Så blir du en bättre chef
Chefer tar ledningen genom att skapa rutiner, sätta upp regler, kontrollera och detaljstyra. De ser till att saker och ting görs rätt. Medan ledare ser till att både de och deras medarbetare gör rätt saker. Att prioritera, se helheten, tänka framåt och sätta och kommunicera vision och mål ingår i ett framgångsrikt ledarskap. Men hur undviker en chef att fastna i det operativa?
Chefer som jag coachar upplever ofta ett de i sitt jobb fastnar i att genomföra och göra rätt, i stället för att – som de flesta vill – ta på sig ledarskapet och få andra att göra rätt saker. Ofta hänger detta ihop med ledarskapsfilosofin i verksamheten och med hur överordnade utövar sitt ledarskap. Själv har jag dessvärre både sett och hört chefer, inte minst inom industrin, som när de blivit chefer tänkt ge sina anställda ett par hundår, precis som de själva fick när de fick en ny chef. Samtidigt är det ibland lätt att fatta beslut i enklare frågor och känna att man som chef då gör sitt jobb. Enligt en rapport från Ledarna (Tid för ledarskap, 2013) ägnar Sveriges chefer nästan en dag i veckan åt uppgifter som inte känns meningsfulla eller till och med onödiga. Ofta handlar det om administration, rapportering och möten. Det som får stryka på foten är långsiktig planering, utveckling av verksamhet och medarbetare. Helt enkelt det som gör ett gott ledarskap. Enligt samma rapport anger 4 av 10 chefer att man lägger mindre än 25 procent av sin tid på ledarskapet. Var sjätte chef säger att de praktisk taget inte ägnar någon tid alls åt ledarskap. Varför inte strunta i rapporterna och lägga tid på människorna i stället? Hur skulle det i så fall bli? Till att börja med gäller det att sluta lägga energi på sådant man inte har gjort och i stället lägga fokus på det man gjort – se resultaten. Leta efter de positiva delarna, fokusera på resurser, på det som gått bra och det som funkar. Lägg energin och tiden på de medarbetare som levererar och är duktiga. Visst finns det hinder att ta sig förbi, till exempel att ta hand om dem som inte presterar, men de får inte stoppa dig och stjäla din tid. Det blir inte alltid som man tänkt sig, då får man tänka om! Där du lägger fokus flödar energin.
Så blir du en bättre chef
Vilken bild av dig visar du på nätet?
Vilken bild av dig visar du på nätet?
En god vän, överläkare och biträdande forskare på Stockholms universitet, ringde mig en lördagseftermiddag och bad mig om hjälp. Han hade blivit kontaktad av ett internationellt rekryteringsföretag som ville diskutera en tjänst på ett läkemedelsföretag, men först behövde de ha en formell cv att ta med i rekryteringsprocessen. Den cv som min vän hade var flera år gammal och nu ville han veta hur han skulle uppdatera den på ett bra sätt. Jag bad honom att skicka över det han hade och lovade att återkomma dagen därpå när jag hunnit titta på det och på vilken information han i övrigt läckte ut på nätet.
Dagen efteråt ringde jag och utbrast: ”Hur ser du egentligen ut på nätet?”. Han undrade vad jag menade och jag förklarade att jag hade gjort en generell namnsökning på honom där jag fått upp en profilbild från Facebook, där han satt i öppen morgonrock och rökte. Eftersom jag visste att han var något av en hälsofreak, tämligen korrekt och att det jag i övrigt hade hittat på nätet handlade om goda idrottsresultat och forskning inom hälsa, så förvånade bilden mig storligen. Min vän brast i skratt och sa att kortet föreställde honom med ett smörgåsrån i handen efter judoträningen. Fotovinkeln var helt enkelt olycklig. Och judodräkten kunde förstås tolkas som en uppknäppt morgonrock. Han hade inga problem med att förstå mina argument att en bild som kan misstolkas även av en vän, verkligen kan vara en risk i en rekrytering. Du får aldrig en andra chans att göra ett första intryck Det finns med andra ord många anledningar till varför en bild kan bli ett hinder i stället för en tillgång. Den första och kanske den allra viktigaste är att en bild tolkas genom betraktarens ögon. Enväldigt. Som avsändare har du sällan eller aldrig chansen att förklara hur du tänkte eller menade. Om bilden skapat fel reaktion hos mottagaren så är du redan bortsorterad ur processen. Du kommer att få ett avslag och du kommer förmodligen inte att få veta anledningen till avslaget. Som rekryterare och coach har jag fördelen av att ha med mig erfarenheten av hundratals möten med beställare och kandidater under intervjuer sedan 1993. Det gör att jag försöker ha med mig lite extra förståelse för att man kanske inte alltid tänkt sig för i hur man faktiskt ser ut på nätet.
