Journalen via nätet – delade meningar mellan personal och patienter
Journalen via nätet – delade meningar mellan personal och patienter
I februari 2015 införde Region Jönköpings län journalen via nätet och gav alla invånare över 18 år til l – gång till sin journal. Via 1177 Vårdguidens e-tjänster kan patienter logga in med sitt BankID och ta del av de senaste journalanteckningarna. När tjänsten infördes redan 2012 i Uppsala var debatten i media omfattande och det beskrevs både som farligt att läsa sin journal via nätet, men också som ett sätt att stärka patienters makt i vården. Även om diskussionerna var många, har tidigare studier visat att ett inledande motstånd bland personal till att ge patienter tillgång till sin journal minskat när tjänsten väl har implementerats. Läs om hur patienter och sjukvårdspersonal uppfattade införandet i Region Jönköping i denna artikel av Sofie Wass, tidigare doktorand vid Jönköping University.
En avhandling vid Jönköping University har nyligen undersökt hur sjukvårdspersonal och patienter uppfattar införandet av journalen via nätet. I studien ingick patienter som läst sin journal via nätet samt sjukvårdspersonal som dokumenterat information i journalen, det vill säga läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och arbetsterapeuter med mera. Till skillnad från tidigare amerikanska studier, där det varit frivilligt för personalen att ge patienten tillgång till journalen, ger journalen via nätet alla patienter tillgång till sin journal. Patienter nöjda med tjänsten I de intervjuer och enkäter som genomfördes med patienter fick de svara på hur de uppfattade för- och nackdelar med att få tillgång till sin journal via nätet. Enkäten visade att 94 procent av patienterna tyckte det var ett bra eller mycket bra initiativ att ge dem tillgång till journalen via nätet och 96 procent instämde helt eller delvis i att det var enklare att få tillgång till information. Det återspelades även i intervjuerna, där en patient sade följande:
”Det underlättar mycket, det är det där att det är lättillgängligt, det blir snabbare kommunikation och man får snabbare svar på hur man uppfattar vården den här gången, och vad var det de sade?”
I intervjuerna beskrev bland annat en patient att hen kände sig mer involverad eftersom det var enklare att följa processen.
”Jag kan följa processen, vad som har hänt och allting, så det är klart att jag känner mig delaktig i det arbete som de har gjort med mig.”
En annan patient beskrev det som en möjlighet att ta mer ansvar för sin egen vård och att det också var ett sätt att förstå hur hälso- och sjukvårdspersonalen hade uppfattat mötet.
”Man kan få en bättre insyn, och egentligen kanske ta ett annat ansvar, för man kan ta del av informationen utan att behöva ringa. Man får bättre kunskap och man blir ägare av frågan själv.”
”… det är egentligen vår gemensamma beskrivning, informationen kommer ganska mycket från mig också. Det är klart att man måste se hur de har uppfattat det och hur de har värderat det. Att kunna fråga dem ifall vi inte tycker lika.”
Ett liknande resultat återspeglades i enkäten där cirka 80 procent av patienterna instämde helt eller delvis i att journalen via nätet gjorde dem mer involverade i sin egen vård eller rehabilitering och gjorde det lättare att förstå vad som sades under mötet.
