Hälsofrämjande och beteendeförändringar i coronakrisens spår
Hälsofrämjande och beteendeförändringar i coronakrisens spår
Att försöka förstå hela vidden av coronapandemins påverkan på samhällsstrukturer och krisens långsiktiga konsekvenser kommer hålla forskare sysselsatta i åratal framöver. För att kartlägga omedelbara konsekvenser har Kairos Future analyserat över tio miljoner inlägg om olika aspekter av krisen i sociala medier och andra digitala fotavtryck som appned laddningar och sökstatistik. De berättelser som människor i Sverige och runt om i världen delar om den nya verklighet de befinner sig i, hjälper oss att förstå hur beteenden och konsumtionsmönster förändras i krisens spår.
Övergripande finner vi att krisen accelererar pågående beteendeförändringar och ger upphov till nya tendenser. Fem teman från studien är särskilt väsentliga för att förstå den nya hälsokonsumenten.
1. Nya strukturer för en ny tillvaro Då pandemin gör att fler funktioner flyttar in i hemmet samtidigt som fler personer behöver samsas på en begränsad yta under en större del av dygnet, krävs nya strukturer. Arbete hemifrån innebär att människor behöver hitta sätt att skilja arbete från fritid. Diskussioner på nätet handlar om hur man skapar rutiner och tydliga övergångar vid arbetsdagens början och slut. Med hemmets alla distraktioner och fler personer som delar på en begränsad yta, växer också behovet av att kunna fokusera. En av de appar som klättrat snabbt i nedladdningsstatistiken, både i Sverige och andra delar av världen, är Forest: stay focused. Den är en slags omvänd Tamagotchi: genom att hålla sig borta från telefonen får en virtuell planta näring att växa och så småningom bli ett träd, men om man ofta använder telefonen så dör plantan.
De nya jobbvanorna skapar också nya hälsoutmaningar. Samtidigt som försäljningen av ergonomiska stolar och monitorer har stigit i e-handeln, och kreativa lösningar används för att skapa utrymmen för produktivitet i hemmet (sociala medier är fulla av gördet- själv-tips, som exempelvis hur man kan göra om en strykbräda till ett ståbord), visar vår analys av sociala medier att sängen, soffan och fåtöljen har blivit vanliga platser för arbete. På Instagram har exempelvis fler än 8 000 personer delat bilder på hur de använder sängen som arbetsplats. Både statistik över nedladdning av appar och diskussioner i sociala medier visar att man i växande utsträckning använder telefoner och läsplattor – mer soffvänliga apparater än datorer – för arbete. Det tydligaste behovet av rutiner märks i diskussionerna om välbefinnande och träning. Att även gymmet har flyttat in i hemmet syns tydligt i e-handelsstatistiken, där försäljningen av styrketräningsutrustning och yogamattor har stigit snabbt. Mängden Googlesökningar på ”workout” har gjort ett dramatiskt hopp och är nu 50 procent högre än den tidigare toppen. En motsvarande ökning syns i mängden Googlesökningar på ”meditation”. I sociala medier diskuteras vikten att hålla mod och immunförsvar uppe genom positivitet, meditation och mindfulness, yoga och mycket sömn. Online- grupper har uppstått spontant kring behovet av diskussioner och råd om rutiner för välbefinnande för dem som bor på en liten yta.
