Odla kultur – skörda resultat

Kultur finns överallt där det vistas minst två människor. Det är ett hett ämne på agendan och man ser hur pingisbord och flipperspel presenteras som lösningar på en dålig kultur och ett sätt att engagera medarbetare. Det är svårt att se kulturen och kan man inte se den är det ännu svårare att göra något åt den. Det pratas om dåligt ledarskap och oengagerade medarbetare, men handen på hjärtat; ingen vill vara en dålig chef och medarbetare vill vara engagerade på arbetsplatsen. Det är i alla fall min tes när jag hjälper företag och organisationer som har en kultur som skaver.

Kreativitet kräver en tillåtande miljö
Det finns massor av potential i medarbetare och chefer och ofta handlar det bara om att kalibrera om sitt fokus på styrning, ledarskap och kommunikation. Ofta motverkar de varandra och skickar fel signaler för att man inte ser hur det hänger ihop. Ett tydligt exempel jag ofta ser är att man vill ha kreativa medarbetare samtidigt som man har mobilförbud på möten med syfte att få engagerade medarbetare. Men om man inte ens är betrodd att använda sitt arbetsredskap, mobiltelefonen, så är det inte så högt i tak för misstag och experimenterande vilket är en förutsättning för kreativitet. Man kan inte säga att man vill ha kreativa medarbetare och samtidigt utöva hård styrning i detalj. Det blir ingen kreativ av. För att vara kreativ krävs en tillåtande miljö där det är ok att prova och misslyckas. Det är också en av de stora utmaningarna nu med digitalisering och all ny teknisk utveckling som sker så fort. I arbete med digitalisering i sjukvården blir det tydligt att kulturen är en kritisk del. Att se kulturen för att kunna förtydliga vilka spelregler som gäller var. Som medborgare och patient vill vi att en läkare ska ha full tilltro till sin kompetens och förlita sig på vetenskapen och sträva efter att göra rätt i mötet med patienten. Det ligger också helt i linje med den kultur som gäller inom yrkeskåren och yrkesstoltheten. Däremot behöver samma läkare vara öppen för att göra fel och experimentera inom tydliga ramar när man arbetar med digitalisering för att hitta rätt lösningar. Då utvecklingen går fort kan man inte fastna i analyserande utan genom testande av tekniken

Läs hela artikeln som PDF

SLUTA CHEFA och bli ledaren som andra vill följa

Det krävs byggstenar som tillit i stället för kontroll. Förståelse för att man leder människor inte maskiner. Att ge ansvar utan pekpinnar och att respekt för varandra går före nonchalans. Samt slutligen ett ledarskap baserat på kärlek, inte på rädsla. Det ställer en hel del krav på personlig mognad, egen trygghet och engagemang för verksamhetens och medarbetarnas bästa. Tillsammans skapar vi sedan en kultur av personligt ansvar, ger och tar konstruktiv kritik, samt hanterar hinder och problem som dyker upp. Det finns många som kan, men färre som vill. Bli den som både kan och vill. Det är dags att sluta chefa och börja leda på riktigt.

Nyfiken och sårbar
Vi växer av ansvar. Att både ta och ge. Vi utvecklas av utmaning mer än av tryggheten i det invanda. Vi mår bra när vi själva känner att vi kan styra tillvaron och vårt arbete. När vi har en känsla av kontroll över vårt eget liv känner vi också oftare tillit. Förtroende för oss själva, såväl som förtroende för andra. Vi har dessutom alla behov av positiva och omtänksamma relationer. Känslan av att vara någon, att vara betydelsefull, är avgörande för att verkligen kunna må bra och prestera. Det är när dessa olika behov är i balans som vi också är redo att leda andra. Och då göra det riktigt bra. Nyckelorden är trygghet, ansvar, självstyrning, förtroende, relationer och att känna sig betydelsefull. Vi är då också villiga att fortsätta utvecklas själva, samt utveckla andra och dessutom bidra till något större. Vi kan då även ta hand om och få det bästa från de medarbetare som är nöjda, så de i alla fall inte strävar bakåt. En bra ledare är en person som är trygg i sig själv, litar på andra människor och inte behöver framhäva sig själv i maktens centrum i tid och otid.

