DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Internationell karriär i läkemedelsindustrin

I våras presenterade tidskriften Affärsvärlden en lista med ”20 svenskars utländska toppjobb i läkemedelssektorn”. Bland dessa personer fanns Anders Tullgren på Bristol-Myers Squibb (BMS), som Gunilla Andersson, Almitra arbetat med för många år sedan. Artikeln väckte hennes nyfikenhet kring ledarskap i internationella miljöer, vilket ledde till att hon bokade en lunchintervju med Anders Tullgren när han besökte Stockholm.

Sedan drygt två år bor och verkar Anders Tullgren i London där han ansvarar för BMS:s interkontinentala region, vilket innebär hela världen utom USA, Västeuropa, Japan, Australien och Kanada. Regionen har en omsättning på cirka 20 miljarder SEK och runt 5.000 anställda i länder som exempelvis Kina, Ryssland, Korea, Indien, Saudiarabien, Brasilien, Argentina och Mexiko. Han lämnade Sverige redan 1998, med ett kort återbesök 2003 till 2005, och har sedan dess bott i England, Frankrike, Tyskland, USA, Danmark och Norge. Det låter otroligt spännande med alla dessa länder, men hur leder man organisationer som befinner sig i så vitt skilda kulturer?
– Genom att vara tydlig, men samtidigt väldigt lyhörd och genuint intresserad av personer från olika länder och kulturer. Jag försöker alltid ställa mig själv frågan vad jag kan lära mig av personer från andra kulturer. Mångfalden som vi har i det interkontinentala teamet är vår styrka. Det starkaste teamet bygger man när man har så mycket mångfald som möjligt och där man skapar en kultur där alla bidrar och man tar till vara på allas olika kompetenser och erfarenheter.

Vad tycker du att man som svensk bör tänka på när man arbetar i internationella team?
– Det viktigaste är att alltid vara nyfiken och intresserad av att lära sig nya saker. Allt är inte som i Sverige, men det kan vara bra ändå! Samtidigt tror jag att det är viktigt att man är sig själv i stor utsträckning och inte försöker vara någon man inte är. Jag brukar tänka på att vara mig själv till 80 procent, medan resterande 20 procent måste jag kunna förändra beroende på den kultur jag för stunden verkar i. Jag har behövt anpassa mitt ledarskap en del beroende på om jag har arbetat i Skandinavien, Tyskland, USA, Frankrike eller som nu i England. Jag tror dock det finns några universella egenskaper som är bra att ha när man är chef och det är att vara fokuserad, lyhörd och genuint intresserad av människor. Jag uppfattar att vi i Sverige har en stark icke-hierarkisk konsensuskultur. Men tendensen att alltid söka konsensus kan ibland göra oss långsamma
att fatta beslut, vilket är något man som svensk måste vara medveten om. De flesta svenskar är mycket lojala, plikttrogna och gillar teamwork vilket gör att vi ofta arbetar bra i olika internationella team.

Läs hela intervjun som PDF

Avgöranden av IGM-profession

I vanlig ordning finns det några ärenden som bekräftar artikel 2 i Regler för läkemedelsinformation där det anges att produktresumén för ett läkemedel utgör den sakliga utgångspunkten för all information om läkemedlet samt att det enligt praxis krävs att vissa slag av väsentliga uppgifter har uttryckligt stöd i denna. Ärende W1639/16 avsåg en annons från Santen Pharma AB för Lecrolyn ögondroppar för behandling av allergisk konjunktivit. I annonsen förekom påståendet ”Snabb symtomlindring vid ögonbesvär”. IGMp framhöll att väsentliga uppgifter enligt gällande praxis alltid måste vara förankrade i det marknadsförda läkemedlets produktresumé och att olika typer av effektmått, tid till effekt etc hör till detta slag av uppgifter. I beslutet konstaterades att produktresumén för Lecrolyn helt saknar uppgifter om tid till effekt och att annonspåståendet därför stred mot artikel 2. Eftersom det dessutom var så att företaget tidigare fällts av NBL för ett så gott som identiskt påstående sattes IGM-avgiften till 180 000 kr.

Läs hela artikeln som PDF

Försäljningsstatistik för Januari – Juli 2016

Försäljningsstatistik för Januari – Juli 2016
Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige jan – juli 2016 uppgår till 24 miljarder kronor. Procentuellt har försäljningen 2016 (YTD) ökat med 4,82% jämfört samma period 2015. För de senaste 12 månaderna (MAT) har försäljningen ökat med 4,70% jämfört samma period 2014-2015.

