Bli bättre chef med HJÄRNFORSKNING
Bli bättre chef med HJÄRNFORSKNING
Vad blir resultatet när chefer får kunskaper och verktyg för att leda i linje med hur hjärnan fungerar? Sju chefer har i en studie djupintervjuats och resultatet visar att cheferna leder med större säkerhet och känner sig mindre stressade. Cheferna har bland annat utvecklat sitt bemötande av medarbetare och kunder och fått verktyg att hantera svåra situationer. Det har lett till ett bättre arbetsklimat och bättre resultat i medarbetarundersökningar. Det skriver Lena Skogholm, grundare av Talkmap, som är beteendevetare och har specialiserat sig på hur vi kan använda oss av hjärnforskning i vardagen på ett konkret sätt.
Neuroledarskap handlar om att leda utifrån hjärnans förutsättningar för att skapa både ett bättre arbetsklimat och bättre resultat. När vi har kunskaper om hur vår hjärna till exempel reagerar på upprörda känslor eller vid förändringar och vet hur vi kan agera för att det ska bli så bra som möjligt, skapar det en känsla av kontroll och stressen minskar därmed. Det blir en mer respektfull och träffsäker kommunikation och det blir bättre för alla parter. Vad händer egentligen med hjärnan när vi är stressade? Man brukar ju säga att där spriten går in går vettet ut. Kan det finnas likheter med stress? Hjärnans energisparläge slår till vid stress ”Vi måste ju kunna prata som vuxna människor om det här!” Det sägs ibland både på arbetsplatser och hemma. Bakom meningen finns en önskan om att kunna prata sakligt, inte bete sig för känslomässigt och gå in i känslornas virrvarr. Men när vi är för stressade är det inte alltid så lätt att hålla huvudet kallt. Har du känt någon gång att du är så stressad eller trött så att du inte kan tänka klart? När du gör av med mer energi än du egentligen har tillgång till slår hjärnans eget energisparläge på. Hjärnan måste stänga av ett av sina program eftersom energin inte räcker för alla. Det händer när vi är för stressade eller har för mycket påfrestningar, men det kan också bero på att vi har sovit eller ätit dåligt, då hamnar kroppen i stress och det tar på våra krafter. Lite förenklat kan man säga att det första programmet som stängs av är människohjärnan, våra senast utvecklade delar i hjärnan, pannloberna. Vårt logiska tänkande sätts då ur spel. Vi får svårare att diskutera själva sakfrågan, se olika perspektiv och konsekvenser. I det läget bearbetar vi i stället situationen genom däggdjurshjärnan, vårt limbiska system, där vi har vårt känslocentrum. Vad gör vi då? Jo, nu hanterar vi situationen genom känslocentrat och känslorna är i centrum. Man kan säga att däggdjurshjärnan eller ”aphjärnan” säger: ”Jag har de här känslorna för situationen, jag vill få ge uttryck för dem och få känslorna bekräftade.” För att det ska vara lätt att komma ihåg i vardagen menar jag att vi i dessa lägen behöver påminna oss om att byta från ”människospråket” det vill säga att prata logiskt om saken och använda ”apspråket” då vi bekräftar känslorna som finns runt situationen.
