DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

FLERKANALSMARKNADSFÖRING

FLERKANALSMARKNADSFÖRING
När ett begrepp som ”multichannel marketing” blir en allt tydligare del av företagets vardag och påverkar många olika avdelningar, krävs en ökad digital medvetenhet hos de anställda. I en tvådelad artikelserie kommer konsulten och digitala strategen Fredrik Holmboe att gå igenom de två vanligaste strategierna inom multichannel marketing, e-post och hemsidor, och hur de kan användas samt följas upp för att öka företagets digitala konkurrenskraft på marknaden.

Under årtionden har det varit självklart för varje företag som vill driva en affär framåt att erbjuda sina produkter eller tjänster i de forum där kunderna rör sig och hämtar information. Det senaste årtiondet har inneburit att vi alla, som kunder, fått möjlighet att ta del av allt fler personligt anpassade tjänster från företag utanför läkemedelsindustrin såsom Netflix, Amazon och Google. Denna utveckling leder till generellt ökade krav på ännu bättre och mer personligt anpassade tjänster. Krav som även ställs på oss inom läkemedelsindustrin. Det första steg vi som bransch behöver ta är att öka vårt utbud av information genom fler kanaler och integrera ett flerkanalsperspektiv i organisationens vardagliga arbete. Här är generell digital utbildning med ett tydligt svar på frågan ”Varför gör vi detta?” nyckeln till framgång. Det viktigaste steget blir sedan att följa upp och analysera initiativen. I denna artikel kommer att vi fokusera på kanalen e-post, vad kanalen utgörs av för olika typer av utskick, KPI:er att följa samt nyckelfaktorer för en framgångsrik e-poststrategi.

Läs hela artikeln som PDF

Hör humor hemma i läkemedelsreklamen?

Hör humor hemma i läkemedelsreklamen?
Är kommunikation med humor något för alla eller utesluter det läkemedelsföretagen som bygger hela sin verksamhet på evidens? Finns det en konflikt mellan humor och saklighet eller går det att skämta om allvarliga ämnen och problem som har allvarlig inverkan på människors livskvalitet? Seriöst behöver inte betyda tråkigt skriver Hans Lindh, vd för Lindh & Partners.

Att humor i reklam fungerar är relativt väl klarlagt. Enligt en färsk rapport från Nielsen ger vi högst respons på reklamteman som bygger på humor. Det gäller inte bara i Europa utan i nästan hela världen – endas  hälsoorienterad reklam får någon procent bättre resultat i Latinamerika. I övrigt är forskningen kring humor i reklam sparsam. En som är insatt är Einar Korpus som med avhandlingen ”Reklamiska – Guldäggsannonser 1975–2007” är Sveriges enda doktor i reklamspråk. ”I den roliga reklamen får vi något tillbaka” berättar Einar Korpus i boken ”Skratta hela vägen till butiken – om humor i reklamen”. En annan svensk akademiker, språkvetaren Fredrik Lindström, är inne på samma linje och berättar i boken att ”humor är en slags ångestlättning för hjärnan som gör den öppen och mer mottaglig för intryck”. Komikern John Cleese som även profilerar sig i försäljningssammanhang upprepar ofta att ”Får jag dig att skratta så gillar du mig bättre och det gör dig mer öppen för mina idéer”. Anledningen till att vi uppskattar humor är alltså mer komplex än att vi får en stunds förströelse. Humor verkar skapa en form av välvilja som gör oss positivt inställda till avsändaren och får oss att vilja hjälpa till. Den skapar en genväg mellan människor. I dag deltar vi konsumenter själva aktivt i marknadsföringen genom de sociala medierna, vilket ytterligare ökar humorns betydelse. Vi delar och kommenterar gärna ett roligt och fyndigt klipp, men gör ogärna detsamma med aldrig så nyttig fakta och information. Att skapa en ”snackis” är därför ofta likställt med succé för en reklamkampanj. Men att lyckas med en viral kampanj kräver mer än humor
– även relevans och förmodligen gott handlag med vad Korpus kallar de fem olika slagen av humor (feelgood, driva med sig själv, ironi, tankeställare och långsam humor). Att vara seriös – och rolig Men kan seriositet kombineras med humor? Kan man skämta om viktig information utan att missuppfattas? Det är inte bara läkemedelsbranschen som ställt sig frågan. Raden är lång när det gäller organisationer som har allvarlig och/eller samhällsnyttig information att förmedla, men som ändå valt humor för att nå fram med sina budskap. Trafiksäkerhetsverket, SJ, Cancerfonden, BRIS, och Sjöräddningssällskapet är några. Enligt Einar Korpus används humor inte bara för att roa utan också för att oroa – som i fallet med Systembolagets kampanj ”Det är aldrig för sent att börja dricka” (syftandes på åldersgränsen). Inte ens organisationer
med religiösa budskap är främmande för humor som verktyg. Frälsningsarmén hade stor framgång med kampanjen ”Sätt in pengar så slutar vi att spela”. Vid millennieskiftet prövade Svenska Kyrkan konceptet ”Tröst – letar du på rätt ställe?” illustrerat av en chokladkaka.

