DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Läkarförbundets nya sjukvårdspolitiska program blickar framåt i osäker terräng

Läkarförbundets nya sjukvårdspolitiska program blickar framåt i osäker terräng
Läkarförbundet har under den gångna vintern tagit fram ett nytt sjukvårdspolitiskt program. Det senaste togs fram för 12 år sedan. I den snabbt föränderliga värld vi numera lever räknar man med en betydligt kortare livslängd, fem år, för det nya programmet. Mats Olsson, framtidsstrateg på Kairos Future, har träffat Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren för ett samtal om framtidens hälso- och sjukvård.

Framtidens hälso- och sjukvård handlar om den så kallade nätverkssjukvården – ett begrepp som exempelvis Stockholms läns landsting arbetar mycket med i sitt framtidsarbete. Och i den världen blir det mycket angeläget att fundera över och arbeta med, interaktionen mellan individ och institution. Nya arenor och principer växer fram för hälsoskapandet och många företag satsar stort på att ta en plats i det nya ekosystemet av aktörer i en allt mer digitaliserad hälso- och vårdvärld.Det talas allt mer om den personcentrerade vården. Med det menas ett partnerskap mellan patient/anhörig och professionella vårdare samt att var en har sin expertis som man för in i partnerskapet. Patienten är en person och dokumentationen ska vara strukturerad. Väldigt sällan, om någonsin, ser man dock beskrivningar av hur det ska gå till i en värld där den nya tekniken ger så mycket mer fakta kring den enskilde individen. Med tiden blir också frågan om var vården ska bedrivas allt viktigare. Tanken med den framtida vården, oavsett om den kallas nätverkssjukvård eller inte, är att den i ökande utsträckning ska bedrivas på annat ställe än i sjukvårdens
lokaler. En vårdvärld där färre händer ska göra mer och/ eller helt enkelt jobba på ett annat sätt.

Läs hela artikeln som PDF

Ny affärsmodell ska göra GSK mer öppet och framgångsrikt

Ny affärsmodell ska göra GSK mer öppet och framgångsrikt
Sedan årsskiftet har GSK ändrat sin globala affärsmodell. Förändringen innebär bland annat nya mötesformer som målgruppsanpassade kanalval, där rätt information vid rätt tillfälle och på rätt sätt är nyckeln till framgång.

Affärsmodellen, som började gälla från 1 januari 2016, ska bidra till en ökad transparens och en ökad trovärdighet. Det finns en potentiell risk att otydliga ekonomiska överenskommelser mellan läkemedelsföretag och läkare kan upplevas som intressekonflikter och påverka trovärdigheten negativt. Förändringen innebär att GSK inte längre ger ersättning till extern hälso- och sjukvårdspersonal som föreläser om GSK:s terapiområden och produkter. Det är en naturlig utveckling och en viktig del i att vara transparent i vår kommunikation. GSK genomför dessa förändringar för att vi tror att det är rätt. Vi vill undvika risken för intressekonflikter som kan uppstå samt bidra till en ökad öppenhet när vi är ute och pratar om våra produkter. Beslutet är globalt och gäller för GSK:s samtliga marknader. I praktiken innebär det att GSK också går från att anlita externa föreläsare till att satsa på att bygga vidare på en kompetent, intern, medicinsk organisation, både i Sverige och globalt, och som i allt större utsträckning kommer sköta de externa föreläsningarna inom GSK:s områden och produkter.

Läs hela artikeln som pdf

Faktorer för en trovärdig studie

Faktorer för en trovärdig studie
Det finns inget enkelt svar på hur man bedömer om en studie har stor trovärdighet, i stället får man titta på en rad faktorer, till exempel studiens storlek, hur medicinskt möjliga resultaten är och om det finns en kontrollgrupp att jämföra med. Anna Törner, statistiker och verkställande direktör i Scandinavian Development Services, skriver här om vad som gör en studie trovärdig.

De regulatoriska myndigheterna kräver i regel minst två pivotala (registrerings-) studier som visar samstämmiga resultat för att godkänna ett nytt läkemedel. Två studier, även om de tillsammans har färre patienter, har oftast högre bevisvärde än en enskild större studie. Att enkelt abdikera från en intelligent utvärdering av studier och snabbt använda etiketter som ”statistiskt signifikant”, ”fas II har låg evidensgrad” och liknande är ett onyanserat sätt att förhålla sig till medicinsk forskning.