E-hälsomyndigheten rapporterar all försäljning av humanläkemedel som säljs från apotek i antal sålda förpackningar och i försäljningspris ut till kund. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distrubution av vacciner. Alla försäljningsvärden i artikeln är angivna i apotekens utpris (AUP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellerna är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Viktor Pregner, IMS Health, har sammanställt och analyserat statistiken.

Läs hela statistiken

SLL:s nya databas för läkemedels miljöpåverkan

SLL:s nya databas för läkemedels miljöpåverkan
Stockholms läns landsting (SLL) har skapat en databas för information om läkemedels miljöpåverkan. Databasen ska presentera läkemedels miljö påverkan på ett lättillgängligt och överskådligt sätt och underlätta för läkemedels kommittéer att ta hänsyn till miljöaspekten i sina rekommendationer. Data basen finns på www.janusinfo.se/miljo och är öppen för alla.

Att rester av läkemedel kommer ut i miljön är känt sedan länge. Redan på 1990-talet upptäckte brittiska sportfiskare att deras fångst till största delen bestod av honfiskar eller fiskar som var tvåkönade. Detta innebär att fertiliteten är nedsatt vilket påverkar de ekologiska systemen i vattendragen. Sportfiskarnas fynd kopplades senare till påverkan av östrogener (till exempel etinylestradiol, en vanlig ingrediens i p-piller) som kom från avloppsreningsverk i närheten. Liknade påverkan på fisk har senare setts i hela världen och halten av etinylestradiol som påverkar fisk har också uppmätts i svenskt renat kommunalt avloppsvatten. För att få en uppfattning om vilka läkemedelssubstanser som är mest miljöpåverkande började SLL för mer än tio år sedan att miljöklassificera läkemedelsubstanser efter deras miljöpåverkan vid användning. Klassificeringen grundade sig då huvudsakligen på miljödata från läkemedelsindustrin och innehöll information om läkemedelssubstansers miljöfarliga egenskaper, miljöfarlighet. Senare utvecklades klassificeringen till att även omfatta en bedömning av miljörisken som utförs av Läkemedelsindustriföreningen. Riskbedömningen visar hur stor risken är att miljön påverkas vid nuvarande användning, På den tiden fanns inte så mycket annan information. I dag vet vi mycket mer, även om det fortfarande finns stora kunskapsluckor. Klassificeringen publicerades tidigare på landstingets webbsida janusinfo.se samt trycktes i en broschyr varje år. Genom att föra in miljöklassificeringen i en databas blir det möjligt att komplettera med annan information än farlighet och risk vilket ger en fullständigare bild av en substans miljöpåverkan än vad enbart klassificeringen visar. I dag vet vi till exempel en hel del om vilka läkemedel som renas bort i reningsverken och vilka som passerar rakt igenom utan att påverkas så mycket. Vi har också information om vilka substanser som hittats i våra vattendrag och i vårt dricksvatten, vilket är ett bra komplement till industrins miljödata som huvudsakligen bygger på laboratorietester.

Läs hela artikeln som PDF

Vägen till generisk substitution

Vägen till generisk substitution
Anders Cronlund, skriver här om hur det gick till när dyra varumärkesskyddade produkter fick ersättas av billigare varianter.