Läs hela artikeln som PDF

Ökad motivation ger ökad prestation

Vi hör och vi läser om risken med att jobba i en prestationsorienterad miljö. Att det bara skapar stress och otillräcklighet, vilket är själva motsatsen till vad Arbetsmiljöverkets lagar vill åstadkomma. Men det finns ett helt annat sätt att förhålla sig till prestationer, nämligen när du kan vara stolt över att ha förbättrat något, när du kan känna lust och mening och när det är roligt att nå resultat du satt upp som mål. Jag väljer den positiva synen med att människor presterar, vare sig det är privat eller på jobbet, i grupp eller individuellt. Motivation och prestation hänger tätt ihop. Utan motivation finns det ingen prestation. Längre fram kommer jag att beskriva hur.

Vad är motivation?
Motivation kommer från det latinska ordet movere som betyder rörelse. Att förflytta sig. Om du mentalt eller fysiskt befinner dig i ett nuläge och du flyttar dig mot ett önskat läge är du motiverad. Det spelar ingen roll om det handlar om att du springer mot ett mål med en fotboll framför dig, ringer din vårdcentral för att ta reda på om du har halsfluss, förbereder en presentation, drar några ackord på gitarren, lär dig nya fraser på spanska eller leder ett möte med dina kollegor. Inom psykologin pratar man om flera sorters motivation. De två vanligaste är inre motivation och yttre motivation. Har du en inre motivation, gör du något för att du har lust. Du bekymrar dig inte över resultatet eller konsekvensen. Du spelar flöjt för att det är kul. Du lägger upp något på Wikipedia fast du inte får betalt. Du spelar på ditt piano utan att vilja bli berömd pianist. Du lär dig att programmera för att det är kul och inte för att skapa ett nytt Minecraft. Den inre motivationen anses lite finare men också skörare. Den är lätt att förstöra. Yttre motivation handlar om belöning och bestraffning. Säljbonusar är helt och hållet en yttre motivation. Löften om högre lön om du fixar projektet, eller kanske en befordran, baseras på yttre motivation. Hot om sparken om du inte uppnår dina mål är också yttre motivation. (Det finns ett mellanting. Säg att du inte är så sugen på att gå till gymmet, men du går ändå eftersom du vet att du kommer att må bättre efteråt. Det finns ingen extern belöning men inte heller en enorm lust.) I mina efterforskningar om motivation har jag tagit fram en enkel formel som jag tror att du också kan ha nytta av.

Läs hela artikeln som PDF

En milstolpe för läkemedelsbranschen

En milstolpe för läkemedelsbranschen
Vi vet alla att det finns vanliga förändringar – och så finns det verkliga milstolpar. Milstolpar definieras som förändringar som är så stora och genomgripande att de helt förändrar förutsättningarna för den verksamhet som berörs. Förändringarna kan vara positiva eller negativa, men oftast är de en blandning av bägge. Om detta reflekterar Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen LIF, med anledning av den kommande läkemedelsutredningen.

Vi vet alla att det finns vanliga förändringar – och så finns det verkliga milstolpar. Milstolpar definieras som förändringar som är så stora och genomgripande att de helt förändrar förutsättningarna för den verksamhet som berörs. Förändringarna kan vara positiva eller negativa, men oftast är de en blandning av bägge. Om detta reflekterar Anders Blanck, vd för Läkemedelsindustriföreningen LIF, med anledning av den kommande läkemedelsutredningen. För läkemedelsbranschen i Sverige var införandet av generikareformen och inrättandet av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) för femton år sedan en avgörande milstolpe. Ingen kan veta med säkerhet, men det är sannolikt att vi nu är i början på en process som, när den drivits hela vägen fram till klubbade beslut om ett antal år, kommer att kallas för en lika viktig milstolpe. Och det jag tänker på är förstås de kommande resultaten från utredningen om framtidens finansiering, subvention och prissättning av läkemedel, ledd av Toivo Heinsoo som under våren på allvar inlett sitt arbete. Utredningens uppgift är inte liten. Den ska utreda och föreslå ett läkemedelssystem för framtiden som kan möta den fantastiska medicinska utveckling som nu sker och samtidigt ge trygghet för landsting och regioner. Den ska skapa ett system som säkrar tidig och jämlik tillgång till läkemedel för patienterna, som innebär incitament för läkemedelsföretag att utveckla behandlingar med högt medicinskt värde och som ger en trygghet för samhället att systemet har en långsiktig ekonomisk stabilitet. Utredningen ska i ett första steg utreda finansieringen av läkemedel och ansvarsfördelningen mellan staten och landstingen. Därefter ska utredningen lämna förslag på ett nytt pris- och subventionssystem. Se där en liten nätt uppgift. Det är lätt att konstatera att Heinsooutredningen är en av de för läkemedelsbranschen mest centrala processerna detta årtionde, alldeles oavsett om utredningen lyckas med att åstadkomma en verklig milstolpe eller ej. För det är just i den här utredningen  sker – vi ska inte inbilla oss att något departement eller någon annan aktör någonstans sitter och knåpar på ändringar eller reformer som är lika omfattande som de kommande resultaten av den här utredningen har möjlighet att bli.