Astrazeneca använder den genetiska koden för att utveckla nya behandlingar
Under decennier har forskare förutspått att genomforskningen en dag kommer att revolutionera läkemedelsutvecklingen och patientvården. Men de stora läkemedelsbolagen har tvekat – fram till nu. I dag är dock AstraZeneca och koncernens forsknings- och utvecklingsbolag för biologiska läkemedel MedImmune mogna för att ta till vara kraften i den genetiska koden. Kommer du ihåg Human Genome Project? Det tog 13 år (1990–2003) och kostade nästan 3 miljarder USD. Det var ett anmärkningsvärt forskningsprojekt där 3 miljarder nukleotider med cirka 20 000–25 000 mänskliga proteinkodande gener sekvenserades. Fram till nyligen har dock DNA-sekvensering varit alltför dyrt och tagit för lång tid för att användas rutinmässigt vid läkemedelsforskning och -utveckling. Men nu går utvecklingen snabbt framåt. I dag är det möjligt att sekvensera hela det mänskliga genomet på bara några dagar för mindre än 1 000 USD per genom, detta tack vare den nya generationens sekvenseringstekniker. Denna teknikutveckling är en av orsakerna till att AstraZeneca anser att det nu är rätt läge för en storskalig investering och ett omfattande teknologiskt åtagande. Genom, eller arvsmassa, kan kanske bäst beskrivas som den kompletta uppsättningen instruktioner som behövs för att skapa varje enskild cell, vävnad och organ i våra kroppar. Nästan alla våra celler innehåller en komplett uppsättning av dessa instruktioner. Hos människan innehåller hela genomet – mer än tre miljarder DNA-baspar – alla de gener som kodar för proteiner och som definierar oss som unika individer. Dessa gener påverkar våra enskilda egenskaper: från våra fysiska karaktärsdrag som längd, färg på ögon och hår till och med det sätt på vilket vi ser, smakar, och hör världen omkring oss. Den genetiska koden är helt enkelt livets kod.
Lätt att dra fel slutsatser vid statistiska analyser
Om en studie på ett nytt läkemedel mot smärtor visar att 54 procent av patienterna i den grupp som fått behandling upplever smärtfrihet medan bara 39 procent i placebogruppen är smärtfria, kan man då utifrån detta dra slutsatsen att det nya läkemedlet är mer effektivt mot smärtor? Svaret är både ja och nej. Om man bara ska uttala sig om effekterna för patienterna i den aktuella studien så kan man naturligtvis helt korrekt säga att 15 procentenheter fler patienter upplevde smärtfrihet i interventionsgruppen jämfört med placebogruppen. Men om man ska göra en klinisk studie för att kunna uttala sig om den sanna effekten av ett läkemedel, behöver man observera ett mycket stort antal patienter. De resultat man observerar i en mindre klinisk studie kan ju bero på en rad olika faktorer, bland annat slumpen. Och när man vill använda sig av resultaten i en studie för att uttala sig om totalpopulationen kommer begrepp som p-värden och konfidensintervall in i bilden. (Läs mer om dessa begrepp i Pharma Industry 1/2016 och 2/2016.)
