Länken som fattas kedjan – hur tar vi den datadrivna forskningen till patient?
Volymen av tillgängliga data ökar enormt inom forskningen, men dessa behöver också kunna hanteras för att komma patienterna till nytta. Om detta har Johan Strömquist skrivit i denna krönika.
Life science-området har en lång historia av att hantera stora kvantiteter data. I korridorerna på bland annat molekylärbiologiska institutioner har det surrats om data som lagts på hög för att det saknas både mankraft och beräkningskraft. Genetikartiklar som bara väntar på att bli skrivna. ”Omics” som käkar lagringsutrymme till frukost. Anslaget om 3,7 miljarder SEK riktat till datadriven life science från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse uppfyller således mångas drömmar. Volymen av tillgänglig data ökar i en rasande takt, nu senast av massiv testning av covid-19 globalt. Landskapet är stort och svåröverskådligt. Vilken roll ska bioinformatikern spela? Biologen? Klinikern? Initiativet från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är välkommet då det kommer underlätta en struktur i vilken informationen kan kategoriseras, visualiseras, tolkas och driva nya hypoteser. Man kommer också lyckas attrahera internationella forskare och skapa nya akademiska discipliner där datavetenskap samspelar med bioteknik. Under många år har vi sett industrin, särskilt på andra sidan Atlanten, förstå kraften i de riktigt stora datamängderna och nu får vi ett nationellt initiativ att driva tankegångarna rakt in i framtidens forskning. Resultatet kommer att bli en ännu större flora med preparat som potentiellt kan fungera som framtida terapier.