Kontrollgrupp ger en referenspunkt
För att utvärdera effekten av en ny behandling bör det finnas en kontrollgrupp i en klinisk studie. Många av de statistiska testen bygger på att jämföra effekten av den aktuella behandlingen med en kontrollgrupp. Kontrollgruppenkan vara placebo (som får verkningslösa sockerpiller eller inte behandlas alls) eller en grupp som får en annan aktiv behandling. För studier där kontrollgruppen också får aktiv behandling är det viktigt att den jämförande behandlingen är relevant och ges i rätt doser och med rätt behandlingslängd. Att använda sig av en kontrollgrupp som behandlats tidigare (historiska data) kan vara svårt eftersom vården av patienter förändrar sig över tid. Då finns det risk för att en bättre överlevnad i undersökningsgruppen jämfört med historiska kontroller speglar förbättringar inom vården i stället för en bättre effekt. I princip krävs det alltid randomiserade och kontrollerade studier för att få marknadsföringsgodkännande för ett läkemedel av regulatoriska myndigheter. I situationer där det inte finns etablerade behandlingar jämför man ofta med placebo, annars är det naturliga valet att jämföra med den bästa etablerade behandlingen för den aktuella indikationen.

Läs hela artikeln som PDF

Sociala medier spelar allt större roll vid rekrytering

Sociala medier spelar allt större roll vid rekrytering
Rätt kompetens är avgörande för ett företags framgång och det gäller att undvika kostsamma felrekryteringar. Men konkurrensen om talangerna är hård och företagen kan lockas att hasta förbi viktiga steg i rekryteringsprocessen. Här blir lättillgängliga sociala medier ett allt vanligare verktyg, hela 72 procent i Handelskammarens undersökning uppger att de kontrollerar kandidater via sociala medier. Det skriver Lotta Andersson, projektledare på Stockholms Handelskammare.

I dag är konkurrensen global om både jobben och de personer som företagen söker. Kompetensen kan lika gärna hittas utomlands som inom landets gränser och Sverige är ett attraktivt land att söka jobb i. Att anställa är en stor investering och det kan bli mycket dyrt att rekrytera fel om en misslyckad chef eller annan nyckelperson snabbt måste avvecklas. Hur mycket det kostar är svårt att sätta en exakt siffra på. Det beror på vilken typ av tjänst det gäller, men också hur stora misstag och fel personen i fråga hinner begå. En ofta citerad siffra är att en felrekrytering i genomsnitt kostar 700 000 kronor. Men även uppgifter om ett spann på mellan 250 000 och 1 000 000 kronor förekommer. Oavsett vilken uträkning man väljer så blir det snabbt mycket pengar eftersom det beräknas att var tionde rekrytering i Sverige misslyckas. Enligt Harvard Business Review beror hela 80 procent av företagens personalomsättning på dåliga rekryteringsbeslut.

Minskad arbetsmoral
En hög personalomsättning kostar inte bara pengar i kronor utan kan även få andra kännbara följder, till exempel att personalens produktivitet och arbetsmoral minskar i och med att arbetsbelastningen blir tuffare i stället för den förväntade avlastning som nyrekryteringen skulle ha inneburit. Mot bakgrund av detta blir det allt viktigare att genomföra de rätta stegen i en rekryteringsprocess. Stockholms Handelskammares rekryteringsrapport ”Bemanningsföretagen får göra jobbet” visar att 71 procent av de som svarat på undersökningen har någon form av policy
eller rutiner för bakgrundskontroller vid rekrytering. Undersökningen är rikstäckande och de tillfrågade är personalchefer, HR-chefer och rekryteringsansvariga inom privat- och offentlig sektor.

Läs hela artikeln som PDF

Försäljningsstatistik, januari – april 2016

Försäljningsstatistik,  januari – april 2016
Försäljningsutvecklingen i läkemedelsindustrin i Sverige för perioden januari till april 2016 är upp nästan 5% jämfört med förra året. E-hälsomyndigheten rapporterar all försäljning av humanläkemedel som säljs från apotek i antal sålda förpackningar och i försäljningspris ut till kund. Försäljningen innefattar humanläkemedel samt distrubution av vacciner. Alla försäljningsvärden i artikeln är angivna i apotekens utpris (AUP). Värdet tar inte hänsyn till upphandlingar och förekommande regionala rabatter. Värdena i tabellerna är angivna i tusentals kronor och andelar och tillväxt anges i procent. Viktor Pregner, IMS Health, har sammanställt och analyserat statistiken.