Läs hela artikeln som PDF

Dags att tag i er möten?

Dags att tag i er möten?
Varje år sitter svenska tjänstepersoner i dåliga möten till en kostnad av 170 miljarder kronor – enbart räknat i lönekostnad. Företag och organisationer måste se över möteskulturen för att få en bättre arbetsmiljö. Det tjänar alla på, skriver Micke Darmell, grundare av företaget gr8 meetings som hjälper organisationer att förbättra sin interna möteskultur.

Hur ser din arbetsdag ut i dag? Om du är chef eller ledare och följer genomsnittet har du troligen 4–6 timmar inbokade möten i dag. Utslaget på ett arbetsliv, kommer du att sitta i möten under 25 år av ditt liv. Låter det jobbigt? Många brukar sucka när jag rabblar dessa siffor, och det är synd. Möten borde vara en inspirationskälla och något som bidrar till energi och samverkan på arbetsplatsen. Men med tanke på hur det ser ut i organisationer i dag, är det inte konstigt att folk suckar när möten kommer på tal. En organisation med 100 anställda investerar cirka 27 miljoner kronor varje år i ren mötestid. Förberedelser, resor, lokalkostnader, kaffe (viktigt!), uppföljning och så vidare ingår inte i den kalkylen. Dessa 27 miljoner kronor är alltså mycket lågt räknat. Samtidigt är mer än hälften av all mötestid ineffektiv. För den här organisationen betyder det 15 bortkastade miljoner, 150.000 kronor per anställd – varje år! Vi kan också räkna om det i semestertid och ser då att vi i stället för att springa på kontraproduktiva möten skulle kunna ta sex extra semesterveckor varje år. Du som läser det här, känner kanske igen vad denna frustration betyder för stressnivån. Du har nog heller inga svårigheter att hitta bättre sätt att tillbringa sex veckor, än framför en sömnig powerpoint-presentation med oklart syfte? Du kanske rent av med hjälp av den här texten som argument, tänker gå till din chef och be om tre veckors extra semester nästa år (om du lovar att sluta springa på dåliga möten i gengäld)?

Läs hela artikeln som PDF

Boehringer Ingelheim – 131-åring med nyskapande som motto

Boehringer Ingelheim – 131-åring med nyskapande som motto
Boehringer Ingelheim har de senaste åren lanserat nya effektiva läkemedel mot bland annat KOL, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar och lungcancer. Bolaget fortsätter att satsa på forskning och utveckling av nya humanläkemedel.
– Vårt fokus är innovationer som möter medicinska behov och att hela tiden utvecklas, säger Boehringer Ingelheims nya Sverigechef Andrea Sambatti.

