Tvärfunktionell framtidsdiskussion över enkel lunch
En del av visionen bakom MDS:s flytt till Stockholm Science City var att bli en naturlig samlingspunkt för möten och diskussioner och på så sätt bidra till det life science kluster som håller på att växa fram i Hagastaden. Tanken med företagets Brown bag-luncher är att föra samman två kunskapsintensiva branscher och korsbefrukta deras kompetenser till fördel för både klustret och framtidens patienter. I oktober drog temat Apple ResearchKit – nyckeln till framtidens kliniska prövningar fullt hus i MSD: s lokaler på Gävlegatan i Stockholm. Drygt 130 personer kom för att lyssna när professor Ronald van Vollenhoven från Karolinska Institutet berättade om utmaningar och möjligheter för framtidens forskning och senior account manager Stefan Oldmark från Apple presenterade plattformen Apple ResearchKit. Apples ResearchKit är ett ramverk för mjukvara med öppen källkod som gör det enkelt för forskare och utvecklare att utveckla applikationer som sägs kunna revolutionera sättet att genomföra medicinska studier. Fram till i dag har patienter som deltar i kliniska studier varit tvungna att uppsöka sjukhus eller vårdinrättningar för att fylla i frågeformulär och utföra aktiviteter. Med ResearchKit kan deltagarna använda sin mobiltelefon för att göra övningar och generera data, var de än befinner sig, vilket ger möjlighet att samla in mer information än någonsin tidigare.
Tvärfunktionell framtidsdiskussion över enkel lunch
Senior aktivitet – ett inspirationsprojekt med digital teknik
Senior aktivitet – ett inspirationsprojekt med digital teknik
Det talas numera allt mer om eHälsa och digital hälsa. I Almedalen 2015 utnämnde Dagens Medicin (8 juli) eHälsa och digitalisering till veckans hetaste ämne bland de 400 seminarierna med sjukvårdsfrågor. Alltför ofta handlar dock beskrivningarna om koncept och förhoppningar utan särskilt mycket koppling till den faktiska verkligheten. Enligt Dagens Medicin är det ”ord som är populära men som det ofta blir svårt att göra konkreta när det handlar om att ta ner samtalet till vad som faktiskt behöver göras på vårdgolvet. Det är den utmaningen som sjukvårdens makthavare och alla andra som har varit i Visby behöver ta med sig hem.” Sedan ett par år tillbaka arbetar vi på Kairos Future mycket konkret med frågor som kretsar kring hur man får det att hända när det gäller digitaliseringen inom både hälsofrämjande, vård och omsorg. Fundamentet för våra funderingar och analyser är Opinion Hälsa, vår långtidsstudie om morgondagens hälso- och vårdkonsumtion. Långtidsstudien har allt mer gått över till en praktisk fas där vi genom etnografiska studier, i samverkan med Telia Healthcare, följer olika initiativ kring digital hälsa. Det är i kontexten av den framtida nätverkssjukvården vi försöker skapa bilder av hur hälsa, vård och trygghet kan skapas med nya typer av digitala produkter och tjänster. En av tankarna med nätverkssjukvården är att allt mer av hälsa, vård och rehabilitering ska genereras utanför det etablerade vårdsystemet. I takt med att det blir allt fler digitala komponenter i den hanteringen blir det givetvis allt mer data som ska hanteras i det kretsloppssystem som då växer fram. I fältstudierna
följer vi tre huvudspår:
1 Samverkan mellan vårdgivare och patient vid kronisk sjukdom. Tester och vård på distans vid kroniska sjukdomar.
2 Tryggare åldrande i hemmet, det vill säga digitala trygghetslösningar hemma hos äldre personer.
3 Ökad egenvård och egenkontroll. Det kan handla om att logga och analysera aktivitet/inaktivitet eller vägledning till livsstilsförändring för att minska övervikt.
