DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – oktober 2017

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för januari – oktober 2017
Här kommer rykande färska försäljningssiffror från IQVIA, tidigare QuintilesIMS, för den svenska läkemedelsmarknaden. E-hälsomyndigheten rapporterar all försäljning av humanläkemedel som säljs från apotek i antal sålda förpackningar och i försäljningspris ut till kund. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distrubution av vacciner. Alla försäljningsvärden i artikeln är angivna i apotekens utpris (AUP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellerna är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Anna Wismenius, IQVIA, har sammanställt och analyserat statistiken.

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige uppgår hittills i år till 34,7 miljarder SEK, och tillväxten jämfört med samma period förra året är 3 procent.

Topp 15 företag
Sedan den senaste statistikuppdateringen här i Pharma Industry har det bara varit mindre förändringar på topplistan av företag. Abbvie klättrar upp till femteplatsen. Sandoz och Gilead gör en rockad samtidigt som Biogen tar sig in på listan och därmed petar ut Novo Nordisk.

Läs hela artikeln som PDF

Aktuellt från NBL och IGN

Aktuellt från NBL och IGN
De senaste månadernas avgöranden av Nämnden för Bedömning av Läkemedelsinformation (NBL) och Informationsgranskningsnämnden (IGN) handlar så gott som uteslutande om tillämpning av artikel 2 med kravet på sakligt stöd i produktresumén och artikel 4 med kravet på vederhäftighet (Regler för läkemedelsinformation, Kap 1 avd 1 i LER). Dessutom finns det ett intressant avgörande från NBL avseende frågan om ett pressmeddelande utgjorde otillåten kommersiell information eller medicinsk nyhetsförmedling skyddad av grundlagarnas regler om yttrandefrihet.

I en trycksak för Roches immunsuppressiva medel Esbriet® förekom formuleringen ”Ge dina patienter möjlighet till förlängd överlevnad” samt det mer preciserade påståendet ”+3 extra levnadsår”. IGN tog utifrån insänt så kallat pliktexemplar upp ärendet (IGN 025/17) på eget initiativ och ansåg att informationen stred mot såväl artikel 2 som artikel 4. Roche medgav att det saknades stöd för påståendena i läkemedlets produktresumé och de därför stred mot artikel 2. Däremot ansåg företaget att det fanns presenterade data som styrkte påståendena och de därför inte stred mot artikel 4.

IGN konstaterade att det saknas stöd i produktresumén vad gäller påståendet ”+3 extra levnadsår” och att detta bekräftats i svaromålet från Roche. Därmed stred de aktuella påståendena mot artikel 2 i Regler för läkemedelsinformation. Vad gäller artikel 4 framhöll IGN att enligt denna gäller bland annat att det inte får antydas att ett läkemedel eller en verksam substans har någon speciell fördel, kvalitet eller egenskap om detta inte kan styrkas (p. 3). IGN konstaterade att de tre registreringsstudier som
behandlas i produktresumén redovisar signifikant förbättrad totalöverlevnad vid 12 månader men inte efter tre år (36 månader). Som IGN redan funnit saknades stöd i produktresumén för påståendet om 3 års överlevnad. IGN uttalade att oberoende av det faktum att det i trycksaken anges en referens, som saknas i produktresumén, och som enligt Roche anses styrka påståendet medför bristen på stöd i produktresumén att informationen måste anses stå i strid även med artikel 4.

Läs hela artikeln som PDF

Vikten av att bygga något som håller över tid

Vikten av att bygga något som håller över tid
Läkemedelssektorn i Sverige har vunnit enormt på det politiska intresset för Life Science. En jämförelse bara tio år tillbaka i tiden visar hur stat men även landsting genom åren fått upp ögonen för och öppet erkänt att vår sektor är en av de centrala branscherna för Sverige – på många plan, för jobben, för ekonomin och framför allt för hälso- och sjukvården och patienterna. Om detta skriver Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen LIF, i denna krönika.

