DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Unik läkemedelsbragd ger Apotekarsocietetens Scheele-pris

Unik läkemedelsbragd ger Apotekarsocietetens Scheele-pris
Årets Scheele-pristagare, som utses av Apotekarsocieteten, är unik som forskare. Charles L. Sawyers har två gånger tagit grundforskning vidare till utveckling av epokgörande läkemedel. Han har dessutom lyckats med detta på två vitt skilda områden – kronisk myeloisk leukemi och prostatacancer.
– Båda gångerna har han använt sig av samma grundtanke, vad som händer när resistensmekanismer uppkommer, förklarar professor Henrik Grönberg, fram stående forskningsledare på prostatacancerområdet och en av de talare som framträder under Scheele-symposiet i höst.

Henrik Grönberg menar att Charles L. Sawyers insatser visar på vikten av stora satsningar på den fria grundforskningen – där man i förväg aldrig kan veta på vilket terapiområde framstegen kommer att få störst betydelse. Och han har svårt att tänka sig en värdigare pristagare.
– Apotekarsocietetens priskommitté kunde inte ha gjort ett bättre val, säger han. När det gäller behandlingen av kronisk myeloisk leukemi, KML, har Sawyers varit minst sagt  instrumentell. Han spelade en nyckelroll i arbetet med Glivec (imatinib), den så kallade tyrosinkinashämmare som när den introducerades vid millenniets början bidrog till att  omvandla KML från en dödlig blodcancer till ett behandlingsbart tillstånd. Patienter som fått förlika sig med tanken på att döden var oundviklig och nära förestående kunde lämna kliniken efter bara veckor av behandling och biverkningarna var acceptabla. Men ganska snart hände det som så ofta händer med framgångsrika behandlingar: sjukdomen kom tillbaka hos vissa patienter trots kontinuerlig behandling. Det sjukdomsframkallande enzymet BCR-ABL lät sig, hos vissa patienter, inte längre blockeras av Glivec.

Läs hela artikeln som PDF

FLERKANALSMARKNADSFÖRING – en guide för analys och uppföljning. Del 2.

FLERKANALSMARKNADSFÖRING – en guide för analys och uppföljning. Del 2.
När ett begrepp som ”multichannel marketing” blir en allt tydligare del av företagets vardag och påverkar många olika avdelningar, krävs en ökad digital medvetenhet hos de anställda. I den här artikelserien går konsulten och digitala strategen Fredrik Holmboe igenom de vanligaste strategierna inom multichannel marketing och hur de kan användas samt följas upp för att öka företagets digitala konkurrenskraft på marknaden.

I förra numret av Pharma Industry publicerades den första artikeln i den här serien om flerkanalsmarknadsföring (multichannel marketing) med fokus på analys och uppföljning. Då berördes kanalen e-post, motorn som driver både kommunikation, interaktion och trafikflöden. Den här artikeln fokuserar på hemsidor, vattenhålet där era kunder fyller på med
relevant information inom sitt intresseområde. Vid en snabb tillbakablick har människan under flera tusen år strävat efter att kommunicera ett erbjudande till andra. Länge var det  alternativet, men även andra metoder fanns till hands. De äldsta föremål man funnit som fört fram säljbudskap är drygt 5 000 år gamla papyrusrullar som grävts fram i Egypten. Sedan dess har processen utvecklats dramatiskt med några tydliga genombrott. Den Gutenbergska pressen år 1450 som öppnade för massproduktion av tryckt text. Industrialiseringen under 1800-talet där starka kommersiella krafter hade ett stort behov av att marknadsföra sina produkter och tjänster på bred front. 1836 valde en fransk tidning, La Presse, för första gången i världshistorien att sälja annonsutrymme. Radions inträde under 1900-talets första decennier med tv-apparaten relativt tätt därpå, telefonen och till slut internet. Under större delen av 1900-talet har framgångsfaktorn varit att synas och höras så mycket som möjligt. Med mer pengar investerade i radio- och tv-reklam var det mer troligt, nästan sannolikt, att företaget skulle få tillräcklig exponering för att nå eller överträffa sina försäljningsmål.

Läs hela artikeln som PDF

Bemötande i svåra situationer och kriser

Bemötande i svåra situationer och kriser
Modern krisforskning visar att det sociala stödet tillsammans med själv tillit är avgörande faktorer för att bygga motståndskraft i en kris och därmed minska risken för att den ska leda till psykisk ohälsa. Men det är inte alltid lätt att veta hur man ska agera när någon i ens närhet mår psykiskt dåligt – och många är rädda att göra fel. Öppenhet, lyhördhet, medkänsla och empati är nyckelord i bemötandet, skriver Åsa Lindell.

