Cancerfondsrapporten 2024: Stora brister i den palliativa vården

När cancer inte går att bota ska patienter få palliativ vård för att kunna leva så länge som möjligt med så god livskvalitet som möjligt. Men vem som får palliativ vård och i vilken form avgörs idag bland annat av bostadsadress – och slumpen. Det är en av slutsatserna i Cancerfondsrapporten 2024 om svensk palliativ vård.

Palliativa vården – ett geografiskt lotteri

Cancerfondens kartläggning visar att den palliativa vården idag saknar gemensam riktning och mål.  I stället bygger den palliativa vården till stor del på individuella eldsjälar i vården. De patienter som får palliativ vård, och även deras närstående, är ofta mycket nöjda. Men det är tydligt att det finns skillnader både mellan och inom regioner när det gäller tillgången till olika former av palliativ vård och i vilken utsträckning patienter får ta del av den. En läkare uttrycker det som att det kan liknas vid ett lotteri där patientens bostadsadress är avgörande för hur tillgången till palliativ vård ser ut.

— God palliativ vård kan förlänga liv och öka livskvaliteten när en botande behandling inte är möjlig.  Att så viktig vårdinsats tillåts fungera helt slumpartat är ett svek mot människor i väldigt utsatta situationer och ovärdigt ett välfärdsland som Sverige, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Palliativ vård skrämmer- även när den kan förlänga livet och förbättra livskvaliteten

Cancerfondsrapporten visar också att den behandling som syftar till att bota patienten pågår alltför långt in i sjukdomsförloppet när palliativ vård vore bättre. Detta kan få negativa konsekvenser för patienter i form av sämre livskvalitet och onödigt lidande samt förkortad livslängd.

— Viljan att bli botad är såklart otroligt stark hos både närstående och patienter. I det läget är det väldigt känsligt för vårdpersonalen att föreslå palliativ vård, även när det är det bästa för patienten, säger Ulrika Årehed Kågström.

Palliativ vård som bryter mot lagen?

Personer som har särskilt stora vårdbehov ska vårdas av särskild specialiserad palliativ hemsjukvårdspersonal. Många regioner erbjuder det dygnet runt, men i vissa regioner erbjuds det enbart under dagtid på vardagar. Det innebär att patienterna under övrig tid vårdas av ordinarie hemsjukvård.

— Jag tror alla hör hur allvarligt detta är. Det här handlar alltså om människor som har ordinerats särskilt specialiserad vård. Den vården behöver utföras av personal som har den nödvändiga erfarenheten och kompetensen, oavsett om det är måndag morgon eller söndag kväll, säger Ulrika Årehed Kågström.

Enligt det nationella vårdprogrammet för palliativ vård ska specialiserade palliativa enheter stötta personer med komplexa palliativa vårdbehov oavsett ålder, bostadsort, diagnos och vårdform. Trots detta finns exempel på specialiserade palliativa enheter vars uppdrag exkluderar vissa patientgrupper.

— Svensk lagstiftning är tydlig med att vård ska ges på lika villkor, att vårdbehoven ska vara styrande och att de med störst behov ska prioriteras. Mot bakgrund av vår kartläggning har jag svårt att se att den palliativa vården följer Hälso- och sjukvårdslagen, säger Ulrika Årehed Kågström.

Så gjordes kartläggningen

Cancerfonden har kartlagt den palliativa vården för vuxna. Granskningen bygger bland annat på intervjuer med representanter för den palliativa vården i landets 21 regioner samt intervjuer med företrädare för samtliga Regionala Cancercentrum som är särskilt kunniga inom palliativ vård. Vidare har medicinskt ansvariga i 58 kommuner svarat på en enkätundersökning om palliativ vård.

Länk till rapport: https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/cancervard