Som ni alla vet så är begreppet Life Science inte en simpel ”re-branding” av just gruppen läkemedelsföretag, utan det handlar om en större sektor: Det inkluderar både företag, vårdens aktörer och akademin – och det handlar om mer än bara läkemedel. Medtech och små forskningsföretag är viktiga delar, för gruppen är starkare än sina beståndsdelar. Genom att beskrivas tillsammans med hela sektorn stärks även positionen för forskande läkemedelsföretag. Det där är bakgrunden. Intresset för Life Science har öppnat dörrar för oss som aldrig förr till de beslutande rummen. Att bli lyssnad till är ett viktigt steg mot bättre inflytande, och därmed bättre möjligheter att verka för medlemsföretagens intresse. Men en bra situation måste försvaras. Det är inte alls självklart att det nuvarande intresset från statsmakten håller i sig. Den problemanalysen är anledningen till en av LIFs
cent rala käpphästar i den önskelista som vi presenterar för politiker vi möter. Och det är en käpphäst om vilken jag ibland har fått en och annan förundrad fråga från medlemskretsen
– ”Är detta verkligen så viktigt?”.

Läs hela artikeln som PDF

SwedenBIO ger life science- branschen en starkare röst

SwedenBIO ger life science- branschen en starkare röst
Den nationella organisationen för svensk life science, SwedenBIO, växer så det knakar. I genomsnitt tillkommer närmare ett nytt medlemsföretag i veckan. Här samsas drygt 240 bolag – från små virtuella start-ups till globala life scienceföretag – i en branschorganisation som representerar hela värdekedjan. På det lilla kansliet i centrala Stockholm råder oftast febril aktivitet. Av ett fåtal händer produceras rapporter och remissvar, anordnas event och seminarier i syfte att stimulera ett effektivt affärsnätverk. Kompetensutveckling och opinionsbildning är också centrala delar av den intensiva verksamheten. Mycket arbete sker också i Sweden BIOs sex arbetsgrupper som engagerar ett stort antal personer från organisationens medlemsföretag. – Life science är en kunskapsbaserad industri och det är viktigt att företagen får stabilitet och goda förutsättningar för att kunna ta fram och sälja nya effektivare behandlingar, säger VD Jonas Ekstrand.

Tillsammans med systerorganisationerna LIF och Swedish Medtech tog SwedenBIO för några år sedan fram en handlingsplan för life science-området med 25 åtgärder som ska stärka Sveriges konkurrenskraft och mycket positivt har hänt sedan dess.

– Alla vinner på att vi kompletterar och stöttar varandra på policysidan, säger Jonas Ekstrand. De olika perspektiven stärker vår gemensamma sak – en kraftfull life sciencesektor som bidrar till samhället. ”Kan inte slå oss till ro” Helhetsperspektiv är en övergripande ledstjärna för organisationen som aktivt valt att lägga kraft och insatser där de kan ge största möjliga effekt. Policyarbetet inriktas dels på finansieringsfrågor i akt och mening att små och medelstora företag ska kunna tillföras resurser att växa, dels på näringslivspolitik där målet är att få företag att etablera sig i Sverige – och stanna kvar.

– Vi är glada och stolta över att flera betydande internationella life science-företag satsar på tillverkning i Sverige, det är ett kvitto på att vi har det som krävs, säger Jonas Ekstrand. Men vi kan inte slå oss till ro utan måste jobba hårt för att vara på topp. Har man produktion i ett land vill man ofta bedriva även forskning och utveckling där, och tvärtom. Vi bör värna om den här potentialen och få dessa företag att satsa ännu mer i Sverige. Organisationens påverkansarbete har nyligen fått för nyad kraft genom rekryteringen av policychefen Helena Strigård, som också är vice VD och tillträder i december. Hon utstrålar energi och handlingskraft inför sitt nya uppdrag:
– Life science-branschens potential att bidra till att lösa aktuella samhällsutmaningar är större än någonsin.

Läs helar reportaget som PDF

”Moonshot & Beyond” när The Swedish-American Life Science Summit sätter målet

”Moonshot & Beyond” när The Swedish-American Life Science Summit sätter målet
Sveriges förmodligen mest relevanta forum för aktörer med internationell spännvidd inom Life Science, The Swedish-American Life Science Summit (SALSS), bjöd exklusivt in till årets upplaga av den högprofilerade konferensen under tre intensiva dagar i Stockholm, 23-25 augusti.