Innovationer och utveckling verkar ha varit drivkrafter redan när Albert Boehringer 1885 grundade sitt företag i den tyska staden Ingelheim. Han anställde 28 personer för att tillverka vinsyrasalter som användes av apotek och färgföretag. När han upptäckte att mjölksyra kan tillverkas storskaligt började företaget snabbt att växa och hade 1.500 anställda vid Albert Boehringers bortgång 1939! I dag är Boehringer Ingelheim ett av världens 20 största läkemedelsföretag med 145 dotterbolag och 47.500 anställda över hela världen. Andrea Sambatti tillträdde jobbet som chef för Boehringer Ingelheim AB i Sverige i november 2016. Hon har arbetat inom Boehringer Ingelheim i sju år. 2009 ledde hon starten av företagets onkologiverksamhet i Brasilien, där hon har sina rötter. Året därpå flyttade hon till det globala huvudkontoret, som fortfarande ligger i lilla Ingelheim. Andrea Sambatti ansvarade där för global lansering av tyrosinkinashämmaren Ofev (nintedanib) för behandling av den svåra, sällsynta sjukdomen idiopatisk lungfibros. En behandling som visats kunna halvera den årliga försämringen av lungfunktionen och minska antalet akuta försämringsperioder.
– Behandlingen ger en stor förbättring för patienter med en allvarlig sjukdom. Det är ett bra exempel på vad vi uppnår genom att fokusera på ouppfyllda medicinska behov, säger Andrea Sambatti (i översättning från engelska, som talas under hela intervjusamtalet eftersom Andrea Sambatti ännu bara precis påbörjat sina svenskastudier). Det svenska dotterbolaget har sitt huvudkontor i företagsområdet utmed kajen vid Liljeholmsstranden, men kommer under 2017 att flytta till en ny adress söder om Stockholms city.
– Jag ser samma öppna och engagerade kultur bland medarbetarna här i Sverige som jag sett i andra delar av företaget. Vi är som en stor familj, ett stort team, säger Andrea Sambatti.
– Här finns också en blandning av olika kompetenser, erfarenhet och personligheter som är väldigt positiv.

Läs hela reportaget som PDF

Varför är subgruppsanalyser mindre trovärdiga?

Varför är subgruppsanalyser mindre trovärdiga? Och vad är ett nominellt p-värde?
Varför är en subgruppsanalys mindre trovärdig? Jag tror jag har många statistiker med mig när jag säger att detta är en väldigt vanlig fråga. Ett resultat är ju exakt vad det är och inte mindre verkligt bara för att det inträffat i en oväntad subgrupp. Detsamma gäller p-värden. Varför är inte ett p-värde ett p-värde, oavsett var man beräknat det? Och vad menas med ”nominellt” p-värde. Enligt SAOL så betyder nominell: ”till namnet men inte i realiteten”, hur kopplar vi det till p-värden?

Veckans vinlotteri
Låt oss börja med ett enkelt exempel. Vad är sannolikheten att just DU vinner tre gånger i rad i veckans vinlotteri på jobbet (vinlotteri var nog ett typiskt 1990-talsfenomen, men kanske har du själv deltagit). Tänk att ni är 20 anställda och varje person köper en lott. Sannolikheten att just du skall vinna 3 veckor i rad är då 0,05 x 0,05 x 0,05 = 0,000125, det vill säga ungefär 1/10.000. Med andra ord detta kommer inte att hända – du får basera dig på egna vininköp också den närmaste tiden. En annan, men besläktad fråga är: Hur stor är möjligheten att NÅGON vinner 3 gånger i rad under det närmaste året? För att beräkna detta så använder vi sannolikheten ovan, men multiplicerar den med 20 (antal personer på arbetsplatsen och sedan med 49 (inom ett år betyder ju att sekvensen med tre vinster måste påbörjas inom 49 veckor). Då får vi sannolikheten 0,1225 eller 12,3 procent. Något som var extremt osannolikt (att du vinner de närmaste tre veckorna) förvandlas till något som kan hända med lite tur genom att vi släpper på förutsättningarna för beräkningarna. Frågorna ovan är besläktade på samma sätt som följande frågor:
1. Vad är sannolikheten att primary endpoint blir statistiskt signifikant av en slump (dvs. p-värdet <0,05 även om effekten är likvärdig i behandlingsarmarna)?
2. Vad är sannolikheten att någon subgruppsanalys blir statistiskt signifikant av en slump (predefinierade och post hoc-analyser)?

Läs hela artikeln som PDF

Fortsatt tillgång till rätt kompetens

Fortsatt tillgång till rätt kompetens
Kompetensförsörjning och matchningsproblematik inom life scienceindustrin i Sverige har funnits på agendan i några år. En ny rapport visar vad detta mer konkret innebär för företagen och resultaten beskrivs i denna artikel av Hanna Wendel Diamantoudis och Jonathan Herrlin.