Vården kan spara miljarder med ny teknik
Vården kan spara miljarder med ny teknik
Medan många andra branscher, som exempelvis bank och detaljhandel, blivit allt mer effektiva och kundinriktade tack vare ny teknologi så har hälso- och sjukvårdssektorn precis börjat använda sig av fördelarna med den nya virtuella teknologin. Enkäten som legat till grund för PwC:s studie innehöll frågor om deltagarnas inställning till att använda digitala verktyg i sin kommunikation med vården. Den genomfördes under våren 2015 och besvarades av 1 034 personer i Sverige. Svaren visar att det bland deltagarna finns en stor öppenhet för nya digitala och virtuella vårdlösningar och att man är beredd att interagera med vården med hjälp av modern teknik. 40 procent av deltagarna är positiva till virtuella vårdlösningar framför traditionella och ungefär lika många tror att virtuell vård kan leda till snabbare tillgång till vård. Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder och tre av fyra personer har en smart telefon.
Gärna enklare tester i hemmet
Egenvård eller gör det själv-vård innefattar till exempel diagnostisering på distans utifrån prover som patienten själv kan ta i hemmet. Det skulle exempelvis kunna gälla mätning av blodtryck eller blodsockernivåer. Över hälften (54 procent) av dem som svarat i studien är positivt inställda till att göra den sortens enklare tester i hemmet. Av förklarliga skäl är fler mer skeptiska till avancerad vård utanför sjukhuset, som till exempel cellgiftsbehandling. Men även här är det ändå många som är öppna för den möjligheten. Av samtliga respondenter svarade nämligen 33 procent att de är positivt inställda även till mer avancerad vård i hemmet. Flera av resultaten överensstämmer med en liknande amerikansk studie från 2013 genomförd av PwC:s Health Research Institute1. Men jämfört med amerikanerna verkar vi i Sverige vara mer positiva till virtuella lösningar och enklare diagnosticering via exempelvis urintest eller EKGprovtagning hemma.
Mot framgångsrikt kundengagemang i Läkemedelsbranschen
I Pharma Industry 3/2015, diskuterades behovet av en klar vision för att framgångsrikt arbeta med tjänster som en del av affärsmodellen. Men ju mer industrin söker återuppfinna sin affärsmodell desto större blir också behovet av att framgångsrikt interagera med sina kunder. Branschen har pratat om att förändra sin modell för kundengagemang i många år men det är först på den senare tiden som vissa företag har börjat tänka i nya banor. Krafterna bakom dessa förändringar är dels ett dramatiskt skifte internt i branschen, dels allt snabbare förändringar i många av världens marknader. Detta leder till att nyckelkunderna blir viktigare och därmed en minskar den klassiska share of voice-modellen. (Share of voice är ett mått på hur stor del av det totala reklambruset som en viss kampanj i en bransch utgör.) Dessa förändringar innebär också ett antal utmaningar för läkemedelsbranschen. Läkemedelsbudgetar är under hård press, i Europa och USA är detta extra tydligt i den ekonomiska nedgångens fotspår. Läkemedelsindustrin är visserligen en högriskbransch men har också högre marginaler på sina produkter än nästan vilken annan industri som helst och har därför blivit ett lätt mål för åtstramningar i offentliga budgetar. Detta har lett till att sjukvårdssystem världen över fråntagit bestämmandet från läkarna och lyft besluten högre upp i organisationerna. Läkarna ser själva också mindre och mindre värde i att samarbeta med läkemedelsbranschens representanter. En undersökning som konsultfirman ZS Associates har genomfört visar tydligt på denna trend. 2008 hade läkemedelsbolagens representanter tillgång till 80 procent av de amerikanska läkarna, i dag (2015) har denna siffra sjunkit till 47 procent. Samma trend har funnits länge här i Sverige.
LIF på väg mot ett life science-kluster
LIF på väg mot ett life science-kluster
LIF genomgår just nu en omorganisation som innebär att vi blir lite färre anställda men också att vi ändrar vårt sätt att arbeta för att bli mer effektiva. Samtidigt genomför vi en flytt där vi skapar vad man definitivt kan kalla ett kluster av organisationer inom life science-sektorn. Jag är övertygad om att dessa förändringar tillsammans innebär att LIF kan stärka möjligheterna att vara en pådrivande kraft för sektorn som helhet. Anders Blanck kommer just från ett av många möten som rör flytten. Tidplanen är kort för en flytt av den här omfattningen, men han är övertygad om att allt går i lås. Det är många inblandade.