SALSS är ett privat, oberoende, non-profit-koncept, skapat av näringslivsprofilen Barbro C. Ehnbom, som en produkt av hennes mångåriga erfarenhet av affärsverksamhet inom Life Science i USA och Sverige, ur ett binärt industri-finansiellt perspektiv. Konferensen syftar till att initiera samarbeten och synergier som skapas då forskare, företagare och finansiärer sammanförs exklusivt i ett genomtänkt och skräddarsytt format. Fokus ligger på högaktuell problematik och behov som är drivande
för branschens utveckling. SALSS utmärker sig genom sitt välinformerade och individuellt anpassade relationsskapande, vilket positionerar SALSS som en ledande generator av innovation och disruptiv förändring inom Life Science. Grundaren och ordföranden Barbro C. Ehnbom är även känd för sitt ihärdiga arbete att lyfta kvinnor i arbetslivet och verka för strukturella förändringar som gynnar jämställdhet i yrkeslivet, vilket genomsyrar allt hon gör, inte minst SALSS. SALSS karaktäristiska treenighet mellan akademi, näringsliv och kapital återspeglades i årets fokusområden, ”Cancer Moonshot, HealthTech Transformation and Impact Investing”, under det sammanfattande temat ”Moonshot and Beyond”. Parallellt med detta tema kunde SALSS 2017 stoltsera med att presentera många duktiga kvinnor med olika bakgrund från branschen. Som traditionen bjuder var programmet späckat av talare och paneldiskussioner kring banbrytande forskning, företagspresentationer och utställare i ett stimulerande tempo, och gott om tillfällen att knyta nya förbindelser. Redan under välkomstmottagningen på onsdagskvällen var det högt i tak, då gäster från olika delar av världen och industrin möttes på Hotel Kung Carl vid Stureplan. Kvällen färgades av strategiska frågeställningar, mingel och musikaliskt framträdande. För speciellt inbjudna gäster fortsatte samtalen under den exklusiva guldsponsormiddagen på anrika Wallenbergsresidenset Täcka Udden på Djurgården. Övriga gäster hade i stället förmånen att avancera sina affärsdiskussioner under specialarrangerade nätverksmiddagar i mindre sättning, allt efter önskemål och behov.

Läs hela referatet som PDF

Nationell konferens om kliniska studier

Nationell konferens om kliniska studier
Nationell konferens om kliniska studier är en årlig mötesplats för kunskapsut byte och nätverkande och riktar sig till personer som arbetar inom akademi, hälso- och sjukvård och industri. Karolinska Trial Alliance (KTA) var regional värd för årets konferens som arrangerades i Stockholm den 7–8 september med temat ”Framtidens kliniska studier”. Föredragen sammanfattas här av Charlotte von Heijne Widlund och Hanna Karlsson, projektledare på Karolinska Trial Alliance.

Maria Englund, nodföreståndare Karolinska Trial, hälsade konferensdeltagarna välkomna och uttryckte förhoppning om att konferensen skulle leda till nya samarbeten mellan akademi, hälso- och sjukvård och industri. Jan-Inge Henter, FoU-direktör Karolinska Universitetssjukhuset och professor i pediatrik, underströk betydelsen av kliniska studier inom medicinsk forskning, att dagens FoU är morgondagens sjukvård och personalförsörjning och därmed är det avgörande att forskningen bedrivs på rätt sätt och med rätt metoder. Jan Andersson, forskningsdirektör Stockholms läns landsting, anförde att de två senaste regeringarna satsat och byggt upp nya infrastrukturer för forskning och framförde i detta sammanhang Läkemedelsverkets effektiva organisation. Vidare nämndes, såsom viktiga satsningar, en gemensam biobank (biobank Sverige) som för närvarande byggs upp, liksom SciLifeLab, Vårdguiden 1177, nationella kvalitetsregister, SP Process Development och SweTox. Öppningsanföranden Karin Röding, statssekreterare hos Helene Hellmark Knutsson minister för högre utbildning och forskning, började med att peka på regeringens prioritering av medicinsk forskning i allmänhet och klinisk forskning i synnerhet. Hon nämnde den snabba utvecklingen av kunskap och att samverkan är en av nycklarna till att ge forskning genomslag samt att framtidens kliniska studier i allt högre grad kommer att involvera patienter som deltagare och även som delaktiga i frågeformulering. Karin framhöll att det finns en grundläggande syn över partigränser vad gäller vikten av forskning och dess förutsättningar och pekade bland annat på regeringens intensiva arbete med att få EMA till Sverige samt att nya forskningsanläggningar byggs upp, vilket förutspås attrahera Life Science-industri till Sverige. Karin underströk vikten av att ge de bästa förutsättningarna för forskare att bedriva högkvalitativ forskning och att genom nationell samverkan samla den kompetens som Sverige besitter.