Det är alltså viktigt, som en förebyggande åtgärd relaterat till psykisk ohälsa, att bli mer medveten om hur vi bemöter både varandra och oss själva när livet utmanar. Det faktum att den psykiska ohälsan ökar kraftigt gör detta behov än större. Vi vet i dag att människor hanterar kriser olika och att vi tenderar att gå in och ur krisen, som ett sätt att bearbeta. För den som står bredvid, oavsett om det är privat eller på arbetsplatsen, innebär det att lyhördheten och stödet kan behövas även längre fram. Ja, det kan behövas långt efter dagen då alla drar en suck av lättnad för ”nu verkar hen må bra igen”. Detta med att gå in och ur krisen, eller att uppvisa olika bearbetningsstrategier (så kallade copingstrategier), är enligt forskningen också något som bygger motståndskraft. Det kan innebära att en person använder en undvikande strategi, vilket kan tolkas som att personen inte är påverkad eller förtränger saker, för att nästa dag visa en behärskande strategi och gå rakt in i det som är svårt. Återigen, detta faktum stärker behovet av lyhörda medmänniskor i närheten. Människor som står kvar och finns kvar, när och om det behövs.

Läs hela artikeln som PDF

EMPATISKT LEDARSKAP – som coachar viljekraft

EMPATISKT LEDARSKAP – som coachar viljekraft
Utan tvekan har chefers och medarbetares arbetsbelastning ökat under de senaste 15 åren. Höga krav, högt tempo och långa arbetsdagar är kännetecknande för att åstadkomma resultat. I den här artikeln belyser Niklas Eriksson och Riitta Eivergård det empatiskt coachande ledarskapet samt lyfter fram internationell forskning kring vikten av energi och fokus för att skapa viljekraft och uppnå långsiktiga resultat.

Det finns mycket forskning som hävdar att både chefer och medarbetare skulle kunna använda sin tid och energi mer effektivt. Om chefernas uppgift är att driva verksamheten innovativt framåt, krävs både fokus och energi. Fokus på det som är viktigt att utföra och energi att klara av svåra utmaningar – både kortsiktigt och långsiktigt. Men vad innebär det i praktiken när kraven ökar, färre ska skapa mer och nå resultat som ett team? Är det förnuftets kraft eller förmågan att skapa önskvärda positiva
framtidsbilder som aktiverar och uppehåller viljekraft? Hur kan det rationella och det emotionella samverka i balans?

Att vara empatisk Empati,
inlevelse och medkänsla är närbesläktade begrepp. Empati är förmågan att sätta sig in i någon annans situation. Det innebär att vi på ett intelligent sätt kombinerar det rationella och emotionella i ledarskapet, så kallad emotionell och kognitiv empati. Daniel Goleman, en amerikansk psykolog och författare till boken ”Emotional Intelligence” har följande uppdelning i empati:

Kognitiv empati:
Jag förstår vad du tänker. Detta är viktigt för att kunna följa en annan persons tankebanor och komma till en samsyn i olika frågor.

Emotionell empati:
Jag förstår vad du känner, jag hade nog känt likadant om jag var i din situation.

Medkänsla:
Jag kan sätta mig i dina skor och förstå din upplevelse, och jag vill hjälpa dig om det är möjligt. Medkänslan är alltså en del av empatin som går längre i att vi vill andra väl. Chefens förmåga att sätta sig in i en medarbetares situation är i många fall avgörande för hur bra en medarbetare trivs på jobbet och hens motivation och prestation.

Läs hela artikeln som PDF

Karin Meyer leder Apotekarsocietetens förändring

Karin Meyer leder Apotekarsocietetens förändring
En ideell medlemsorganisation och en modern mötesplats för alla som är verk – samma i läkemedelsbranschen. Så beskriver Karin Meyer, VD på Apotekarsocieteten, organisationens roll. Sedan hon tog över ledningen för snart tre år sedan har mycket hänt i de anrika  lokalerna på Wallingatan i centrala Stockholm. Och förändringarna fortsätter – inte minst i form av strategiarbetet Apotekarsocieteten 2025.
– Vi måste tydliggöra vilka vi är och vad vi står för, och vi måste vara relevanta för både våra medlemmar och andra intressenter i vår omvärld, säger Karin Meyer.

