Do’s and Don’ts vid marknadsföring av läkemedel
Läkemedelsförsäljning är strikt reglerat i Sverige och för läkemedelsföretagen gäller det att hålla reda på en mängd olika lagar och förordningar. I denna artikel reder advokaterna Per Lidman och Sara Söderling ut begreppen och vad som gäller inom en rad olika områden.
val, tillgänglighet och registrering
I Sverige kan man skydda ett varumärke genom att lämna in en ansökan nationellt eller i EU, alternativt genom att designera Sverige eller EU i en internationell registrering. Till skillnad från EU:s varumärkesmyndighet (EUIPO) granskar Patent- och registreringsverket (PRV) även relativa hinder. Nationella och internationella myndigheter samt krav Om PRV anser att ett sökt varumärke är särskiljande och inte förväxlingsbart med tidigare rättigheter registreras varumärket. Efter registrering följer en invändningsperiod om 3 månader under vilken tredje part kan invända mot registreringen. 1 januari 2019 ändrades den svenska varumärkeslagen och för det fall en invändning baseras på ett varumärke som är äldre än fem år måste innehavaren, på begäran av sökanden, numera visa användning av sitt varumärke. Enligt den tidigare varumärkeslagen kunde invändningar avseende bristande användning bara prövas inom ramen för en separat hävningstalan och om svaranden motsatte sig hävning lämnades ärendet över till domstol.
Vi uppmuntrar företag att göra en tillgänglighetsundersökning innan man väljer ett varumärke för att undvika både hinder mot ansökan och varumärkesintrång. En sådan sökning bör omfatta databaser för varumärken, företagsnamn och om tillämpligt international non proprietary names (INN). När PRV och Patent- och marknadsdomstolen bedömer huruvida varumärken för läkemedel är förväxlingsbara har man historiskt sett gjort en striktare bedömning jämfört med andra produktkategorier på grund av de allvarliga konsekvenser en faktisk förväxling kan få på marknaden. Uttalanden i förarbetena stödjer en sådan inställning och en granskare hos PRV har också bekräftat att det är PRV:s nuvarande inställning. Det finns ingen ny praxis som bekräftar detta.
Europeiska myndigheter och domstolar har utvecklat en annorlunda praxis. Till skillnad från den svenska inställningen har europeiska myndigheter kommit fram till att aktuella konsumenter sannolikt kommer vara extra uppmärksamma vid köp av både receptbelagda och receptfria
läkemedel (Novartis v OHIM-Sanochemia Pharmazutika, avseende varumärket TOLPOSAN; Mål T-331/09)). Resultatet är att man tillåter en högre grad av likhet mellan varumärken för läkemedel jämfört med vad man gör i Sverige.
