Forskningspolitik för en starkare Life Science-sektor

Forskningspolitiken måste stärka den svenska Life Science-branschens konkurrenskraft och utveckla sjukvården, skriver Lif i sitt inspel till regeringens forsknings- och innovationsproposition 2024. Det kräver samverkan på internationell, nationell och regional nivå inom sektorns alla fält.

Frida Lundmark, sakkunnig Life Science, Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

För läkemedelsföretagen är det avgörande att Sverige är en ledande forskningsnation. Den positionen är beroende av regeringens forsknings- och innovationspolitik: stark statlig finansiering är en grundpelare för excellens, och ambitiösa satsningar sporrar i sin tur investeringar från våra globala medlemsföretag. För att Sverige ska vara attraktivt måste vi matcha de satsningar som görs internationellt inom Life Science, säger Lifs expert Frida Lundmark.

– Sverige har tappat globalt. De statliga investeringarna i forskning och innovation måste ligga på minst samma nivå som motsvarande satsningar i andra länder. Och Sveriges erbjudande inom Life Science till globala läkemedelsföretag måste vara klart och enkelt, med tydliga och smidiga nationella ingångar och en professionell hantering av samarbeten med företag.

Sverige har en lång tradition och renommé som innovationsland, men det saknas fortfarande en tydlig nationell modell för partnerskap mellan näringslivet och offentliga aktörer inom Life Science. Lif anser att forsknings- och innovationspolitiken behöver bidra till att sänka trösklarna och professionalisera samverkan för att göra Sverige till en global spelare.

Samverkan för precisionsmedicin i sjukvården

Att precisionsmedicin införs brett i hälso- och sjukvården i hela landet är inte bara nödvändigt för att patienterna ska få möjlighet till en mer effektiv och individanpassad behandling. Det är också strategiskt viktigt om Sverige ska vara en ledande Life Science-nation där forskning och innovation blomstrar och kommer till nytta. För att det ska lyckas krävs en nära samverkan mellan alla aktörer och Lif efterlyser en nationell infrastruktur med en tydlig ansvarsfördelning mellan staten och regionerna.

Ett nationellt partnerskap för fler kliniska läkemedelsprövningar

För att öka antalet kliniska läkemedelsprövningar måste Sverige stärka sin internationella attraktionskraft. Lif anser att regeringen behöver prioritera området i den nya forskningspropositionen.

– Ett sådant fokus saknades i den förra propositionen. Vi hoppas att regeringen stärker förutsättningarna bland annat genom en uppdaterad forskningspolitik, inte minst då en utredning med ett konkret åtgärdspaket redan finns på bordet, säger Frida Lundmark.

Framförallt är det angeläget att förslaget om Swetrial förverkligas – ett nationellt partnerskap där de aktörer som är involverade i kliniska läkemedelsprövningar tar ett gemensamt ansvar för att utveckla Sveriges kapacitet så att fler företag väljer att genomföra sina läkemedelsprövningar här och fler patienter får chansen att prova nya behandlingar.

Tillgången till hälsodata är centralt för forskning och innovation

All medicinsk forskning, inbegripet utvecklingen av nya läkemedel, är beroende av tillgång till hälsodata. Det behövs en nationell digital infrastruktur för effektiv och säker hantering av data från olika källor, som också adresserar företagens behov av data. Lif efterlyser även en lagstiftning som gör det enklare för läkemedelsföretagen att sekundäranvända data i utvecklingen och uppföljningen av behandlingar. En utredning med särskilt fokus på sekundäranvändning presenteras redan i november. Lif hoppas att den möjliggör en sådan lagstiftning.