Ibland drar man fel slutsats
Eftersom statistik, i motsatsen till matematiska bevis, aldrig bevisar att något är sant så innebär statistiska analyser att man tar en liten risk att slumpen visar en skillnad som inte är reell. Den risken kallas för typ I-fel, det vill säga att man felaktigt drar slutsatsen att det är skillnad i effekt mellan två behandlingar när det egentligen inte är det. Risken för typ I-fel mäter man med p-värdet (p). Om p<0,05 så betyder det att risken för att man gör ett typ I-fel är mindre än 5 procent. Man tar alltid en viss risk för ett typ I-fel eftersom man inte kan undersöka alla patienter med den aktuella diagnosen utan baserar slutsatsen på ett mindre urval. Eftersom gränsen för vad som är ”sant” vanligen sätts vid p<0,05 så har man samtidigt definierat hur stor risk man är villig att ta när det gäller risk för typ I-fel.
KI SCIENCE PARK – störst på läkemedelsutveckling
Sedan starten för nio år sedan har KI Science Park, med anläggningar i Solna och Flemingsberg, växt till att omfatta över 90 företag. Närheten till branschkollegor och till forskningen vid Karolinska Institutet är uppenbart lockande för forskningsintensiva små och medelstora företag. Av den senaste upplagan av The Swedish Drug Development Pipeline framgår att KI Science Park nu är Sverigeledande i branschen ifråga om läkemedelsutveckling.
– Med närmare 700 talanger som jobbar i bolagen som i sin tur dessutom anlitar konsulter med olika typer av specialistkompetens står KI Science Park för ett betydande bidrag till sysselsättningen i regionen, säger Märit Johansson. Sedan blir det förstås inte sämre av att bolagens omsättning ökar kraftigt. Stärkt intresse från investerare Den växande forskningsparken är högaktuell på flera sätt. Nyligen arrangerades KI Science Park Day, som har utvecklats till en av de viktigaste mötesplatserna för investerare och växande life science-bolag. Dagen rönte ett rekordstort intresse i år med 20-talet investerare och 18 utställare på plats, avsevärt fler än tidigare. Även representanter från Big Pharma prioriterar KI Science Park Day som samlade över 420 deltagare.
– Vi ser ett förstärkt intresse för life science från investerare både här hemma och internationellt, säger Stefan Berg, Project Director på KI Science Park och huvudansvarig för arrangemanget. Det viktigaste för oss är att erbjuda möjligheten till kontakter som förhoppningsvis kan leda vidare till konkreta samarbeten.
Från akademisk idé till läkemedel
Från akademisk idé till läkemedel
Termen ”From Bench to Bedside” brukar beskriva processen att ta ett projekt från laboratoriet till kliniken. Vägen är lång för att förverkliga drömmen om ett godkänt läkemedel för cancerpatienter. Joachim Gullbo, läkare och forskare, Akademiska sjukhuset Uppsala, berättar här om hur det kan gå till, och ger några reflektioner kring några projekt han har varit med om att föra fram.
Många prekliniska forskare drömmer om att en dag få se sitt arbete utvecklas till något som kommer patienter till nytta, med det är en dyr och snårig väg med många hinder. Man brukar säga att utvecklingskostnaden för ett nytt läkemedel ligger i storleksordningen tio miljarder kronor, och färre än en av tio läkemedelskandidater som börjar studeras på människa når målet att bli ett registrerat läkemedel. Tack vare en i det närmaste unik situation i Sverige, där akademiska forskare själva äger rätten till sina uppfinningar, finns det idag en handfull aktiva svenska bolagiserade projekt inom farmakologisk cancerterapi som haft sitt ursprung i akademisk forskning. Denna artikel belyser resan för några av dem. Ett bra team med duktiga medarbetare är den allra viktigaste framgångsfaktorn.