Redan 1907 uttalade Sveriges riksdag en önskan om billigare läkemedel. Inget hände dock förrän 1926. Då kom riksrevisorerna med en rapport och konstaterade att samma läkemedel förekom både som dyra varumärkesskyddade produkter och som billigare farmakopéberedningar. Då de senare hade namn som var svåra att komma ihåg – till skillnad från läkemedelsindustrins produkter – föreslog revisorerna att de skulle ges enklare namn som gick att uttala och komma ihåg. Möjligheten att välja dessa borde anslås i apoteket och läkarna borde överväga de billigare varianterna när de skrev ut recept. I slutet av 1926 gav Kungl. Maj:t (motsvarigheten till dagens regering) i uppdrag åt medicinalstyrelsen (som då skrevs med liten begynnelsebokstav) att verka enligt revisorernas förslag. I en skrivelse till läkarkåren 1932 riktade medicinalstyrelsen en uppmaning att läkarna, när de skrev ut läkemedel som skulle betalas av allmänna medel, skulle välja billiga läkemedelsvarianter. Till skrivelsen bifogades några exempel på prisbilliga läkemedel som alternativ till likartade dyrare. Svårt att jämföra priser Skrivelsen hade dock ingen större effekt framför allt eftersom det var svårt att jämföra priserna. Styrelsen gav därför i uppdrag åt Statens Farmacevtiska Laboratorium, SFL, att ge ut boken Läkemedelssynonymer. Förteckning över förpackningar och priser. Den utkom första gången 1 juli 1943 och i nya upplagor till och med 1950. Från och med 1953 ingick synonymregistret som ett kapitel i Apotekens specialitetsregister (start 1926), som året därpå bytte namn till Apotekens register över standardförpackade läkemedel. Kapitlet återfinns i registret till och med utgåvan 1962/63. Vid samma tid publicerar Apotekarsocietetens och Farmacevtförbundets studienämnd speciella Synonymkort avsedda att komplettera det kartotek över aktuella läkemedel som fanns mellan 1954 och 1967. Från och med 1963 publicerar Apotekarsocietetens informationsavdelning Apotekens synonymregister över standardförpackade läkemedel. Två år senare ändras namnet till Synonymregister över farmacevtiska specialiteter och utkommer vart annat år, senast 1972/73. Från år 1973 utkom i stället Apotekens läkemedelsregister, ALR, i vilket ett farmakologiskt register ingick med jämförelsepriser utsatta och som därmed utgjorde ett slags synonymregister. Registret utkom sista gången 1993, men redan i upplagan 1977/78 har alla prisjämförelser tagits bort.

Läs hela artikeln som PDF

Almedalsnestor vill se mer utmaning och mindre konsensus i vårddebatten

Almedalsnestor vill se mer utmaning och mindre konsensus i vårddebatten
– Almedalsveckan är en fantastisk institution som skulle kunna bli ännu bättre. Här finns alla förutsättningar för meningsfulla möten, men vi tenderar att priori tera trivsel och konsensus framför skarpa diskussioner som verkligen kan göra skillnad, säger Roger Henriksson, mångårig Almedalsbesökare som medverkat i otaliga paneler under åren.

Efter att ha rapporterat på ett närmast refererande vis om Almedalen under flera år har Pharma Industry beslutat att ta fasta på det vi, handen på hjärtat, insåg redan från början: Almedalsveckan hinner bli smärtsamt inaktuell under de veckor som hinner passera innan vi är tillbaka med höstterminens första nummer. Därmed inte sagt att Almedalsveckan är ointressant för vår läsekrets och därför borde lämnas därhän – ingalunda. Istället prövar vi i år en ny variant där vi speglar sagda vecka genom en profil i vård- och medicinsverige, Roger Henriksson. Utöver sin roll som en av landets mest uppburna cancerexperter med erfarenhet från såväl vård, akademi som industri är han en sann nestor i Almedalssammanhang. Vi kan direkt konstatera att Almedalsveckan 2016 slog alla möjliga rekord. Igen. Beroende på var man väljer att hämta sin information kan man antingen få fram att antalet unika besökare var 40 000, vilket i så fall skulle vara det högsta antalet någonsin, eller att antalet besökare förvisso ökade jämfört med 2015 men ändå var över
8 000 lägre än valåret 2014. (Lustigt nog kommer båda uppgifterna från Region Gotland.) Mycket folk var det under alla omständigheter.

Läs hela artikeln som PDF

Bayer – bombsäker på fortsatt succé

Bayer – bombsäker på fortsatt succé
Världskoncernen Bayer har just haft sitt bästa år någonsin. Tvåsiffriga tillväxttal gör det svenska dotterbolaget till koncernens bäst presterande dotterbolag. Nu siktar företaget på att överträffa rekordet, bland annat med en liten “atombomb” i arsenalen.