Karin Meyer disputerade i farmakologi 1994 och tillbringade sedan en post doc-period i USA. När hon kom hem igen var hon fullt övertygad om att det var forskningen hon skulle satsa på.
– Men jag fick inte en krona i anslag, säger hon med ett befriande skratt. Och så här i backspegeln var det nog lika bra. Det gav mig möjligheten att istället utveckla mina styrkor i skärningspunkten mellan vetenskap och affärsutveckling. Karriären började på dåvarande Astra Pain Control med prövningar i så tidig fas att de betecknades som fas 0.
– Jag lärde mig hantverket kring kliniska prövningar och läkemedelsutveckling på Astra. Det var fyra oerhört värdefulla år. Sedan följde en längre period på Quintiles med bland annat VD-uppdrag på skandinavisk nivå. Där fick Karin Meyer utlopp för sitt stora intresse för ledarskapsfrågor och styrelsearbete, och utmaningarna var i högsta grad globala. Dörren till den inhemska life science-marknaden öppnades i och med en tjänst som ansvarig för affärsutveckling och investeringar vid holdingbolaget knutet till Uppsala universitet. Samtidigt som hon engagerade sig i externa styrelseuppdrag som en del i den egna utvecklingen tog Karin Meyer ofta också aktiv del i det styrelsearbete som bedrevs i de start up-bolag som föddes och växte i innovationsmiljön.

Läs hela artikeln som PDF

Samarbete var nyckeln när LiiV skapades

Samarbete var nyckeln när LiiV skapades
Efter nästan två års arbete lanserade eHälsomyndigheten i slutet av 2016 det nya registret LiiV. Där lägger alla läkemedelsleverantörer själva in information om sina egna läkemedel. För att föra LiiV-projektet i hamn på ett säkert och effektivt sätt satsade eHälsomyndigheten redan från början på ett nära samarbete med andra myndigheter och läkemedelsbranschen. Det skriver Lars Kämpe, pressansvarig för eHälsomyndigheten.

Många aktörer påverkas av hur vi samlar in och sprider information om läkemedel. Därför var samverkan och dialog extra viktigt för oss när vi utvecklade LiiV. Det säger Ylva Andersén, farmaceut och enhetschef på eHälsomyndigheten, som tillsammans med kollegan Annika Forsén har ansvarat förprojektet. LiiV står för Leverantörernas information i VARA. Systemet samlar in information om läkemedel. Informationen kommer från Läkemedelsverket, läkemedelsleverantörerna och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
– LiiV ersätter det tidigare systemet Nationellt produktregister för läkemedel, NPL, som Läkemedelsverket ansvarade för, säger Ylva Andersén.
Referensgrupp med leverantörer eHälsomyndigheten skapade tidigt i LiiV-projektet en referensgrupp med representanter från läkemedelsleverantörerna.
– För oss var det en poäng att involvera olika kategorier av aktörer. I referensgruppen fanns därför representanter från läkemedelsleverantörer med lite olika profil, berättar Annika Forsén, apotekare och utredare på eHälsomyndigheten.
Alla som berörs av projektet fick vara med och lämna sina synpunkter redan från början. Det gjorde det möjligt att tidigt stryka delar i projektet som användarna prioriterade lågt. I stället kunde resurser läggas på sådant som användarna önskade, men som inte var med i de ursprungliga planerna för LiiV.
– Vi har också haft täta möten vilket har skapat god kontinuitet i arbetet. Eftersom eHälsomyndigheten var den aktör som satt mitt i flödet av läkemedelsinformation, tog vi oss an rollen som samordnare i arbetet med de olika aktörerna eftersom ingen var utpekad i regeringsuppdraget. Det hade naturligtvis varit bra om detta varit beslutat i förväg, så att projektet hade kunnat ta höjd för den arbetsinsats som en samordningsroll innebär, säger Annika Forsén.

Läs hela artikeln som PDF

Senaste avgörandena enligt LER

Senaste avgörandena enligt LER
De fyra senaste månaderna har NBL och IGM sammantaget avgjort ett tiotal ärenden. Det handlar mest om frågor där man bekräftat tidigare praxis enligt artikel 2 och 4 i Regler för läkemedelsinformation. I ett lite ovanligt slag av ärende ansågs ett läkemedelsföretag ansvara enligt informationsreglerna för vad allmänheten skrivit på en facebooksida om företagets läkemedel.