FÖRSTA STEGET – BILDA BOLAG OCH ANSÖKA OM PATENT
Goda idéer finns det gott om i den akademiska världen. För att ekonomiskt klara av att ta en akademisk idé till klinisk studie krävs i de allra flesta fall en finansiell investering som är betydligt större än vad akademiska anslag täcker. Syftet med anslagen är ju inte heller att ta fram kommersiella produkter. Investerare finns i olika former och flera universitet och högskolor erbjuder idag innovationsstöd i form av rådgivning inom kommersialisering och patenterbarhet. Den senare delen är oftast viktig och en förutsättning för att göra uppfinningen attraktiv för större investerare och då framför allt inom livsvetenskaper. Förutom allmän affärsrådgivning och bedömning av patentmöjligheter, kan innovationsstödet bestå av förmedling av kontakter för samarbete, uppbyggande av kommersiellt team eller investering. Varje innovationskontor har även medel att använda till aktiviteter som tidigt eliminerar kommersiell risk, till exempel genom att tidigt analysera behovet och marknaden, identifiera och möta regulatoriska frågeställningar, samt identifiera andra hinder med en genomförbarhetsanalys. Flera universitet har idag egna holdingbolag som kan göra tidiga investeringar i verksamheten. Det nybildade bolaget ägs ofta av grundarna (de akademiska forskarna) och holdingbolaget, den institution som hjälpt till med bildandet kan ha ett villkorat lån till bolaget.
Många utmaningar vid prissättning av läkemedel
Många utmaningar vid prissättning av läkemedel
För att klara de utmaningar kring prissättning av läkemedel som man står inför i dag, måste man anpassa sitt arbetssätt, blicka ut mot vad som händer i Europa och vara öppen för nya betalningsmodeller. Det är några av de många frågor som diskuterades vid det seminarium som i slutet av januari ordnades av Dagens Medicin Agenda och Läkemedelsmarknaden.
Niklas Hedberg från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, talade om aktuella utmaningar för verksamheten. En del läkemedel används mindre än de borde, andra används för mycket. Att landstingen värderar ett läkemedel annorlunda än TLV är också en utmaning att ta tag i. Läkemedel utvecklas i dag på ett annat sätt än de tidigare gjorts vilket gör att det sker förändringar längs vägen. Kostnaderna fördelas inte optimalt. Företaget bär alla kostnader om läkemedlet inte blir subventionerat och myndigheterna tar hela kostnaden om det blir subventionerat så länge produkten är registrerad. En annan utmaning är att försäljningen av läkemedel utanför förmånen har ökat, även om trenden nu verkar ha planat ut.
För att hantera dessa utmaningar har TLV nya arbetssätt:
• Fullmaktgruppen. Genom att ge fullmakt till landstingen har dessa rätt att ta del av TLV:s utredningsmaterial.
• Trepartsöverläggningar. TLV, landstingen och företagen har överläggningar.
• Samverkan med andra myndigheter. Till exempel Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (SBU).
• Landstingen hjälper TLV med klinisk nyttovärdering. Landstingen gör en bedömning av behovet av den nya produkten.
• TLV hjälper landstingen med hälsoekonomisk utvärdering. TLV utvärderar klinikläkemedel på förfrågan från NT-rådet (nya läkemedelsterapier).
• Utvecklad patientsamverkan. TLV man har fortlöpande diskussioner med patientorganisationer för att höra deras åsikter. Man letar dock efter mer strukturerade samverkansformer med patienter.
TAKEDA – lägger alla ägg i samma korg
Takeda huserar på fjärde och högsta våningen i en kontorsbyggnad med ett hisnande högt atrium i Solna. Det är måndag förmiddag. Av de drygt 40 medarbetarna i Sverige är uppemot 20 på kontoret, de flesta håller till i egna rum. Allt verkar lugnt, även det pågående lågmälda sociala utbytet i fikarummets öppna landskap. Men det är ett bedrägligt lugnt. För just nu befinner sig Takeda i ett helt annat läge än stiltje. Snarare i en intensiv och ytterst gynnsam tillväxtfas på åtminstone 10 procent under året. Allt tack vare två storsäljande innovativa läkemedel. Entyvio och Adcetris. Därtill en uppladdning inför en planerad lansering av ett tredje framtidslöfte framåt sommaren – Ninlaro. I dagsläget står de innovativa storsäljarna för en fjärdedel av företagets omsättning på runt 430 miljoner kronor. Resten genereras av ”det gamla arvet”, med andra ord ett 30-tal väletablerade produkter, varav många tillkom i samband med förvärvet av historiskt norska Nycomed 2011. Om allt går enligt plan blir de innovativa produkterna dubbelt så viktiga inom en snar framtid.