Det är en stolt grupp Bayermedarbetare som samlas i ett avlångt konferensrum på Bayers skandinaviska huvudkontor i Solna utanför Stockholm. Inte utan skäl. Denna globala läkemedelsjätte har haft sitt bästa år någonsin sedan det grundades i Wuppertal för 153 år sedan. Försäljningen 2015 uppgick till en bit över 46 miljarder euro (runt 400 miljarder svenska kronor). Vinsten, EBITDA före extraordinära poster, steg med cirka 18 procent till rekordartade 10 miljarder euro (93 miljarder kronor). Den svenska verksamheten har bidragit till omsättningen med en miljard kronor. Låter det beskedligt? Tänk igen. Av koncernens 116 000 anställda har Sverige endast 200, varav 6 befinner sig i detta konferensrum. En av dessa är svenska dotterbolagets danske verkställande direktör och tillika chef för den skandinaviska pharma-verksamheten Henrik Wulff.
– De skandinaviska länderna har tre år i följd varit de snabbast växande inom koncernen. Vi har lyckats lansera 5–6 produkter samtidigt och har redan från början gjort allt rätt till 90 procent. Det är extraordinärt. Jag har varit i den här branschen i 30 år och aldrig varit med om någonting liknande. De senaste åren har verkligen varit en ”en gång i livet upplevelse”. Framgången blev som en snöboll som rullar av sig själv, säger han. Två av storsäljarna står för halva försäljningen i Sverige På det avlånga bordet har Bayer bullat upp med sina storsäljare, av dessa har två läkemedel utmärkt sig särskilt i bjässens breda portfölj. Xarelto och Eylea står tillsammans för drygt hälften av Bayers försäljning i Sverige. Eylea är en lösning som injiceras i ögat för att behandla svullnad av gula fläcken och ögonsjukdomar som kan leda till nedsatt syn och blindhet. Onödigt att säga vad läkemedlet innebär för patienters livskvalitet. Eylea omsätter runt 300 miljoner kronor och har en marknadsandel på 70 procent. Den andra storsäljaren är det kardiologiska läkemedlet Xarelto som lanserades för fyra år sedan, främst mot förmaksflimmer.

Läs hela artikeln som PDF

Har du en psykopat på jobbet?

Har du en psykopat på jobbet?
De är charmiga. De är giriga. De är professionella lögnare. De skapar årligen psykosocialt lidande och ekonomisk skada i mångmiljardklassen på sina arbetsplatser. De kallas psykopater.

Begreppet psykopat används lite slarvigt om allsköns besvärliga typer i arbetslivet, men psykopati är en allvarlig personlighetsstörning som kan variera i omfattning och grad och även ha inslag av narcissism
– en annan personlighetsstörning som karaktäriseras av ett sjukligt självhävdelsebehov och en överdriven grandios självbild. Lite förenklat kan man i arbetslivet kan urskilja två huvudgrupper av psykopater: de med narcissistiska drag, som till varje pris vill synas och höras (till exempel i rollen som verkställande direktör) samt de som arbetar i det fördolda med till exempel id-kapning och datahackning. Robert Hare-en kanadensisk världsauktoritet på psykopater visade tillsammans med sina kollegor redan på 1970-talet att psykopater har fysiska avvikelser i hjärnan; både i frontalloben, som styr bland annat impulskontroll och planeringsförmåga, och i temporalloben, den del av hjärnan som styr känslor.
Psykopater kan därför ha svårt att behärska sig när det gäller att tillgodose sina behov och krav. De har även svårt att tänka långsiktigt, vilket kommer att prägla deras arbetssätt. Psykopater reagerar inte heller på bestraffning för icke-accepterat beteende och förmår av det skälet inte att ändra sitt beteende, vilket många i arbetslivet tror och hoppas på genom satsningar på till exempel utvecklingssamtal och kurser.

Läs hela artikeln som PDF

Vässa ditt ledarskap

Vässa ditt ledarskap
Att känna igen kroppens naturliga reaktioner på förändringar kan göra dig till en bättre ledare. Det menar Thomas Lundqvist, författare och ledarskapsexpert, som i en ny bok vill få oss att reflektera mer över hur vi bemöter omgivningens reaktioner i olika situationer och som kan få varje ledare att vässa sitt ledarskap.

