DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ny som chef – ny som ledare

Ledarskapet är personligt och utgår från varje enskild individ. Därför är det viktigt att den som är ny som chef tänker igenom om hen vill leda andra människor. För som ledare måste man både vilja leda människor, kunna bestämma och ta beslut. Det handlar om att se sig själv som professionell i ledarrollen och acceptera att man valt att vara ledare för andra människor. Vad som är viktigt för framgång inom professionen, är att ledaren så tidigt som möjligt försöker klargöra för sig själv vilka hans/hennes personliga skäl är, eftersom varje ledare är sitt viktigaste verktyg för att lyckas. Ledarskap handlar mycket om självinsikt. Därför behöver varje ledare göra en plan genom att ärligt svara på följande frågeställningar:

1. Vilka var dina motiv till att ta en tjänst i ledande ställning?
2. Varför är det viktigt för dig?
3. Vad tror du tjänsten kommer att innebära för dig?
4. På vilket sätt tror du att dina kunskaper, erfarenheter och personliga egenskaper kan komma till nytta i den nya rollen?
5. Vad tror du kommer att bli svårast för dig i rollen?

Läs hela artikeln som PDF

Framtiden för läkemedelsrepresentanten

I många länder är nu det traditionella mötet med läkaren, där läkemedelsrepresentanten har ett tryckt material och några produktmeddelanden i handen, dött. Men att träffa kunden ansikte mot ansikte är definitivt fortfarande levande. Men mötet kommer att handla mycket mer om att ge värde och om att finna rätt patient för rätt medicin.” Så sade den brittiske försäljningsdirektören på Roche, John Jennings. Hans uttalande visar tydligt på den utmaning som läkemedelsindustrins försäljningsorganisationer står inför. Det är en värld där tillgången till läkaren drastiskt minskar, där förtroendet för informationen som industrin tillhandahåller är fortsatt lågt och där en kostsam säljstyrka är allt svårare att motivera. I de nordiska länderna har en minskande tillgång till läkarna varit en verklighet i fler år men till och med i läkemedelsmarknadsföringens Mecka – USA – har en minskande tillgång blivit en källa för oro. Enligt data från konsultföretaget ZS Associates har de läkare som ansetts vara ”lätta att träffa” minskat från nästan 80 procent 2008, till under 50 procent i dag. Skälen till denna negativa trend världen över är många: regleringar och lagstiftning, läkarnas brist på tid och kanske viktigast av allt en djup misstro för den information som industrin erbjuder och känslan av att det inte är värdefullt att träffa läkemedelsrepresentanter.

Läs hela artikeln som PDF

Konfidensintervall handlar om precision av skattningar

Konfidensintervall handlar om precision av skattningar
Konfidensintervallet är en skattning av hur pass säkert eller osäkert medelvärdet är i en undersökning. Det handlar alltså inte om variationen mellan olika individers resultat när man talar om konfidensintervall. Men det är också något av en hårdvaluta, eftersom det säger något om hur stor en behandlingseffekt kan tänkas vara och inte bara indikerar om resultaten är statistiskt signifikanta eller inte. Om konfidensintervallet är smalt så betyder det att vi är ganska säkra på de skattningar som presenteras. Anna Törner, statistiker och verkställande direktör i Scandinavian Development Services, gör en djupdykning i detta statistiska begrepp.

Man kan använda konfidensintervall på olika sätt.
Här är två exempel.
Exempel 1. I en klinisk studie av ett nytt läkemedel mot sömnapné undersöktes 200 patienter. Hälften av patienterna fick det nya läkemedlet, den andra hälften fick placebo, det vill säga sockerpiller eller liknande. Av dem som fick det nya läkemedlet rapporterade 63 av 100 (63 procent) att deras besvär minskat medan endast 40 procent i placebogruppen upplevde en förbättring. Om studien hade omfattat alla aktuella patienter i världen hade man enkelt kunna dra slutsatsen att läkemedlet är effektivt och att 23 procent fler (60 minus 43) upplever lättnad när de får det
aktiva läkemedlet. Men nu ingick bara 200 patienter i undersökningen, därför blir resultatet en skattning av den ”sanna” effekten av läkemedlet och konfidensintervallet anger hur säkra vi är på vår skattning. Skattning med tillhörande konfidensintervall handlar då om effekten hos alla potentiella patienter, inte bara de som var med i studien. Exempel 2. En annan studie undersökte kolesterolnivån hos svenska män i åldern 40–50 år. Man tog prov på 20 slumpvis utvalda män och fick fram kolesterolvärden mellan 3,6 och 9,8. Det skattade medelvärdet är 5,5 och konfidensintervallet är (4,4–6,7). Tolkningen är att den genomsnittliga halten av kolesterol hos män i åldern 40–50 skattas till 5,5 mmol/L. Och att det sanna medelvärdet, med 95 procents sannolikhet, ligger mellan 4,4 och 6,7. Det sanna medelvärdet kanske är ett annat än det skattade, till exempel 5,3 mmol/L (vilket man aldrig kan veta så länge man inte undersöker alla i population). Då kan man i upprepade studier se att medelvärdet ofta kommer ganska nära 5,3 mmol/L. I nio fall av tio kommer det beräknade konfidensintervallet också att innehålla 5,3, det sanna men okända värdet.