IGMps ärende W1652/16 avsåg den ständigt återkommande frågan om vilket stöd i läkemedlets produktresumé som påståenden i informationen måste ha. Ärendet gällde en annons för Almirall ApSs läkemedel Actikerall. Läkemedlet är indicerat för topikal behandling av knappt palpabel och/eller måttligt tjock hyperkeratotisk aktinisk keratos (grad I/II) hos immunkompetenta vuxna patienter. I annonsen angavs som ett av flera effektmått att 85,8% upplever kvarvarande clearance ett år efter behandling. Här hänvisades också till en namngiven studie. IGMp ansåg att den uppgiften inte hade tillräckligt stöd i produktresumén för Actikerall. Almirall invände att det i annonsen omedelbart före den formulering som kritiserats fanns relevanta effektdata från produktresumén. Den kritiserade meningen innehöll enligt företaget fördjupande information i linje med vad som finns i produktresumén. Företaget framhöll att det av annonsen framgår att det handlar om uppföljning efter behandling med läkemedlet och att behandlingen kan pågå i upp till tolv veckor. Av produktresumén framgår att det finns data på frekvensen återfall efter sex månader och detta innebar enligt företaget att effekter bortom den faktiska behandlingstiden principiellt sett var dokumenterade. Man ansåg därför att man endast utnyttjat det utrymme som enligt praxis finns att använda fördjupade uppgifter och bestred kritiken. IGMp betonade att det i praxis har slagits fast att det för vissa typer av uppgifter – väsentliga uppgifter – krävs ett uttryckligt stöd i produktresumén. För dessa uppgifter ställs således kravet högre än för mindre väsentliga uppgifter. Exempel på väsentliga uppgifter är olika effektmått, tid till effekt etc. IGMp ansåg att vad Almirall hänvisat till i produktresumén angående färre återfall vid sexmånaderskontroll möjligen innebar att hos Actikerall-gruppen noterats kvarvarande clearance om 72,7 % men att detta var en betydande skillnad mot 85,8%, som anges i annonsen. Påståendet att 85,8% upplever kvarvarande clearance ett år efter behandling ar enligt IGMp inte förankrat i produktresumén och det stred därför mot artikel 2 i Regler för läkemedelsinformation.

Läs hela artikeln som PDG

Förändringar i läkemedelsbranschens etiska system

Förändringar i läkemedelsbranschens etiska system
En mer än fyrtioårig institution inom läkemedelsbranschens etiska system har upphört. Från årsskiftet har de uppgifter som utförts av Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) tagits över av den nyinrättade Informationsgranskningsnämnden (IGN).

Informationsgranskningsmannen har sedan 1973 ansvarat för fortlöpande övervakning av läkemedelsbranschens marknadsföring. Under årens lopp har ytterligare uppgifter tillförts granskningsmannen som lett till en totalt sett mycket omfattande verksamhet. Trots detta har totalt endast fem personer innehaft funktionen och då har vi under senare år ändå haft två granskningsmän som arbetat parallellt (IGMp och IGMa). Den nya organisationen med en nämnd som fattar besluten istället för enskilda personer lär dock sett från företagens
utgångspunkter inte innebära några större praktiska förändringar. Detta gäller särskilt som de tre personer som tillsvidare utgör IGN är välkända i branschen och utomordentligt erfarna i tillämpningen av Läkemedelsbranschens Etiska Regler (LER). Ordförande i nämnden är LIFs Compliance Officer (CO) Rikard Pellas och de två ledamöterna är tidigare IGMp Doc Göran Wennersten och tidigare IGMa Apotekare Lars Rönnbäck. Samtidigt med inrättandet av IGN har också genomförts några praktiskt betydelsefulla justeringar som jag behandlar avslutningsvis i artikeln.

Läs hela artikeln som PDF

Virtuella möten – ett hot eller en möjlighet?

Virtuella möten – ett hot eller en möjlighet?
Virtuella möten är en ständigt ökande trend och detta gäller även inom läkemedelsindustrin. Fördelarna är många, men hur gör man för att dessa möten ska bli så bra som möjligt? I denna artikel av motivations- och kommunikationsexperten Antoni Lacinai får du konkreta råd.

