BLOGPOST: Grunden för utvecklingen är samarbete

ANDERS SÖDERHOLM: KTH:s forskning inom life science har såväl bredd som spets och omfattar en rad områden alltifrån bilddiagnostik, datadriven life science, till att bygga hjälpmedel för att stärka rörelseförmågan hos människor med fysisk funktionsnedsättning. Men grunden för utvecklingen inom sektorn är samarbete. 

De samhälleliga utmaningarna pockar på lösningar- nya och allra helst snabba lösningar. En väg framåt är just än mer tvär- och multidisciplinära samarbeten där forskare över disciplingränserna inspirerar, utmanar och stärker varandra för att hitta lösningar på komplexa problem.

Utvecklingen av medicinsk teknik är ett lysande exempel på hur mötet mellan olika forskare och teknologier paras med metoder som bygger på tillämpad ingenjörsvetenskap, fysikvetenskap och matematik där tekniska och kliniska forskare arbetar sida vid sida för att bygga bättre diagnostik för, och behandling av, våra vanligaste folksjukdomar inom såväl dagens som morgondagens sjukvård – där biomedicinsk bildbehandling och artificiell intelligens är exempel på för området mycket användbara verktyg.

Det handlar också om möten med andra aktörer inom näringsliv och offentlig sektor där vi kan åstadkomma mycket tillsammans, men också genom naturliga arenor och mötesplatser där forskning möter verkligheten. Stockholms Science City, SciLifeLab, MedtechLab för att nämna några, erbjuder mötesplatser för samarbeten som har avgörande betydelse för människors liv, hälsa och livskvalitet och en fungerande hälso- och sjukvård.

KTH:s forskning inom life science spänner som sagt över ett stort område. Kartläggningen av kroppens byggstenar, Human Protein Atlas, är ett exempel som lett till utveckling av nya biologiska läkemedel och diagnosmetoder. Databasen, som är världens näst största, byggdes upp för 20 år sedan, har använts av forskare världen över och har en halv miljon besökare per månad.

Vårt nära samarbete inom Stockholmsregionen gör att vi kan hitta lösningar där ett plus ett blir minst tre. Forskningen måste till sin natur vara flexibel för att utvecklas i takt med tiden och verkligheten. Ytterligare en viktig ingrediens är den humanistiska aspekten. Det får mig att tänka på KTH-professorn Mats Danielsson som skapat revolutionerande medicinteknik som möjliggör tidig upptäckt av tumörer och snabbare behandling av inflammatoriska sjukdomar och har ett stort antal patent inom just medicinteknik. Han sade i en intervju nyligen:

”En stark tro på mänskligheten är grundläggande för att nå framgång, både inom forskning och företagande.” 

Och samarbete skulle man kanske kunna tillägga som sagt.

För att utveckla och stärka regionen ytterligare inom life science-området har KTH tillsammans med Region Stockholm, Region Uppsala, Länsstyrelserna i Uppsala och Stockholm, Stockholms Handelskammare, de fem universiteten inom regionen och berörda kommuner nyligen undertecknat en avsiktsförklaring. Tillsammans ska vi arbeta för att stärka Stockholm-Uppsalaregionens gemensamma kluster för life science och därigenom stärka hela regionens kompetens, kapacitet och konkurrenskraft såväl långsiktigt som strategiskt.

Regionen innehåller hela ekosystemet inom life science såsom världsledande forskning, universitetssjukhus och startups. Men för att kunna ta tillvara all denna kompetens och kapacitet krävs mer samverkan och samarbete kring resursutnyttjande. Inom klustret är tanken att också att det bland annat ska locka fler talanger, etableringar och internationella samarbeten.

Anders Söderholm
Rektor KTH (Kungliga Tekniska Högskolan)

Detta är en blogpost från Stockholm Science City.