Läs hela artikeln som PDF

Psykologiska processer sätter krokben för våra BESLUT

Att vi kan bete oss så olika när vi fattar beslut beror på psykologiska mekanismer – böjelser eller tendenser – som tycks finnas inprogrammerade i våra hjärnor och som styr våra reaktioner och tankar på ett visst systematiskt och vinklat sätt. En konsekvens är att vi människor kan påverkas i en viss riktning, vilket till exempel är syftet med information och reklam. Det gäller också i mänskliga relationer, till exempel gentemot medarbetare. Dessa mekanismer gör oss faktiskt manipulerbara. Den mekanism som artikeln handlar om kallas förlustaversion, och är ett begrepp som myntades av psykologerna Daniel Kahneman och Amos Tversky och som var en av teorierna som belönades med ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2002. Daniel Kahneman är även känd för boken Tänka snabbt och långsamt. Förlustaversion handlar om att vi avskyr förluster (något negativt) mer än vi älskar motsvarande vinster (något positivt). Att förlora eller gå miste om 100 kronor gör oss alltså mer ledsna än vi blir glada av att vinna 100 kronor. Vi uppmärksammar också lättare förluster än motsvarande vinster. Beroende på hur kommunikationen utformas kan den få oss att tänka på förluster eller på vinster, trots att det är samma verklighet som beskrivs, och detta får oss alltså att reagera olika.

Läs hela artikeln som PDF

Trendspaning 2025

Liksom tidigare år har branschstudien genomförts i samarbete med Pharma Industry och Läkemedelsindustriföreningen (LIF). Studien består av en webbenkät som distribuerats till LIFs medlemmar och till Pharma Industrys prenumeranter under december 2015. Syftet med studien är att över tid följa branschen och dess roll inom svensk hälso- och sjukvård.  I trendspaningen i årets upplaga av branschstudien har fem viktiga områden inom hälso- och sjukvården valts ut och beskrivits på tre olika sätt. För´varje område finns en nutidsbeskrivning;här står vi idag! Sedan presenteras två alternativa framtidsscenarier per område. Vart är vi på väg? Hur kommer det se ut på 10-års sikt? Var står vi 2025? De medverkande har fått ta ställning till om utvecklingen kommer röra sig i en viss riktning eller om något av scenarierna kanske till och med kommer vara uppnått om 10 år. De områden som utvärderats är: Hälso- och sjukvårdens organisation, E-hälsa, Introduktion av nya läkemedel, Jämlik vård samt Upptag av innovativa läkemedel.

Förstatligande av hälso- och sjukvårdens organisation
Indelningen av Sverige i 21 landsting, eller sjukvårdsregioner, är omdebatterad. Risken att 21 landsting erbjude 21 sorters vård är uppenbar och svår att ena med visionen om en jämlikvård för alla, oavsett bostadsort. Ett förstatligande av vården har diskuterats länge men kommer vi nå dit? Att landstingens ansvar för hälsooch sjukvården helt har upphört inom 10 år – och att Scenario 1 är uppnått – tror bara 9 procent men 68 procent ser en utveckling i denna riktning i något eller stor utsträckning som sannolik. Som argument för en sådan utveckling framförs att politiker på landstingsnivå ofta är mindre kvalificerade än de på nationell nivå och saknar visioner och bedömningsförmåga inom medicin. Men tyvärr ser man alldeles för många som kämpar emot ett avskaffande av landstingen och menar att Sverige har en svag förmåga att göra om´dåligt fungerande politiska landskap, vilket talar emot ett förstatligande.

