på arbetsplatsen? Är det lika många kvinnor som män på chefspositioner inom företaget? Kön ska inte ha någon betydelse! Vi kvinnor är inte mäni- skor, utan människor! Som chef tycker jag att du ska arbeta för ett VI-tänk på arbetsplatsen. Tänk på all kompetens arbetsgivare har förlorat då kunniga kvinnor sagt upp sig i tystnad på grund av sexuella trakasserier. Var rädd om kvinnorna, det vinner din arbetsplats på! Gör jämställdhetsplanen till ett levande dokument, även om du har färre än 25 anställda. Låt den inte stå och damma i en bokhylla, eller ligga bortglömd bland andra bortglömda dokument på datorn!

Läs hela artikeln som PDF

Senaste nytt från IGN och NBL

Senaste nytt från IGN och NBL
Informationsmaterial kan vara för gammalt för att bedömas. Vänta inte för länge med en anmälan till IGN. Det är två slutsatser som kan dras av NBL-avgöranden under vintern. Flertalet ärenden de senaste månaderna hos både NBL och IGN har, som vanligt, handlat om kravet på läkemedelsinformationens överensstämmelse med produktresumén.

Preskriberad marknadsföringsåtgärd Läkemedelsindustrins etiska regelverk (LER) saknar bestämmelser rörande preskription, det vill säga bestämmelser som medför att marknadsföringsåtgärder som ligger långt tillbaka i tiden inte kan tas upp till bedömning av IGN och NBL. Men det hindrar inte att det ändå finns gränser för hur gamla åtgärder som kan tas upp till bedömning. Detta aktualiserades i två anmälningar hösten 2017 till IGN från en och samma anmälare. Anmälningarna avsåg broschyrer där behandling av bland annat vuxna med ADHD diskuterades. Broschyrerna var utgivna av Eli Lilly (Strattera) respektive Novartis (Ritalin). De broschyrer som fogats till anmälan var stämplade ”Kungliga biblioteket 2009”. Inget av de bägge läkemedlen var 2009 indicerat för behandling av vuxna. IGN ansåg med hänsyn till att broschyrerna uppenbarligen var åtta år gamla att ärendena var svårbedömda och av påtaglig principiell vikt. De överlämnades därför utan eget beslut till NBL för bedömning. I likalydande beslut (NBL 1046/17 och NBL 1047/17) uttalade nämnden att NBL:s och IGN:s uppgift enligt stadgarna är att verka för god branschsed och att i detta måste ligga att ärendebedömningen ska ta sikte på aktuella förhållanden. Det framhölls att detta också bekräftas av hur systemet med så kallade upphörandeuppmaningar är utformat. Även om det systemet bara gäller i förhållandet mellan företag måste kravet på aktualitet enligt NBL gälla generellt. Trots att LER inte innehåller någon uttrycklig preskriptionsregel uttalades att NBL och IGN därför bör avstå från att behandla en anmälan som rör förhållanden så långt tillbaka i tiden att ett avgörande i ärendet inte kan tjäna som vägledning för läkemedelsföretagen i deras aktuella verksamhet. Hur lång tiden ska vara för att en anmälan ska avvisas får bedömas i varje enskilt fall. I ärendena var klarlagt att de anmälda broschyrerna tillkommit senast 2009 och att de inte hade använts på flera år. De saknade därför enligt NBL varje aktualitet och det skulle inte fylla något förnuftigt syfte att nu, åtta år senare (min anmärkning), pröva om de var förenliga med LER. Anmälningarna avvisades därför.

Läs alla anmälningsärenden

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – mars 2018

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – mars 2018
Första kvartalet av 2018 har nu passerat, och jämfört med den senaste uppdateringen av försäljningsstatistik i Pharma Industry (data från juli 2017) så har det hänt en hel del i placeringslistan, även om de produkter och företag i stort sett är desamma som tidigare. E-hälsomyndigheten rapporterar all försäljning av humanläkemedel som säljs från apotek i antal sålda förpackningar och i försäljningspris ut till kund. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distribution av vacciner. Alla försäljningsvärden i artikeln är angivna i apotekens utpris (AUP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellerna är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Viktor Pregner, IQVIA, har sammanställt och analyserat statistiken.

Ta del av hela statistiken

Prenumerera