FN:s högnivåmöte om antibiotikaresistens 2024: En avgörande insats för global hälsa
Den 26 september 2024 samlades världens ledare och nyckelaktörer på FN:s andra högnivåmöte om antibiotikaresistens (AMR) under generalförsamlingens högnivåvecka. Antibiotikaresistens utgör ett av de största hoten mot global hälsa, med särskilt allvarliga konsekvenser i låg- och medelinkomstländer. Mötet syftade till att stärka det globala samarbetet och driva fram konkreta åtgärder för att minska spridningen av resistenta bakterier, virus och parasiter. Genom den politiska deklaration som förhandlats fram för mötet, hoppas medlemsländerna kunna hantera denna globala hälsokris med långsiktiga och effektiva åtgärder. Malta och Barbados har spelat en avgörande roll i dessa förhandlingar. Sverige har varit drivande i att skapa en skarpare deklaration och representerades av sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson på mötet i New York.
FN:s högnivåmöte om AMR 2024
Mötet den 26 september 2024 var det andra högnivåmötet som FN anordnade om antibiotikaresistens, det första ägde rum 2016. Detta möte samlade regeringschefer, hälsoexperter och representanter från olika sektorer för att diskutera hur världen kan intensifiera insatserna mot AMR. Det lyfter betydelsen av internationellt samarbete och ett tvärsektoriellt angreppssätt, som involverar inte bara hälsosektorn, utan också jordbruk, livsmedelssäkerhet och miljöskydd.
Förberedelserna för mötet inkluderade en hearing med flera intressenter, som hölls den 15 maj 2024. Deklarationen, som leddes av Malta och Barbados, är en milstolpe i arbetet för att samordna och påskynda åtgärder globalt.
Antibiotikaresistens och dess globala påverkan
Antibiotikaresistens är ett komplext problem som påverkar både människor, djur och miljö. Överanvändning och felanvändning av antibiotika, både inom sjukvården och jordbruket, har bidragit till en snabb utveckling av resistenta mikroorganismer. Särskilt oroande är situationen i låg- och medelinkomstländer, där tillgången till korrekt medicinsk behandling ofta är begränsad. Bristen på övervakning och reglering av antibiotikaanvändning i dessa regioner har lett till en alarmerande ökning av resistens, vilket gör det svårare att behandla vanliga infektioner som lunginflammation, blodförgiftning och tuberkulos.
Förutom mänskliga sjukdomar påverkar AMR även djurhälsa och jordbrukssektorn, vilket har negativa effekter på livsmedelssäkerhet och ekonomisk utveckling. FN:s så kallade ”Quadripartite”-organisationer – Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH) och FN:s miljöprogram (UNEP) – har betonat vikten av ett samordnat angreppssätt för att hantera denna kris. Dessa organisationer arbetar tillsammans för att integrera hälso-, jordbruks- och miljöaspekter i strategier för att motverka AMR.
Den politiska deklarationen: Vägen framåt
Den politiska deklaration som förhandlats fram för mötet innehåller konkreta förslag på hur länder kan minska spridningen av AMR och stärka motståndskraften mot framtida pandemier och hälsokriser. Deklarationen föreslår bland annat:
– Striktare reglering av antibiotikaanvändning inom både människovården och djurhållning.
– Ökad forskning och utveckling av nya läkemedel, diagnostiska verktyg och alternativa behandlingsmetoder.
– Stöd till låg- och medelinkomstländer för att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård, övervakning och antibiotikahantering.
– Förbättrad global koordinering och informationsdelning mellan länder och organisationer.
Deklarationen framhäver även behovet av en holistisk strategi, där olika sektorer och aktörer samarbetar för att ta itu med problemet. Denna strategi, ofta kallad ”One Health”, understryker att människors, djurs och miljöns hälsa är oupplösligt kopplade, och att arbetet mot AMR måste adressera alla dessa områden.
Ett gemensamt ansvar för att skydda framtida generationer
FN:s högnivåmöte om AMR 2024 utgör ett kritiskt steg i den globala kampen mot antibiotikaresistens. Genom att anta en samordnad och inkluderande strategi, där både nationer, organisationer och privat sektor samarbetar, kan världen minska de förödande effekterna av AMR. Den politiska deklarationen ger en tydlig riktning framåt, men framgången beror på varje lands engagemang och förmåga att genomföra åtgärderna.
Den globala hälsosäkerheten står på spel, och endast genom omedelbara och långsiktiga insatser kan vi förhindra att AMR utvecklas till en ännu större katastrof än den redan är. Framtida generationers välfärd och hälsa hänger på dagens beslut och handlingar – det är ett ansvar vi alla delar.
Källa: Världshälsoorganisationen (WHO)
Fotnot:
Antibiotikaresistens (AMR) innebär att mikroorganismer som bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklar motståndskraft mot läkemedel som tidigare varit effektiva för att behandla infektioner. Detta gör att vanliga infektioner blir allt svårare att behandla, vilket leder till längre sjukhusvistelser, högre sjukvårdskostnader och en ökad dödlighet. Utan omedelbara och effektiva åtgärder riskerar AMR att bli en av de främsta dödsorsakerna globalt och orsaka miljoner dödsfall varje år, särskilt i de mest utsatta länderna med begränsade resurser för att bekämpa spridningen.
