Framtidens Life Science kräver nya regelverk och samarbetsformer
Framtidens Life Science kräver nya regelverk och samarbetsformer
Vilka är de viktigaste trenderna inom life science idag? Hur kommer de viktigaste forskningsgenombrotten att påverka vår hälso- och sjukvård i framtiden? Var i världen sker den snabbaste utvecklingen och vad kommer Sveriges roll att vara? Det är några av de frågor som den första upplagan av konferensen ”Where is life science heading in the future?” adresserade. Läs mer i detta referat av Andreas Namslauer, affärsutvecklare på Stockholm Science City Foundation.
Konferensen samlade inbjudna representanter från svenska och utländska universitet, vård och annan offentlig verksamhet, industri, politik, forskningsfinansiärer och investerare. Arrangörer var Stockholm Science City Foundation tillsammans med Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, som kommer att göra detta till ett årligt återkommande arrangemang. Det är forskningsmiljöer i snabb förändring, som diskuterades vid konferensen. För några årtionden sedan var forskare inom biovetenskap oftast hänvisade till att studera en väl avgränsad frågeställning i taget i en strikt kontrollerad experimentmiljö. Tillgängliga metoder räckte inte till för att studera mer komplexa system, men i och med den senaste tidens fantastiskt snabba tekniska utveckling på en rad områden som gensekvensering, proteomik och mikroskopi i kombination med en enorm utveckling av datorkraft är i dag helt nya typer av experiment och analyser möjliga. Inom systembiologin studeras i dag komplexa biologiska system med fokus på just samspelen i systemet, vilket ger en allt djupare insikt i livets och sjukdomars mekanismer. Den nya forskningen kräver samarbete mellan fler kompetenser och vi rör oss i snabb takt mot forskningsmiljöer som är allt mer multidisciplinära. Ingenjörer har länge haft en självklar roll inom biovetenskaper, men den stora mängden data som genereras i de nya typerna av experiment, gör att vi nu ser en stor efterfrågan på datavetare och programmerare på laboratorier världen över. Dessutom ger sig helt nya spelare in på life science-arenan. När forskning och utveckling blir allt mer datadrivet investerar även de globala IT-jättarna i området. Microsoft har investerat en halv miljard dollar i Allen Brain and Cell Atlas Institute och i Biohub Cell Atlas har Facebook lagt in 600 miljoner dollar. Google och Verily storsatsar i Project Baseline för att kartlägga beteenden och livsstilar som leder till god hälsa respektive ohälsa.
Nya typer av forskningscentrum
Vad krävs för att få nya samarbeten mellan discipliner att fungera? På många kunskapsintensiva platser i världen växer nya typer av forskningscentrum och infrastruktursatsningar fram. SciLifeLab i Stockholm och Uppsala är ett bra exempel på detta. Här har Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet tillsammans skapat ett nationellt centrum för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. På SciLifeLab kombineras avancerad teknisk utrustning för storskaliga experiment och ledande teknisk expertis med avancerat kunnande inom translationell medicin och molekylära biovetenskaper. Centrumet är en nationell resurs och samarbeten med andra universitet både i Sverige och utomlands är viktiga. Denna typ av miljö ger inte bara effektivt nyttjande av tekniska och intellektuella resurser, utan bidrar också starkt till spontana mötena mellan forskare med olika kompetenser som är viktig för att föra forskningen framåt – ibland i en oväntad riktning.