Läs hela undersökningen som PDF

Baxalta – En nykomling med lång erfarenhet

Man brukar säga att det inte går att dansa på två bröllop samtidigt, men avknoppade Baxalta tycks kunna trotsa denna naturlag. Efter en planerad delning från Baxter den 1 juli 2015 står Baxalta på egna ben och kan dansa med ohejdad energi och framtidstro. Samtidigt märks självförtroende i stegen, sprunget av all renommé och kompetens som man har varit med om att bygga upp sedan 1960-talet, som världsledande för innovativa läkemedel inom hematologi och immunologi.
– Det var en lycklig skilsmässa! Vi mår bättre och har bättre framtidstro efter separationen. Avknoppningen har gjort det lättare att fokusera på kärnområdena, säger Björn Berglund, Baxalta Swedens verkställande direktör och tilllika nordenchef för hematologi.
Affärsområdet hematologi står för cirka 640 miljoner kronor av Baxaltas totala omsättning i Norden år 2015, som är cirka 830 miljoner. Storsäljaren Advate är ett läkemedel som används vid blödarsjuka (hemofili A) och har utvecklats kontinuerligt sedan lanseringen 2004. Baxalta tillhandahåller ett CE-märkt medicinskt hjälpmedel i form av en kostnadsfri applikation. Syftet är att förenkla individanpassad dosering av Advate och därigenom optimera samhällsresurserna. Inte minst handlar det om att justera dosen av faktor VIII beroende på patientens farmakokinetik (omsättning av läkemedlet i kroppen) samt livsstil, så att blodkoaguleringen blir mer effektiv. Onekligen har väletablerade läkemedel som Advate förbättrat tillvaron för många patienter i hela världen och varit inkomstbringande för företaget. Vid behandling av hemofili A förekommer i sällsynta fall att kroppen utvecklar antikroppar mot faktor VIII. Då avtar behandlingens effekt och risken för blödningar ökar. För patienter med antikroppar mot faktor VIII finns då en möjlighet att behandlingen sker med ett annat av Baxaltas läkemedel, Feiba.
– Feiba är en så kallad bypassing agent, ett förebyggande läkemedel som kan förhindra blödningar, trots att det i kroppen finns antikroppar mot faktor VIII. Tack vare Feiba kan patienten slippa mycket lidande. Feiba är faktiskt det enda läkemedlet av den här typen som kan användas förebyggande, säger Björn Berglund. Avknoppningen innebär nya och ytterst ambitiösa mål.
– Det globala målet för Baxalta är 20 nya produktlanseringar totalt fram till år 2020, berättar Björn Berglund. Det är ett tufft mål. I klartext innebär det 7–8 hematologiska läkemedel på fem år, däribland ett läkemedel vid von Willebrands sjukdom. Sannerligen en rivstart!

Läs hela artikeln som PDF

Nya apoteksutredningen gör översyn av den omreglerade marknaden

Uppdraget som utredare gick till Åsa Kullgren, som formellt började sitt arbete den 11 januari. Hon är socialdemokrat och var innan hon fick uppdraget som regeringens apoteksmarknadsutredare, ordförande för landstingsstyrelsen i Sörmland. Hon är bosatt i Flen. Det var tidningen Dagens Medicin som i mitten av januari ordnade ett seminarium om utredningen. Ett fyrtiotal deltagare från apotek, landsting och industri deltog. Efter presentationen av utredningens direktiv följde en paneldiskussion, ledd av Christina Kennedy, Dagens Medicin, om utredningens innehåll och läget på apoteksmarknaden i dag. Uppdraget innebär att Åsa Kullgren ska göra en översyn av apoteksmarknaden och vid behov lämna förslag på förändringar. En utgångspunkt bör vara de uppföljningar och utvärderingar som gjorts för den omreglerade apoteksmarknaden. Särskilt fokus bör läggas på åtgärder som kan innebära en höjning av kvaliteten och patientsäkerheten på apoteksmarknaden. Inriktningen bör vara att åstadkomma en säker, effektiv och jämlik läkemedelsförsörjning och en apoteksmarknad med god tillgänglighet och service.