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige hittills 2016 uppgår till 13,7 miljarder kronor. Procentuellt har försäljningen 2016 (YTD) ökat med 4,77% jämfört samma period 2015. För de senaste 12 månaderna (MAT) har försäljningen ökat med 5,17% jämfört samma period 2014-2015. Topp 15 företag
Under årets fyra första månader har det hänt en hel del med topplistan avföretag. Bolagen på listan är fortfarande desamma, men deras inbördes ordning är i viss mån omkastad. Pfizer, Novartis, Abbvie AB, Meda, Bayer och Teva Sweden ligger på samma placeringar som senast, medan andra faller eller stiger några placeringar. Den största klättringen gör Gilead Sciences från plats 6 till 3. De nya top-3 innehavarna står för ca. 15% utav marknadsvärdet, medans top-15 sammanlagt håller nära 50% av marknaden.

Läs hela sammanställningen

Vinterns avgöranden rörande compliance-frågor

Vinterns avgöranden rörande compliance-frågor
NBL har avgett ett vägledande uttalande som innebär en viss inskränkning av till vem man kan rikta reklam för receptbelagda läkemedel. Ett beslut av LIFs CO angående val av plats för arrangemang där man önskar medverkan av läkemedelsföretag har ändrats av NBL. Som vanligt har flera ärenden handlat om kravet på stöd i produktresumén för uppgifter i läkemedelsinformationen.

IGMa begärde ett vägledande uttalande från NBL om annonser för receptbelagda läkemedel i tidningen VeterinärMagazinet kunde anses vända sig till allmänheten. NBL svarade dock inte helt klart på denna fråga utan valde att avge ett vägledande uttalande (NBL 1016/15) angående vem som utgör sådan hälso- och sjukvårdspersonal till vilken man får rikta reklam för receptbelagda läkemedel. Avgörandet har bäring på både humanläkemedel och veterinärläkemedel och har därför stort principiellt intresse. På grund av anpassningen till och inflytandet av EU-rätten har nämnden nödgats göra vissa inskränkningar i den praxis som gällt sedan början av nittiotalet och som innebar en vid tolkning av begreppet hälso- och sjukvårdspersonal och gjorde det möjligt att rikta reklam för receptbelagda läkemedel till sjukvårdspolitiker och administratörer inom hälso- och sjukvården även om dessa inte utför egentliga vårdgärningar. EU-rätten tillåter dock endast reklam för receptbelagda läkemedel till ”personer som är behöriga att förskriva eller lämna ut läkemedel”. NBL konstaterar därför i sitt uttalande att politiker och administratörer numera måste anses vara omfattad av begreppet «allmänheten» och att förbudet mot marknadsföring av receptbelagda läkemedel i artikel 102 i avdelning 2 i Regler för läkemedelsinformation gäller. Nämnden framhöll dock att detta inte hindrar läkemedelsföretag från att genomföra upphandlingar, som riktar sig till upphandlande sjukvårdsenheter och lade till att läkemedelsföretagen är oförhindrade att kommunicera om receptbelagda läkemedel till kategorin politiker eller administratörer, förutsatt att denna kommunikation inte utgör marknadsföring.

Läs hela artikeln som PDF

eyeforpharma Barcelona 2016: Vad snackas det om i Europa?

eyeforpharma Barcelona 2016: Vad snackas det om i Europa?
PI mötte våren i Barcelona för att stämma av de aktuella frågorna inom läkemedelsindustrin på global nivå. Ordet på allas läppar i år var utan tvivel patient-centricity, det vill säga patienten i centrum, man skiftar fokus från läkare till patienter. Företaget UCB leder utvecklingen genom att helt och hållet omorganisera bolaget efter denna övergripande strategi. Här återger Niclas Ahlberg, chefredaktör på Pharma Industry sina intryck av kongressen.

Eyeforpharma Barcelona 2016 är en årligen återkommande konferens som i år samlade cirka 900 personer från den globala läkemedelsindustrin. Konferensen hölls 15–17 mars i ett Barcelona som var cirka 10 grader varmare än Stockholm i Centre Convencions Internacional Barcelona. Paul Simms, styrelseordförande i eyeforpharma, öppnade konferensen och gjorde en ganska rolig jämförelse mellan privatlivet och företagslivet där han utgick från en undersökning som publicerats i Mens Health om olika anledningar till att äktenskap inte höll. Alla anledningar kunde även relateras  till förhållandet mellan företag och kund. Man har varit otrogen, man hittade en bättre partner, förhållandet var dött och liknande. Han gav sedan receptet på detta. Paul Simms drog också paralleller från kärlekslivet. Man ber inte om giftermål på första daten, man måste jobba med ett förhållande, och så vidare. Därefter ställde Paul Simms frågan om läkemedelsindustrin är en bransch som allmänheten har förtroende för. Svaret var 3 av 5 där 5 var fullt förtroende och 1 var lågt förtroende. Med andra ord finns det fortfarande en hel del kvar att jobba med.