Utvecklingen av antalet anställda i life science-industrin i Sverige har förändrats från sent 1990-tal och fram till i dag. Industrin hade som flest anställda i mitten på 2000-talet, men sedan 2006 har antalet minskat för varje år. I stora bolag har antalet anställda kontinuerligt minskat, men på senare år har i stället antalet anställda i små och medelstora bolag ökat.1 Den gradvisa förändringen av life science-industrins sammansättning i förhållande till bolagens storlek och verksamhetsinriktning får konsekvenser för kompetensförsörjningen. Mindre och medelstora bolag har ett tydligt behov av att en och samma person besitter flera kompetenser, jämfört med större bolag som i regel kan anställa mer specialiserade medarbetare. Mindre och medelstora bolag söker i regel efter spetskompetens i kombination med multikompetens. Den vetenskapliga kunskapsbasen hos personen ska gärna kombineras med goda projektledaregenskaper och att denne är duktig på att uttrycka sig i tal och skrift. Att personlighetsprofilen verkligen passar det mindre bolaget betonas också särskilt. I regel efterfrågas personer som trivs i en verksamhet med högt tempo och mycket förändringar över tid. Sammantaget är detta en kombinationsom ofta är svår att matcha. ”Vi har lärt oss att titta mer på de personliga bitarna över åren, vad man har för drivkrafter och de bitarna, som ligger utanför den rena kompetensen som man egentligen letar efter i tjänstebeskrivningen. Vi behöver hitta personer som passar in i en organisation som är dynamisk, snabbfotad och snabbväxande. På det sättet är vi mer som ett IT-bolag.” – Affärsutvecklingschef, medelstort forskningsbolag Nuläge: Kompetensbehov, tillgångar och brister Generellt sett upplever man i life science-industrin, bland de bolag som deltagit i studien, att det finns en jämvikt mellan utbud och efterfrågan av relevant kompetens i Sverige inom forskning och utveckling, både personer som kommer direkt från universiteten och sådana med mer erfarenhet. Företagen som deltagit i studien har sällan problem att attrahera forskare. Ofta använder man sig av sina befintliga nätverk och behöver sällan vända sig till någon extern part för att fylla sitt behov inom forskning och utveckling. Personalomsättningen inom forskning och utveckling beskrivs också som låg. Producerande bolag som deltagit i studien menar att man i den offentliga diskussionen ofta lyfter fram behovet av forskning och utveckling i Sverige och vikten av att vara innovativ. Att detta är viktigt råder det inget tvivel om, men producerande bolag menar att om Sverige ska vara fortsatt framgångsrikt, måste det finnas producerande bolag i landet. Bolag med produktion har något varierande utmaningar beroende på geografiskt läge, men lyfter fram svårigheter att rekrytera produktionstekniker. Personalomsättning beskrivs som relativt stor på produktionssidan. Kontrasten att som produktionstekniker gå från mer traditionell industri till ett producerande bolag inom life science är stor, och det är vanligt att man en efter en tid inser att man inte trivs med exempelvis det dokumentationsarbete som krävs inom life science-industrin. På marknadssidan finns en utmaning att hitta personer med kombinationen säljförmåga och ämneskunskap, vilket är vanligt i de flesta branscher. Personalomsättningen inom marknad upplevs som relativt stor, dock något beroende på geografi. I Stockholmsregionen finns det många bolag i branschen och här får medarbetare på marknadssidan fler förfrågningar om nya karriärmöjligheter. På ledningsnivå beskriver flera bolag att de behövt vända sig till en internationell kandidatmarknad för att hitta den kombination av kunskap och erfarenhet som är nödvändig för att möta en internationell marknad. ”Vi behöver seniora personer med global erfarenhet vad gäller affärsutveckling. Det kommer att bli en brist, då vi inte har några globala huvudkontor kvar i Sverige inom branschen.” – Citat från enkäten

Läs hela artikeln som PDF

Vässa ditt ledarskap genom ett långsiktigt och hållbart arbetssätt

Vässa ditt ledarskap genom ett långsiktigt och hållbart arbetssätt
En viktig del av ledarskapet är att se till att alla i organisationen mår bra och kan arbeta på ett långsiktigt och hållbart arbetssätt. Detta har blivit mycket svårare de senaste åren och Sverige är extra hårt drabbat. Några viktiga råd för att minska ohälsan ges här av Thomas Lundqvist, författare, föreläsare och ledarskapsexpert.