Ledarskap är svårt. Det är dock avgörande om ledarskapet leder till medarbetare eller motarbetare i organisationen. Det vanligaste misstaget som ledare gör, oavsett på vilken nivå de befinner sig i organisationen, är att tro att det går att förändra individen enbart genom belöning eller bestraffning. Det tror inte jag. Jag tror att det handlar om att skapa en förmåga att kunna utvecklas. Har en person förmågan att utvecklas blir det lättare och troligare att utvecklingen kan genomföras och bibehållas. Om personen inte har förmågan att förändras skapas annars tre naturliga motstånd och reaktioner som inom den vetenskapliga forskningen kallas för kamp-, flykt- och frysbeteende (fight-, flight- och freezemode). Dessa är i huvudsak reaktioner från vårt autonoma nervsystem som reflexmässigt aktiveras vid upplevda hot. Reaktionerna är överlevnadsreaktioner men kan ibland triggas vid andra tillfällen utan att man själv förstår varför. Hjärnan, framför allt hos en redan stressad person, är i ständig beredskap för det okända, allt för att skydda oss från hotfulla situationer. Hjärnan söker också av allt i vår omgivning som tyder på avvikelser från det normala. Denna reaktion gör oss försiktigare vilket förstärker hjärnans beredskap och gör oss än känsligare för förändringar i omgivningen. Detta gör att även en mycket liten förändring på arbetsplatsen kan skapa en kraftig försvarsreaktion. Observera att detta inte behöver handla om en verklig fara, det räcker med att man blir rädd. Systemet drar igång direkt, vidgar pupillen och personen får något ”svart i blicken”. Den vidgade pupillen gör att personen ser bättre och är beredd på allt. Parallellt med detta frisätts adrenalin som gör att hjärtat ökar sin frekvens och gör personen redo för ”strid”. Dessa tre reaktioner handlar om att undvika eller försvara sig för att undkomma den upplevda rädslan. Psykisk ohälsa börjar nästan alltid med någon av dessa tre reaktioner, var för sig eller i olika kombinationer i olika inbördes ordning.

Läs hela artikeln som PDF

Dags för mer komplexa analysverktyg

Dags för mer komplexa analysverktyg – market access i tidiga utvecklingsfaser
Antaganden som rör prissättning och tillgång till läkemedelsmarknaden (Pricingand Market Access, P&MA) är minst lika viktiga vid fas II-prognoser som vid fas III-prognoser. Det visar en undersökning bland beslutsfattare inom market access vid 22 läkemedelsföretag, gjord av IMS Health. Däremot tror en majoritet av deltagarna att det (med dagens relativt standardiserade analysmetoder) inte går att fånga in alla parametrar vid fas II-prognoser och därmed garantera en tillförlitligprognos.

Allt fler av de läkemedel som utvecklas i dag når inte upp till de förväntningar som finns på en ny produkt, bland annat för att man missat att ta hänsyn till P&MA-aspekter i ett tidigare skede i produktutvecklingen. Detta väcker ett antal viktiga frågor: Hur informerar läkemedelsföretagen om P&MA-antaganden i sina prognoser, och kan något göras för att identifiera – och potentiellt ta itu med – dessa risker i tidigare utvecklingsfaser? En nyligen genomförd undersökning visar att personer som arbetar inom market access anser att P&MA-antaganden är lika viktiga, om inte viktigare, vid fas II-prognoser som vid fas III-prognoser (figur 1). Denna bedömning återspeglar de tidiga prognosernas möjlighet att kunna påverka strategiska beslut såsom exempelvis fas II till fas IIIavancemang,
resursfördelning och klinisk studiedesign. Dock tror de flesta som arbetar med market access att befintliga verktyg och metoder för att utveckla P&MA-antaganden vid fas II-prognoser är otillräckliga. Det är svårt att fånga in en exakt prissättning och förutse risker i tidig fas. Mot bakgrund av en allt mer utmanande market accessmiljö, kan ett mer skräddarsytt tillvägagångssätt bli nödvändigt i ett tidigare skede där det hittills har räckt med relativt standardiserade P&MA-antaganden. I undersökningen ingick 22 läkemedelsföretag av alla storlekar över hela USA och EU. Målet med undersökningen var att förstå nuvarande strategier för P&MA-antaganden vid fas II-prognoser, om de metoder som används i dag är tillräckliga samt vilka möjligheter det finns för förbättringar. Av de tillfrågade läkemedelsföretagen svarade 77 procent att de har vissa formella processer för att tillgodogöra P&MA-antaganden i sina fas II-prognoser. Men de flesta företagen härleder sina P&MA-antaganden från en mix av kvalitativ primär forskning, externa analogier, tidigare lanseringar och interna riktmärken. Inom de företag som strategiskt har satsat på att utveckla mer omfattande P&MA-analyser, kan en påtaglig inverkan på beslutsfattandet ses. Även om inte varje enskild produkt kräver betydande investeringar, kan en tidig omfattande prissättnings- och market access-scenarioplanering vara avgörande, speciellt för läkemedel som möter ökad kontroll från beslutsfattare eller i terapiområden där företagen har mindre erfarenhet.

Läs hela artikeln som PDF

Prenumerera