Läs hela artikeln som PDF

Årets första IGN- och NBL-avgöranden

Årets första IGN- och NBL-avgöranden
Den nya Informationsgranskningsnämnden (IGN), som vid årsskiftet ersatte Informationsgranskningsmannen, har kommit igång med sin verksamhet och under första kvartalet avgett ett knappt tiotal beslut. Med ett undantag handlar det om initiativärenden som föranletts av granskningen av pliktexemplar. Ärendena handlar i de flesta fallen om olika vederhäftighetsfrågor där IGN tillämpat Regler för läkemedelsinformation i överensstämmelse med fast praxis. Under samma tid har NBL avgjort tre ärenden där man i två fall friade företagen.

IGN:s första avgöranden Uppgifter om livskvalitet måste ha stöd i produktresumén Påståenden om bibehållen eller förbättrad livskvalitet är ett exempel på s.k. viktiga uppgifter som enligt praxis enligt artikel 2 i Regler för läkemedelsinformation kräver utryckligt stöd i ett läkemedels produktresumé. Detta bekräftades i ärende IGN 005/17 avseende en annons för Shire Sweden AB:s läkemedel Onivyde. Läkemedlet är i kombination med 5-FU/LV indicerat för behandling av metastaserande adenocarcinom i pankreas hos patienter som progredierat efter en gemcitabinbaserad behandling. I annonsen förekom bl.a. påståendet ”Patienters livskvalitet bibehölls jämfört med enbart 5-FU/LV”, med hänvisning till en studie publicerad i Lancet. IGN konstaterade att det i Onivydes produktresumé inte finns några uppgifter rörande begreppet livskvalitet. Annonsen stred därmed mot artikel 2 i informationsreglerna.

Läs hela artikeln som PDF

Hur prediktiv analys kan användas för att hitta patienter med sällsynta sjukdomar

Hur prediktiv analys kan användas för att hitta patienter med sällsynta sjukdomar
Tidig och korrekt sjukdomsdiagnos är centralt för ett optimalt behandlingsutfall. Vid sällsynta sjukdomar, som ofta förblir oupptäckta under många år, är detta särskilt problematiskt. Nya verktyg som använder data från kvalitetsregister, sjukhus och primärvården (real world data, RWD) och innovativa avancerade analysmetoder skapar möjligheter till dramatiska förbättringar när det gäller att hitta svårfunna patienter. Banbrytande exempel från studier av sällsynta multisystemsjukdomar och hjärtkärlsjukdom visar på spännande möjligheter att använda sådana metoder i bredare strategier för att påskynda effektiv behandling, skriver John Rigg och Mats Rosenlund från QuintilesIMS.

