Immaterialrätten en förutsättning för innovation
Sveriges framstående position som innovationsland är solid. Gång på gång hamnar vi i topp i internationella mätningar. Nyligen intog vi plats tre på FN:s immaterialrättsliga organisation WIPO:s lista över världens mest innovativa länder. Dessutom visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån att läkemedel är en av Sveriges största och viktigaste exportbranscher. Första halvåret 2022 ökade läkemedelsexporten kraftigt och uppgick till cirka 70 miljarder kronor, jämfört med 50 miljarder under första halvåret 2021. Dessa starka siffror visar tydligt att svensk ekonomi bygger på innovation och är ett kvitto på att satsningen på life science måste fortsätta.
En förutsättning för framstående innovation (förutom idéer, eldsjälar och mod) är ett välfungerande, förutsebart immaterialrättsligt system som gynnar satsningar på utveckling av nya produkter. Den innovationstunga läkemedelsbranschen lägger stora resurser på forskning och utveckling av behandlingar som hjälper patienter att må bättre och leva längre. Vi har det immaterialrättsliga systemet att tacka för att vi om och om igen kunnat introducera medicinska genombrott på marknaden. Detta är något samhället måste bära med sig i säkerställandet av en långsiktigt hållbar sjukvård med ett pålitligt inflöde av nya läkemedel för svåra, i dag kanske obotliga sjukdomar. Eller inför framtida pandemier där en behandling snabbt måste tas fram. Immateriella rättigheter är helt enkelt grundbulten i medicinsk forskning och utvecklandet av nya läkemedel och vacciner.
Utan patent skulle vi inte vara där vi är i dag. Det finns även ett antal andra immateriella rättigheter, och läkemedel har också flertalet specifika skydd av central betydelse för läkemedelsbranschens möjlighet att introducera nya produkter på marknaden. De tre viktigaste förutom patent är tilläggsskydd på patent, regulatoriskt uppgiftsskydd och marknadsskydd. En stor anledning till att de införts är att mer än halva patenttiden oftast går åt till att utföra kliniska prövningar för att få ett marknadsgodkännande, vilket gör det svårt att få tillräcklig avkastning på investerade resurser. Det försvårar också för läkemedelsföretagen att attrahera investeringar som krävs för att kunna introducera en ny produkt på marknaden. För att möta dessa utmaningar kan ett läkemedel utöver de tjugo år som gäller i normalfallet få ytterligare fem års patentskydd och några års uppgiftsskydd för den data som många år av kliniska studier genererat.