– Möjligheten dök upp att få tillgång till tre hela våningsplan centralt i Stockholm. Tankarna om att samlokalisera flera organisationer inom sektorn har vi lekt med en längre tid, men nu gällde det att fånga tillfället i flykten. Det blir lite trångt tidsmässigt, men det ska vi klara, säger han. Fler organisationer tillsammans LIF är redan i dag sambo med Läkemedelsförsäkringen,
LFF, och de följer med till Sveavägen. Dessutom kommer tankesmedjan Leading Health Care liksom halvstatliga Swecare, som är organisationen för att främja svensk life science utomlands, att flytta in i de gemensamma lokalerna. Alla dessa kommer redan vid årsskiftet.
– Vi får tillgång till lokalerna i två steg. Den gamla hyresgästen sitter kvar på ett av våningsplanen ett år till, men från 2017 har vi hela trevåningskomplexet, varav ett plan är en gemensam konferensanläggning med ett flertal stora möteslokaler, säger Anders Blanck. Från 2017 flyttar även den sista nya hyresgästen in i det nybildade klustret, nämligen Swedish MedTech. Konferensplanet blir navet LIF har länge jobbat med möteslokaler inom det ”egna” husets väggar. I klustret på Sveavägen genomförs denna strategi ännu mer konsekvent.
– Alla de berörda organisationerna kommer att använda möteslokalerna på konferensplanet, säger Anders Blanck. Det blir ett nav i verksamheten. Vi är olika organisationer och kommer att sitta geografiskt samlade var och en för sig men i en öppen lösning.
MistraPharma föreslår nytt centrum för läkemedel och miljö
MistraPharma föreslår nytt centrum för läkemedel och miljö
Avslutningskonferensen samlade över 150 deltagare från mer än 25 organisationer och under dagen presenterades exempel på högkvalitativ tvärvetenskaplig forskning i världsklass. Det sade professor John Sumpter från Brunel University i London som deltagit i forskningsprogrammets referensgrupp sedan det började. Sammantaget har fler än 150 vetenskapliga artiklar och 10 avhandlingar publicerats under projektet. I samband med att forskningsprogrammet avslutas den sista december i år, föreslår styrelsen att det ska bildas ett nytt centrum för läkemedel och miljö som ska fortsätta att driva forskning inom området. Förslaget presenterades för Socialdepartementet samt Miljö- och energidepartementet.
– De senaste åren har vi sett att den forskning som har bedrivits inom ramen för MistraPharma har gett nya och viktiga resultat om läkemedel och miljö som vi vill ta tillvara och utveckla. Vi hoppas nu att regeringen ställer sig positiva till detta förslag om ett nytt center för läkemedel och miljö så att det viktiga arbetet kan fortsätta med att minska negativa miljö- och hälsoproblem med läkemedelsrester i miljön, sade Inger Andersson, tf generaldirektör för Läkemedelsverket och styrelseordförande för MistraPharma.
P-värdet handlar om slump – inte om klinisk effekt
P-värdet handlar om slump – inte om klinisk effekt
I en klinisk studie har vi undersökt om ett nytt läkemedel kan lindra symptomen vid behandling av en sjukdom, till exempel depression. Resultaten visar att patienterna som fick det nya läkemedlet har en lägre depressionspoäng på en skala än de som fick placebo. Men detta är inte tillräckligt för att dra slutsatsen att det nya läkemedlet har effekt. Varför? När det gäller patienterna i den kliniska studien är det tydligt att de som fick aktiv behandling har lägre depressionspoäng. Men, avsikten med studien är ju att göra en bedömning av den sanna skillnaden i effekt, den som vi skulle ha observerat om vi hade behandlat ett oändligt stort antal patienter. Vår kliniska studie är egentligen bara ett litet stickprov av verkligheten och ett verktyg för att kunna dra slutsatser om den sanna effekten av ett nytt läkemedel. Och för att kunna dra dessa slutsatser behöver man göra statistiska tester. Statistiska tester och p-värden är verktyg för att kvantifiera slumpen och hjälpa oss att avgöra om en skillnad i resultaten kan vara slumpartad eller om den ena behandlingen faktiskt är bättre än den andra. Något formellt är p-värde sannolikheten för att observera en så stor, eller större, skillnad i effekt mellan två behandlingar som vi faktiskt observerar, om utgångspunkten är att behandlingarna är likvärdiga. Om sedan sannolikheten för en sådan skillnad blir orimligt liten, till exempel mindre än 5 procent (p<0,05), handlar det troligen om en verklig skillnad i effekt. Ett p-värde säger alltså inget om hur stor eller kliniskt viktig den observerade effekten är – bara om det är sannolikt att den kan ha uppkommit genom en slump.