Läs hela referatet som PDF

Aktuella avgöranden av NBL, IGMp och LIFs CO

Bestämmelsen i artikel 2 i Regler för läkemedelsinformation (kap1 avd 1 i LER) innehåller kravet att den för ett läkemedel fastställda produktresumén utgör den sakliga utgångspunkten för all information om läkemedlet. Bestämmelsen ger visst utrymme för att i marknadsföringen av ett läkemedel åberopa nya rön och erfarenheter från vetenskapliga studier av godtagbar kvalitet även om dessa inte legat till grund för läkemedlets produktresumé. Förutsättningen för detta är att studierna i åberopade delar faller inom den ram som följer av resumén. Påståendena skall alltså komplettera uppgifterna i produktresumén på så sätt att de bekräftar eller preciserar, och är förenliga med, dessa. I praxis har emellertid vissa slag av uppgifter betecknats som  ”väsentliga”, och då har man ställt kravet att uppgifterna har uttryckligt stöd i produktresumén. Detta gäller bl.a. preciserade uppgifter avseende olika effektmått, påståenden om tid till effekt, varaktighet och livskvalitet. De två första NBL-avgörandena sedan årsskiftet samt flera avgöranden av IGMp under senare delen av hösten bekräftar denna praxis.

Lada ned som PDF

Bara bäst är bra nog för Amgen

Bara bäst är bra nog för Amgen
1980-talets Kalifornien måste ha haft en frodig jordmån, varur bjässar som Apple och Amgen har grott. Medan Apple för alltid kommer att förknippas med Steve Jobs har Amgen en egen husgud: Fu-Kuen Lin. Denne tystlåtne forskare lyckades 1983 isolera och klona genen som styr njurarnas produktion av hormonet erythropoietin, som i sin tur stimulerar stamceller i benmärgen att producera röda blodkroppar. Några år senare godkändes Epogen, som förbättrat livet för miljontals njursjuka med blodbrist.
– Det betydde allt för oss. Vi fick en produkt till marknaden och kunde finansiera fortsatt forskning, säger Mattias Wik, affärsområdeschef för general medicine. Enligt honom ”allt som inte är cancer”. Nästa forskningsgenombrott kom 1986 och resulterade
fem år senare i Amgens största vinstmaskin, Neupogen, ett läkemedel som stimulerar tillväxten av vita blodkroppar för att bland annat skydda cancerpatienter mot infektioner.
– Produkten främjar tillväxten av röda eller vita blodkroppar, men de har också varit en oerhört viktig tillväxtfaktor för Amgen, säger Elisabet Lundborg, affärsområdeschef för onkologi och hematologi. Så sant. Med dessa storsäljare – och några till – har Amgen under sina 35 verksamhetsår säkrat en plats som en av branschens giganter, omsätter runt 160 miljarder kronor (2014) och har mer är 20 000 medarbetare runt om i världen. En global framgångssaga där Sverige utgör en vital beståndsdel.

Läs hela reportaget som PDF

NBL- och IGM-avgöranden under hösten

NBL- och IGM-avgöranden under hösten
NBL 1020/15 gällde ett överklagande av ett beslut från LIFs Compliance Officer (CO 001/15) där han funnit att Yasuragi Hasseludden inte är en godtagbar plats för en tvådagars utbildnings för tvåhundra läkare arrangerad av Sveriges Läkare under utbildning i psykiatri. COs beslutet motiverades med att Yasuragi Hasseludden bland allmänheten var mest känt för sin japanska spa-anläggning och att det i Stockholmsområdet finns flera konferensanläggningar som klarar ett arrangemang i den aktuella storleksordningen. I överklagandet framhölls bl.a. att Yasuragi Hasseludden valts för att det inte ligger centralt i Stockholm vilket främjar nätverkande mellan deltagarna, att priset inte skiljer sig nämnvärt från andra konferensanläggningar med tillräcklig kapacitet samt att tillgång till spa-anläggningen inte ingick i deltagaravgiften utan var exklusiv för deltagare som på egen bekostnad ville utnyttja denna. Syftet med regeln i artikel 2 b, kapitel 2 avdelning 1 i Läkemedelsbranschens Etiska Regelverk (LER), där det bl.a. sägs att val av ort och lokal för genomförande av sammankomst ska vara rimligt i relation till syftet med sammankomsten, är att motverka sådana arrangemang där inslaget av förströelse och nöjesaktiviteter dominerar över det yrkesmässiga eller vetenskapliga innehållet i programmet. Ett arrangemang får inte ha funktionen av belöning eller gåva till deltagarna. Regleringen skall också förhindra att arrangemang förläggs till sådana orter eller platser som är så pass attraktiva att det snarare är orten eller platsen som sådan än programmet för kongressen som lockar till deltagande.

Läs hela artikeln som PDF

Prenumerera