Identifiera patienter för snabbare behandling. Sällsynta sjukdomar drabbar en liten procentandel av befolkningen, men den exakta definitionen varierar.1 Inom EU anses detta begrepp innefatta sjukdomar med högst 5 fall per 10 000 personer och i USA färre än 200 000 personer. Men med cirka 7 000 redan identifierade sällsynta sjukdomar, är den samlade bördan betydande. I dag lever ungefär 350 miljoner människor världen över med en sällsynt sjukdom, vilket är fler än alla fall av aids och cancer tillsammans. 2 Allt eftersom i genomsnitt fem
nya sällsynta sjukdomar beskrivs varje vecka i den medicinska litteraturen,3 fortsätter antalet patienter att öka. Sällsynta sjukdomar är ofta genetiska, kroniska, livshotande och handikappande, 1,3 och de flesta är obotliga. Under de senaste åren har dock viktiga genombrott gjorts inom precisionsmedicinen, (den gren av medicinen som gör det möjligt att anpassa sjukvårdstjänster och behandling till individens specifika genetiska profil [IMS Health RWE Dictionary; http://rwedictionary. com/]), bland annat med terapier specifikt riktade mot de orsakande faktorerna i stället för mot enbart symtomen. Fler behandlingsalternativ och över 450 särläkemedel (läkemedel avsedda för diagnostisering, profylax eller behandling av livshotande eller handikappande sällsynta sjukdomar [http://www.eurordis.org/ about-orphan-drugs]) under utveckling gör att utsikterna ser allt ljusare ut för många.4 Men även om utvecklingen rullar vidare finns det enorma hinder som måste övervinnas innan patienter kan dra nytta av dessa innovationer. Det stora antalet sällsynta sjukdomar med brett varierande sjukdomstecken och symtom bild gör det svårt att snabbt sätta rätt diagnos.1 Felaktiga diagnoser, många läkarbesök och administrering av overksamma interventioner skapar fördröjningar [Figur 1].

Läs hela artikeln som PDF

HEMMONITORERING – möjligheter och farhågor

HEMMONITORERING – möjligheter och farhågor
Digitala tjänster håller på att omforma hälsolandskapet dramatiskt. Många talar om begreppet ”e-hälsa”, medan andra anser att digitaliseringen är en naturlig del av hälsobegreppet och därför benämner man det enbart ”hälsa”, vilket inkluderar både digitala och analoga tjänster om man så vill. I vilket fall går utvecklingen snabbt, och det finns många aspekter som är intressanta. I denna artikel av Benny Chemnitz Nielsen, opinionsanalysföretaget Kantar Sifo Navigare, kommer vi att titta närmare på läkares, patienters och allmänhetens inställning till hemmonitorering.

Hemmonitorering är ett av de mer tongivande områdena, där digitaliseringen verkligen skulle kunna förändra människors liv till det bättre. Många aktörer är med och utvecklar nya produkter och tjänster, och potentialen inom hemmonitorering är stor. Vi kan stå inför en liten revolution inom sjukvården, likt utvecklingen som svepte genom bankvärlden och digitaliserade i princip alla banktjänster. Eller? Liknelsen med bankvärlden undanhåller en viktig detalj: Banker och sjukvård är inte samma sak. Digitaliseringen av bankvärlden gav konsumenten makten i egna händer. Med internetbanken försvann till stor del behovet av det fysiska bankkontoret. Går det verkligen att dra paralleller till sjukvården? Frågorna är många. Utvecklingen går snabbt och det är svårt att inte bli entusiastisk. Som tekniskt intresserad är det lätt att låta sig dras med av alla möjligheter som tekniken kan föra med sig. Men det är sällan den tekniskt intresserade utvecklaren som är den främsta målgruppen för hemmonitorering. Snarare kommer användaren att vara en kroniskt sjuk, ofta äldre, person. Sjukvårdspersonal som sjuksköterskor och läkare är en annan målgrupp. Delar de utvecklarens entusiasm? Kan de ens tänka sig att använda produkterna? Vilka förväntningar och farhågor har dessa olika målgrupper?

Läs hela artikeln som PDF

Digital transformation med kraft att förändra sjukvården

Digital transformation med kraft att förändra sjukvården
Samhället skiftar snabbt från analoga till digitala miljöer och verktyg. Nu är det dags även för sjukvården att på riktigt ta vara på digitaliseringens möjligheter för att svara upp mot medborgarnas och patienternas förväntningar. Vad detta innebär diskuterades vid ett seminarium arrangerat av Dagens Medicin Agenda och Digital Hälsa i början av april.