Försäljningsstatistik, januari – oktober 2015
Den totala försäljningen av läkemedel i Sverige hittills under 2015 uppgår till 32,6 miljarder kronor. Procentuellt har försäljningen 2015 (YTD) ökat med 6,63% jämfört samma period 2014. För de senaste 12 månaderna (MAT) har försäljningen ökat med 7,21% jämfört samma period 2013-2014.
Axel Sjöblad ny vd på BioGaia
BioGaia utser ny vd
Axel Sjöblad, som för närvarande är vd för Getinge Sverige AB och VP North and Central Europe och innan dess Regional VP Northern European Markets hos Gambro Lundia AB, tillträder senast den första mars, 2016 som vd för BioGaia AB. Hans omfattande erfarenhet inom marknadsföring och försäljning gör honom väl lämpad att överta ledningen av bolagets verksamhet, inledningsvis med särskilt fokus på marknadsföring och försäljning.
Peter Rothschild kommer i egenskap av koncernchef att behålla det övergripande ansvaret för BioGaiakoncernens forsknings- och utvecklingsarbete samt vara arbetande styrelseordförande i koncernbolagen TwoPac (BioGaias produktionsbolag), IBT (BioGaias satsning på ett läkemedel för förtidigt födda barn), och i CapAble (BioGaias satsning på innovativa leveranssystem). Dessutom kommer han att stödja utvecklingen av BioGaia Japan. Vidare kommer Peter Rothschild även fortsättningsvis vara styrelseordförande i Metabogen (BioGaias investering i utveckling av mikrobiom-baserade produkter och koncept).
Genom organisationsförändringen kommer BioGaia att kunna förstärka försäljningsarbetet och den geografiska expansionen av verksamheten. Detta samtidigt som bolaget kan öka fokus på bolagets dotter- och intressebolag samt de stora utvecklingsmöjligheterna som styrelsen bedömer finns inom koncernen.
”Axel Sjöblad har stor erfarenhet av och har nått betydande resultat inom hälsoområdet i sina tidigare roller inom Gambro- och Getingekoncernerna. Styrelsen är övertygad om att Axel Sjöblad är väl lämpad att ta över som vd för BioGaia som Peter Rothschild så briljant har byggt upp under hans tid i den rollen. Det är mycket tillfredsställande för bolagets utveckling att Peter Rothschild kommer att fortsätta i en nyckelposition”, säger David Dangoor, styrelseordförande.
Peter Rothschild, som grundande bolaget 1990 tillsammans med Jan Annwall, har lett BioGaias etablering och framgångsrika utveckling som vd för BioGaia i 19 år varav 17 år på börsen. I sin aktiva roll som koncernchef kommer Peter Rothschild att fortsätta att leda koncernens lovande strategiska utveckling.
Kristin Bolund – Ny rekryteringskonsult på PeakSearch Uppsala
Kristin Bolund är ny rekryteringskonsult på PeakSearch med ansvar för rekrytering inom Life science i Uppsala.
Kristin har en gedigen erfarenhet av rekrytering till Life Science industrin. Hon kommer senast från en befattning som konsultchef med uppdrag att matcha rätt konsulter till rätt uppdrag, inom områden så som Quality assurance, Quality control, Regulatory affairs, Farmakovigilans, Forskning, Utveckling och Produktion. Kristin är utbildad cell – och molekylärbiolog från Uppsala universitet där hon under ett par år även forskade. Därefter var hon produktspecialist inom Life Science under 9 år, vilket innebar sälj och marknadsföring av diagnostikprodukter. Här jobbade hon nära specialister och chefer både offentligt och inom industrin.