Läs hela artikeln som PDF

Smart sjukvård för en smart välfärd

Smart sjukvård för en smart välfärd
Sjukvård har alltid handlat om att ta tillvara på all relevant information och ur den ta de bästa besluten. I dag samlar vi data i en hastighet som gör att mängden relevant information dubbleras varje år, men vi använder inte verktygen att tolka eller fånga värdet av den. Det skriver Björn Arvidsson, policychef på Roche.

Personligen har jag varit lyckligt lottad och klarat mig från att bli allvarligt sjuk. Bortsett från de enstaka tillfällen då jag sökt hjälp för mina milda astmatiska besvär har jag haft få interaktioner med hälso- och sjukvården. Däremot blev jag vid mitt senaste besök i primärvården varse ett stort problem. Den läkare jag träffade konstaterade att mina astmatiska besvär med stor sannolikhet var skälet till den rethosta jag besvärats av under ett antal månader. När hon skulle bestämma sig för hur vi kunde behandla eller mildra hostan visade det sig att hon inte kunde se vilken behandling tidigare läkare ordinerat. Detta eftersom hennes system bara visade historik från de tre senaste åren. Läkaren frågade mig därför om jag mindes vilken behandling jag fått tidigare. Något förvånad frågade jag tillbaka huruvida hon, oavsett mitt svar, skulle ge mig ett recept. Vi skrattade båda innan jag gick därifrån utan recept eller behandling. Omöjligt att vara uppdaterad Att mängden information i världen dubbleras varje år betyder att vi under ett år producerar lika mycket ny information som vi någonsin i människans historia tidigare har har skapat. Med den hastigheten blir den existerande informationen snabbt inaktuell eller direkt felaktig. Och detsamma gäller den kunskap vi individer besitter. Den behöver också förnyas i samma hastighet. IT-företaget IBM visade för ett antal år sedan att en specialistläkare skulle behöva spendera 160 timmar i veckan för att hålla sig uppdaterad inom sitt område. Då återstår 8 timmar i veckan till att sova, äta och ta hand om patienter, med mera. Och eftersom det har gått några år sedan dess har denna siffra hunnit fördubblas ett antal gånger, vilket omöjliggör läkarens strävan att hålla sig uppdaterad.

Läs hela artikeln som PDF

Studiedesign – Hur många patienter behövs i en studie?

Studiedesign – Hur många patienter behövs i en studie? Och kan vi vara lite mer … flexibla?
Det är ju ett känt faktum att efter en studie är färdig, då vet man vad man egentligen borde vetat för att kunna designa studien från början. Därför kan man ju faktiskt undra varför man inte modifierar studien när den pågår, allt eftersom man får mer information om effektstorlek och variabilitet, för att försäkra sig om signifikanta resultat?

Vem har inte hört någon säga: ”Resultaten hade varit statistiskt signifikanta om vi hade inkluderat ytterligare x patienter”. Varför inte då göra en preliminär analys och sedan lägga till ytterligare 50 patienter (eller något annat antal) om man upptäcker att patientantalet var för snålt beräknat? Javisst, det kanske låter aningen opportunistiskt att man skulle ändra patientantalet allt eftersom vi samlar mer kunskap, men motsatsen, att inte utnyttja kunskap man tillgodogör sig, låter å andra sidan ganska obegåvat, eller hur? Finns det möjligheter att faktiskt designa studier lite smartare och modifiera studiedesignen medan studien pågår? Svar: Ja. Om man vet vad man håller på med och gör det ”by the book”, då finns det möjligheter att designa studier adaptivt, det vill säga flexibelt. I denna första artikel presenterar jag en del grundläggande koncept. I kommande artikel tar jag upp exempel på hur man kan göra studier adaptiva, med möjlighet att förändra exempelvis design och antal patienter som inkluderas baserat på resultat i en interimanalys.