Jag älskar god kommunikation, helst analog, där människor möts och använder sin röst, sin kropp och sina öron för att nå fram till varandra.
Jag älskar bra möten!
Möten som engagerar och leder verksamheten framåt. Det var med den ”ingången” jag lunchföreläste om konsten att leda bra möten hos ett globalt telekombolag för ett par år sedan. Innan jag var helt klar räckte en av deltagarna upp handen och frågade. ”De flesta tipsen du bjudit på har mest handlat om fysiska möten.

Kan du ge oss några tips för alla virtuella möten?
Vi har massor av sådana möten och de är ofta riktigt dåliga.” Jag skruvade på mig och försökte komma undan frågan med ett vagt svar om att ”80 procent av jobbet är detsamma och att de sista 20 … jaa, man kan ju alltid korta ner mötestiden på dem.
Det är ett tips.” Jag ville inte gå in i den diskussionen, för sanningen är att jag själv aldrig har varit särskilt förtjust i virtuella möten. Jag blev svaret skyldig. Någon tid senare hade jag möte med en HR-chef på ett stort bolag som tillverkar bilar.
Vi skulle prata presentationsteknik – trodde jag.

Väldigt snabbt kom vi in på vad hon egentligen hade på hjärtat:
”Jag vill att du hjälper oss med vårt virtuella ledarskap.

Våra chefer har personal som sitter i andra städer och andra länder. De behöver verktyg för att få till bättre virtuell kommunikation, virtuella möten och ett virtuellt ledarskap. Kan du göra research där och återkomma?”
Nu kunde jag inte ducka längre. Jag bestämde mig för att göra efterforskningar och började plöja litteratur, intervjua experter inom virtuella möten och virtuellt ledarskap, bli mer medveten när jag själv hade virtuella möten genom webinarer, skype, telefon etc.
Jag började få en bra bild av vad som krävdes för att få till bra virtuella möten.

Läs hela artikeln som PDF

Vill man fördjupa sig mer i ämnet kan man läsa Antonis bok

Blockkedjan – en möjliggörare i hälso- och vårddatahanteringen

Blockkedjan – en möjliggörare i hälso- och vårddatahanteringen
Hittills har digitaliseringen av vården i form av journaler och olika administrativa system inneburit mycket problem med integrationer och svårigheter att kombinera sekretess med effektivitet och användarvänlighet. Blockkedjan kan vara en lösning på problemet, skriver Magnus Kempe och Mats Olsson på Kairos Future.

Ett nytt teknikområde som kalllas blockkedjan kan vara en viktig komponent för att skapa såväl tillgänglighet som säkerhet och enkelhet. Tekniken bygger på att dela information mellan många parter. Den information som delas är däremot inte ursprungsdokumenten, som till exempel register och patientjournaler, utan verifikationer av dessa. Nuläget för dataexplosionen i vården
– oreda om vägen framåt E-hälsovision 2025 formulerades av SKL och regeringen i början av 2016 och utgör riktmärke när nu e-hälsa ska utveckla välfärden. Genom att ta vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten och effektiviteten i välfärdssektorn. Många aktörer och initiativ bidrar till digitaliseringen på olika arenor och genom diverse utvecklingsprojekt. Tyvärr saknas vägledaren som ska skapa gemensamma principer för alla dessa satsningar. Från Socialdepartementet har det i olika omgångar under åren formulerats visioner och målsättningar som sällan omformuleras till operativ verksamhet. Verklig samverkan och gemensamma synsätt har det under ett antal år med e-hälsoförsök visat sig vara svårt att åstadkomma i Vårdsverige. Sjukvårdslabyrinten med kommunalt självstyre och stor flora av fristående system för vårddatahantering blir än mer komplex ju mer kommunernas vårdansvar ökar i det åldrande Sverige. Lite yrvaket tittar alla på varandra och undrar hur verklig digitalisering ska gå till, samt var det finns någon som vågar ta ledningen i innovationsarbetet. Samtidigt sker många intressanta initiativ på olika håll i världen genom aktörer som befinner sig utanför hälsooch sjukvården. Såväl telekom- som ITaktörer investerar stora summor i försöken att knyta ihop de nya och allt större dataflödena i nya infrastrukturlösningar. Nya plattformar skapas som
ska kunna hantera de snabbt ökande datamängderna som skapas när medborgare och patienter producerar egengenererad data. För individen kan det vara angeläget att lära sig mer om vad träningen ger, vad det hälsofrämjande arbetet resulterar i eller att ha koll på rehabiliteringsprocessen.

Läs hela artikeln som PDF

Prenumerera