Den psykiska ohälsan har ökat snabbt de senaste åren och det kostar samhället och organisationer stora belopp. Därtill kommer allt lidande för den enskilda individen! En legitim fundering är varför detta ökar och varför just nu? Det finns minst fyra orsaker till att dessa problem växer och varför Sverige är extra hårt drabbat.

1. Vi är ett av världens mest stillasittande folk Alla typer av rörelser stimulerar och aktiverar hela hjärnan. Du behöver alltså inte motionera och bli svettig, tvärtom kan lugna och harmoniska rörelser, till exempel yoga, stimulera hjärnan och dess kognitiva förmåga mer. I dag pratar forskare om att stillasittande är att jämföra med rökning. Du kanske kommer ihåg kampanjen ”a non smoking generation”? I dag pratar man om att göra en liknande kampanj, ”a non sitting generation”. För varje timme du sitter stilla förkortas ditt liv med 22 minuter. För 10 procent av alla som dör i dag är den bakomliggande orsaken en för stillasittande livsstil. I genomsnitt sitter den normale svensken nio timmar per dygn och då räcker det inte med att gå på ett gympass eller två i veckan vilket många faktiskt tror. Detta gympass kompenserar inte på långa vägar allt stillasittande. Denna paradox gör att Sverige är det land i Europa som motionerar mest för att kompensera för allt stillasittande.

Vad är då lösningen?
Lösningen på stillasittande är självklart att du minskar ditt stillasittande. Bara genom att stå halva arbetsdagen ökar ditt välbefinnande och energiförbrukning markant. Jag vet att det låter otroligt men faktum är att ökningen av energiförbrukningen gör att 4 timmar stående varje dag motsvarar ett knappt maratonlopp i månaden (det vill säga att du skulle springa ett 4,2 mil långt maratonlopp varje månad, 10 månader av 12 möjliga på ett år) eller fem kilo rent fett på ett år. Att studier dessutom visar att stående gör oss smartare kan väl knappast göra saken sämre (studier på elever visar att de presterar 10 procent bättre på prov när de står jämfört med när de sitter). Det är också viktigt att du kontinuerligt rör dig så försök att göra några enkla rörelser varje halvtimme. Det behöver inte vara så omfattande utan det räcker med att ställa sig upp och sitta ned 10 gånger för att sedan fortsätta arbeta. Kanske ska ni införa någon kul utmaning att varje gång man tar en kaffe måste man göra 10 knäböj! Något som också gör underverk för hälsa och välbefinnande är fysisk träning. Det visste du säkert redan men jag ska ge dig två anledningar som du kanske inte visste om.

Läs hela artikeln som PDF

Maria-Teresa Essen-Möller blir ny VD för Health Solutions

maria-teresa-essen-mo%cc%88ller

Maria-Teresa Essen-Möller blir från och med 1/2 ny VD för Health Solutions. Hon efterträder Martin Belin som har varit VD sedan 2012.

– Maria-Teresa har erfarenhet från många delar av branschen, inte minst när det gäller att arbeta med växande bolag och med eHälsa, säger Joakim Söderberg, vice vd och bolagets grundare. Maria-Teresa kommer att vara en stor tillgång när hon nu dels ska förvalta och förädla de produkter som finns inom Health Solutions men också ta tillvara de stora möjligheter som finns i bolaget framgent, särskilt när vi nu vinner allt fler internationella affärer.

Maria-Teresa kommer närmast från Sanofi och har där ansvarat för marknadsföring i digitala kanaler och bland annat arbetat med digitala patientstöd. Hon har tidigare även arbetat med digital kommunikation på konsultsidan och sitter i styrelsen för Diamyd.

– Health Solutions beslutsstöd RealQ hjälper hälso- och sjukvården, och ytterst patienterna, varje dag vilket är en viktig drivkraft för mig, säger Maria-Teresa. Jag ser också fram mot att utveckla Health Solutions erbjudande kring ”Real World Data”, det är ett spännande område där det händer mycket just nu.