Första talare var Ulrika Bergvall från Kirurgkliniken Falun. Hennes presentation handlade om klinikens erfarenheter av robotbaserad laparaskopi. Det förberedande arbetet var omfattande med studieresor till andra landsting och även till Spanien för att lära sig av deras misstag vid implementeringen. Detta är en stor investering för landstingen, så en diskussion om ekonomi är oundviklig. Efter ett och halvt års arbete kan de konstatera att kostnaden ligger på samma nivå för ingreppen som tidigare. För kliniken innebär det en hel del omstrukturering av personal och arbetsuppgifter. Det är också viktigt att välja rätt patienter som passar för operationerna. Den första tiden gjordes operationerna under överinseende av erfarna operatörer både från Sverige och Storbritannien. Ulrika menar att det är viktigt med innovation inte bara för kliniska fördelar, utan också för att skapa en fortsatt attraktion för yrket. Men det viktigaste är så klart evidensen av ingreppet jämfört med öppen kirurgi. Det finns inga överlevnadsdata ännu, men man kan hittills konstatera att det är mindre blödningar och färre vårddygn för de robotopererade patienterna. En viktig förberedande träning är att operera i simulator. Därefter åker operatören till en testklinik utomlands och opererar på gris. Efter att man startade skarpt i februari 2016 har man haft regelbundna uppföljningsmöten. De operationer som görs i dag är prostatektomier, nefronsparande kirurgi, kolon- och rektalcancer samt ärrbråck. Hittills har Kirurgkliniken Falun genomfört 52 robotoperationer, 20 procent av operationerna. Målet är att komma upp till 60 procent robotkirurgi vid laparoskopisk kirurgi. Hon betonar teamets betydelse för att lyckas. Kliniken har blivit utvald som utbildningscentrum.

Läs hela artikeln som PDF

 

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för Januari – april 2017

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK för Januari – april 2017
Första tredjedelen av 2017 har passerat och då kan det vara läge att kasta ett öga på läkemedelsmarknaden i stort. eHälsomyndigheten rapporterar all försäljning av humanläkemedel som säljs  från apotek i antal sålda förpackningar och i försäljningspris ut till kund. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distrubution av vacciner. Alla försäljningsvärden i artikeln är angivna i apotekens utpris (AUP). Hänsyn tas inte till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellerna är angivna i tusentals kronor och marknadsandelar och tillväxt anges i procent. Vid ett par tidigare rapporter har även veterinärförsäljningen slunkit med i siffrorna och likaså har siffrorna varit sorterade på MAT. Detta har nu rättats till. Viktor Pregner, IMS Health, har sammanställt och analyserat statistiken.

Läs hela artikeln som PDF

DIGITALA AFFÄRSMODELLER: Är det något för läkemedelsbolagen?

DIGITALA AFFÄRSMODELLER: Är det något för läkemedelsbolagen?
Det finns i dag väldigt många hälsorelaterade appar tillgängliga för nedladdning. Och intresset för att ta fram digitala patienthjälpmedel är stort bland läkemedelsbolagen. I denna artikel av Darek M. Haftor, professor i informatik vid Linnéuniversitet, får vi en inblick i hur man skapar ekonomiskt värde med hjälp av appar utvecklade för personer med kroniska sjukdomar.

Något är på gång! Under 2015 fanns det ca 160 000 hälsorelaterade appar i Apples App Store! Även om de flesta bara används några få gånger efter nedladdningen, så hur vet vi att det inte gömmer sig en ny Google eller Facebook där? Förra året hade Pfizer ca 15 appar i den amerikanska versionen av App Store, med syfte att komplettera företagets produkter inom allt ifrån hemofili till njursjukvård. I januari i år erhöll Eli Lilly godkännande från amerikanska FDA för appen GoDoes för diabetesvård. Samma månad meddelade Novo Nordisk att man tecknat ett samarbetsavtal med Glooko om utveckling av en ny digital diabetestjänst. Vissa läkemedelsföretag etablerar dedikerade avdelningar för digital innovation, till exempel LEO Innovation Lab i Köpenhamn. Detta är bara några få exempel och man kan därför fråga sig: Är dessa och liknande digitala initiativ viktiga? Hur kan vi bedöma affärsvärdet på ett enskilt digitalt initiativ? Står det stora ekonomiska värden på spel?

Läs hela artikeln som PDF

Prenumerera