– Inom fem år kommer dessa tre produkter att stå för hälften av omsättningen. På sikt blir vi ännu mindre beroende av vårt gamla arv, säger Linn Mandahl Skepp, verkställande direktör och tillika landchef för Sverige. Vid sin sida i det ljusa konferensrummet har hon fem medarbetare när hon berättar om strategin som genererat den ypperliga tillväxten de senaste två åren och som ska säkerställa att lilla svenska Takeda har de muskler som behövs
– Vi sätter 90 procent av våra personella resurser på att marknadsföra tre produkter, berättar hon. På kort tid har vi byggt upp verksamheter inom dessa områden och fått bra respons. Vi började tidigt med att utbilda personalen och satsade stenhårt. Vi är ett litet bolag, men vi agerar som ett stort bolag.
Medicinska chefer – om att röra sig mellan världar
Medicinska chefer – om att röra sig mellan världar
Vilka egenskaper krävs för att röra sig mellan att vara läkare i sjukvården eller forskare i akademin – och att vara medicinsk chef i läkemedelsindustrin? Fler och fler tycks röra sig mellan världarna, och även om detta i dagens läge verkar mindre kontroversiellt, så är det fortfarande stora skillnader i arbetskultur och klimat. Att läkarrollen inte automatiskt innebär en position som expert i industrin kan vara en smärtsam insikt för vissa som vant sig vid vårdens etablerade hierarkier. Pharma Industry har tagit tempen på sex medicinska chefer – fyra verksamma i industrin och två som dragit på sig sjukhuskläderna igen.
Orden är Bengt Gustavssons, disputerad apotekare, preklinisk forskare och nu nordisk medicinsk chef på Celgene. I början av sin karriär funderade han på att studera på postdoktorsnivå, men så blev det inte när Sandoz lockade med ett uppdrag som Clinical Re- ”Jag försöker driva den medicinska avdelningen som en universitetsinstitution”, säger Bengt Gustavsson, apotekare och nordisk medicinsk chef på Celgene. 44 pharma industry nr 2-16 trender search Manager inom onkologi och hematologi. Bengt Gustavsson hade efter ett och ett halvt år på Sandoz fått klart för att deltidsforska på sin tidigare institution, men en sammanslagning med ett annat bolag gjorde detta omöjligt. Han lyckades ändå hålla kvar en hand inom den del av forskningen som rör pipetter och petriskålar under de kommande åren, främst på Novartis, genom ett nära samarbete med lokala forskargrupper inom kliniska studier. Detta tillät både tiderna och bolaget.
Collaboration for Value Creation
Collaboration for Value Creation
The competitive landscape for life science companies around the world is changing rapidly. In today’s New Health Economy, drug pricing pressures, scientific breakthroughs, expanding global demand for healthcare access, and emerging digital and analytical capabilities, are all serving to push the healthcare industry towards an ecosystem defined by collaboration, quality and consumer value.
There are two megatrends in particular that are impacting pharma: the broadening demand for healthcare products and services, and severe cost pressures. Aging populations, urbanisation and growth in emerging markets are all putting a greater strain on healthcare systems around the globe. For pharma, this means a huge influx of new customers and greater demand for medicine. However, spending increases for drugs are triggering public and private efforts to reduce prices and tightly manage utilisation. In particular, for chronic diseases, governments are also seeking more comprehensive treatment programs, including wellness and prevention, along with more advancedapproaches to population management. Digitalisation and the explosion of data are further rewriting the playbook for pharma. New technology – including cloud, mobile technology, analytics and social media – can drive better patient education, engagement, and results. Wearables, biosensors, regulator-approved mobile apps and devices, and remote monitoring engage patients by providing the tools they need to receive treatment, and the feedback necessary to maximise drug effectiveness. Electronic health records (EHRs) and emerging digital technologies on the provider side are catalysing new partnerships between healthcare systems and pharma companies, with the goal of leveraging patient data to demonstrate health outcomes and differentiate products in a realworld setting. Such technology can also transform the drug development process by improving patient recruiting and enhancing clinical trials.