Läs hela artikeln som PDF

SSPM – en förening för medicinsk personal inom industrin

SSPM – en förening för medicinsk personal inom industrin
Svenska Sällskapet för Pharmaceutical Medicine, SSPM, är en förening för medicinska experter med varierande bakgrund som är engagerade i medicinsk forskning och verksamma inom små och stora företag, myndigheter, inom sjukvården och på universitet.

nätverkande och utveckling av läkemedel och medicintekniska produkter och därigenom bidra till att sprida kunskap och främja förutsättningar för forskning i Sverige, berättar föreningens ordförande Gunilla Ekström. Vi var ursprungligen en förening för läkare, men en allt bredare rekrytering av medicinsk personal till industrin har öppnat för att vi i dag har många andra kompetenser bland föreningens medlemmar. Arrangerar uppskattade vetenskapliga möten med aktuella föreläsare Kärnverksamheten för SSPM är att utgöra ett nätverk för medlemmarna. Genom att anordna möten kan medlemmarna lära känna varandra, fånga upp idéer och belysa relevanta frågor. Normalt har föreningen ett vårmöte, ett höstmöte och ett årsmöte där intressanta och aktuella frågeställningar tas upp, följt av ett informellt mingel med möjlighet att träffa kollegor.
– Den sociala aspekten på föreningen har alltid varit viktig, men även att knyta an till aktuella ämnen, berättar Gunilla Ekström. Vid vårt senaste vårmöte hade vi föreläsare som belyste områden som nanoteknik och e-hälsa och hur dessa två områden kan utveckla vård och läkemedelsutveckling, följt av livlig debatt. Ibland fokuserar vi på något företag och besöker detta för att höra om utveckling av nya spännande läkemedel och behandlingsformer, inklusive´hur dessa finansieras. Klinisk forskning är mycket viktigt för SSPM och här har föreningen arrangerat återkommande seminarier och besökt såväl prövningskliniker som de olika projekt som pågår för att förstärka läkemedelsutvecklingen i Sverige. Slutligen är ibland själva nätverkandet i fokus och vi har exempelvis bjudit in rekryteringsföretag och ordnat debatter kring hur de medicinska avdelningarna på företagen är organiserade.

Läs hela artikeln som PDF

FLERKANALSMARKNADSFÖRING – en guide för analys och uppföljning. Del 3 om Webinar

FLERKANALSMARKNADSFÖRING – en guide för analys och uppföljning. Del 3 om Webinar
När ett begrepp som ”multichannel marketing” blir en allt tydligare del av företagets vardag och påverkar många olika avdelningar, krävs en ökad digital medvetenhet hos de anställda. I den här artikelserien går konsulten och digitala strategen Fredrik Holmboe igenom de vanligaste strategierna inom multichannel marketing och hur de kan användas samt följas upp genom definierade KPI:er (Key Performance Indicators) för att öka företagets digitala konkurrenskraft på marknaden.

Efter att i två tidigare artiklar i den här serien berört de digitala motorerna e-post och hemsidor som två kanaler inom flerkanalsmarknadsföring (multichannel marketing), flyttas nu fokus över till mer direkta kanaler som erbjuder en närmare och mer personlig interaktion med kunden. I den här artikeln tittar vi närmare på Webinarer och i nästa nummer av Pharma Industry hamnar fokus på eRep/eMSLmöten med kund. När enskilda individers uppmärksamhet börjar bli en bristvara och varje marknadsförare strider för att i olika sammanhang fånga just din,
uppstår det som börjat kallas en uppmärksamhetsekonomi. Uppmärksamhet blir en begränsande resurs – varje människa har bara en viss mängd – och information finns i överflöd och direkt tillgängligt. För företag är uppmärksamhet hårdvaluta och alla vi som arbetar med marknadsföring brinner för att fånga den. Det företag som har fångat en individs uppmärksamhet en stund har vunnit ett litet slag. Det företag som lyckas behålla denna uppmärksamheten i flera steg under en längre tid har vunnit ett större. Och… det företag som kommer närmast sina kunder vinner. Men vi kommer bara nära om individen gör ett val. För varje sekund kunden tillbringar med ditt företag är en sekund då kunden väljer bort alla andra möjliga stimuli, konkurrerande företag, vänner, familj, TV-serier osv. Och för att hamna där behöver vi alltid erbjuda ett för kunden kvalitativt värde i rätt format vid rätt tidpunkt. Marknadsförare arbetar med att placera företagets erbjudande top-of-mind och det är en utmaning och ett hantverk om något. Speciellt i dag när ”bredsidekampanjer” som går ut vitt och brett fungerar allt sämre. Alla hantverkare vet att för att kunna utföra ett jobb väl, krävs rätt verktyg och detta gäller inte bara snickare och rörmokare utan även dagens moderne marknadsförare.

Läs hela artikeln som PDF

Prenumerera