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK – för Januari – oktober 2016

FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK – för Januari – oktober 2016
Året börjar bli gammalt, men här presenteras färsk försäljningsutveckling i läkemedelsindustrin i Sverige för perioden januari till oktober 2016. E-hälsomyndigheten rapporterar all försäljning av humanläkemedel som säljs från apotek i antal sålda förpackningar och i försäljningspris ut till kund. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distrubution av vacciner. Alla försäljningsvärden i artikeln är angivna i apotekens utpris (AUP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellerna är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Viktor Pregner, IMS Health, har sammanställt och analyserat statistiken.

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige hittills 2016 uppgår till 34,3 miljarder kronor. Procentuellt har försäljningen 2016 (YTD) ökat med 4,95% jämfört samma period 2015. För de senaste 12månaderna (MAT) har försäljningen ökat med 5,00% jämfört samma period 2014-2015.

Topp 15 företag
Sedan förra upplagan (PI nr 3/2016) så har Gilead och MSD bytt plats med varandra. Gilead (5) ner till plats 6, och MSD (6) upp till plats 5. Bristol Myers Squibb, ligger kvar på 11:e plats, och ny på listan är Janssen Cilag, som petar ned Novo Nordisk en placering och gör att Actavis hamnar utanför topp 15-listan för denna gång. Topp 3 står hittills i år för ca. 15%, och topp 15 i stort för ca 50% av det totala marknadsvärdet.

Se hela statistiken i PDF

NON-INFERIORITY – lika bra, inte sämre eller minst lika bra?

NON-INFERIORITY – lika bra, inte sämre eller minst lika bra?
Hur kan det vara så att vi är villiga att acceptera att något är lite sämre, men så lite att det räknas som likvärdigt och att resultaten sedan lämnar utrymme för att det faktiskt kan vara lite bättre? Förklaringen ges i denna artikel av Anna Törner, statistiker och verkställande direktör i Scandinavian Development Services.

Non-inferiority handlar om att i förväg sätta upp en marginal för hur mycket sämre effekt vi kan tänka oss att acceptera och ändå anse att det nya läkemedlet är kliniskt likvärdigt med jämförande behandling. Non-inferiority handlar alltså egentligen inte så mycket om statistik utan om hur stora skillnader i effekt som har klinisk icke-relevans. Konkret exempel! Låt oss börja med ett analogt exempel från icke-läkemedelsvärlden, för att göra det riktigt enkelt. Jag och min kompis Pia i Big Pharma funderar på vem som egentligen är bäst tränad (vetenskaplig hypotes). Vi bestämmer oss för att avgöra detta med en löptur i Markaspåret Örebro (endpoint). Jag är lite slug, Pia är både yngre och mer vältränad, jag föreslår snabbt att om jag kommer mindre än en minut efter henne (non-inferiority-marginal) så borde det räknas som att vi är lika snabba. Jag vill alltså redan från början gardera mig eftersom jag tvivlar på att jag kan slå henne. Pia har ju gått en del statistikkurser så hon säger snabbt att en enda löptur är ju väldigt lite att basera en slutsats på, vi borde springa 10 gånger var (sample size). Sagt och gjort, vi springer 10 rundor var. Och visst är Pia lite snabbare, i genomsnitt en halvminut snabbare (punktestimat). Om vi tar utgångspunkt i punktestimatet så har jag klarat kraven på non-inferiority – jag var bara en halv minut långsammare i genomsnitt, inte en minut som var vår definierade noninferiority- marginal. Hurra! Men Pia rådfrågar sin kollega Jonas som snabbt påpekar att de 10 löpturerna bara är ett urval av alla de hundratals gånger (tänk: patienter) vi skulle kunna springa (behandla) och om vi vill göra en skattning av den sanna skillnaden i hur fort vi kan springa (effekt) så borde vi beräkna ett konfidensintervall för den genomsnittliga skillnaden. Sagt och gjort: konfidensintervallet beräknas till [–2 min: 1 min]. Den statistikkunnige ser här genast två möjliga tolkningar:

Läs hela artikeln som PDF

Prenumerera