Med patienten i centrum
Första talaren ut var Eduardo Javier Sanchiz, verkställande direktör på Almirall, som menade att företagets största utmaning i dag är att balansera mellan betalare, regulators, försäkringsbolag och doktorer medan patienterna hamnar i skymundan. Trots enorma framgångar inom tidigare dödliga sjukdomar så är läkemedelsindustrin fortfarande inte än älskad bransch. Varför? Det som hamnar i pressen är oftast ekonomiska nyheter eller annat men alltför sällan medicinska landvinningar. Han ansåg att man i stället borde sätta patienten i framkant. Men hur lyckas man med detta? Eduardo Javier Sanchiz menade att strategin till att börja med måste komma från ledningen och att det måste löna sig för medarbetarna att uppfylla mål inom patientfokusering. Vi måste bli bättre på att kommunicera våra framsteg för patienten till media. För trots allt förser läkemedelsindustrin samhället med ett högt värde. På kort sikt måste vara beredda att prioritera en aktivitet som gynnar patienten mer än det gynnar bolaget även om den kostar mer än vad det ger. Men på lång sikt måste man prioritera aktieägarna önskemål om vinst.

Läs hela referatet som PDFPI 2-16 s.18-26

Kulturen inom akademin – hinder för samverkan

Jag vill hävda att den akademiska världen är mer sluten i Sverige än i många andra länder, i meningen att mobiliteten är låg. Svenska forskare rör på sig i ganska låg utsträckning, och det finns också en rad hinder som innebär att den enskilde forskaren har rätt lite att tjäna på samverkan med näringslivet eller sjukvården, säger Patric Källman vid Vasco Advisers som tagit fram rapporten på uppdrag av LIF.
– Samtidigt har den globala Life Science-branschen förändrats bara på de senaste få åren och de ledande företagen efterfrågar öppenhet och partnerskap hellre än att enbart jaga IP (patent) och exklusiva avtal, vilket gör att Sverige har allt att vinna på ett ekosystem som gynnar samverkan. Rapporten, Samverkan mellan akademi och näringsliv, har ett individuellt perspektiv. Den analyserar vilka hinder som finns för den enskilde forskaren eller läkaren att samverka och att röra sig mellan akademin, näringslivet och hälso- och sjukvården, samt hinder för att kommersialisera forskningen. Det är den fjärde i en serie rapporter från Vasco Advisers som analyserar Sveriges globala konkurrenskraft inom Life Science ur olika perspektiv. De tidigare tre rapporterna har jämfört hur fem olika länder agerat för att förbättra innovationsklimatet, analyserat de pågående globala förändringarna inom läkemedelsbranschen, samt granskat vilka framgångsfaktorer som ligger bakom att Cambridge i Storbritannien utvecklats till ett världsledande Life Science-kluster.

Läs hela artikeln som PDF

Även affärsmodellerna förändras i en uppkopplad värld

Årets julklapp 2014 blev den digitala aktivitetsmätaren och allt fler mäter och registrerar sin egen hälsa – om inte kontinuerligt så åtminstone emellanåt och vid specifika tillfällen. Den stora frågan är när den digitala hanteringen övergår från ett individstyrt till ett permanent inslag i människans vardag, i framtidens sjukvård, på framtidens arbetsplatser eller i de framtida försäkringslösningarna. Dataexplosionen kommer att vara den dominerande drivkraften under de kommande årtiondena. Den allt mer avancerade livsloggningen leder till att människan i sig blir en vetenskap.

Läs hela artikeln som PDF

Försäljningsstatistik hela 2015

Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige under helåret 2015 uppgår till 39,6 miljarder kronor. Procentuellt har försäljningen 2015 YTD (Year To Date) ökat med 6,57% jämfört med 2014. MAT och YTD blir detsamma för marknaden då vi nu tittar på helåret 2015.

Läs hela sammanställningen som PDF

Prenumerera