Karolinska Institutet Innovations – katalysatorn när forskarnas idéer blir patientnytta
Akademisk life science-forskning blir allt viktigare när läkemedelsbranschens landskap för innovation förändras. Runt Karolinska Institutet Innovations (KI Innovations) bubblar det av idéer med stor potential att komma samhället till gagn.
Vårt uppdrag är att ta vara på forskningsresultat och idéer från Karolinska Institutet och hjälpa forskarna att skapa värde ur den, förklarar vd Lilian Wikström. Just det potentiella värdet tummar man aldrig på. En idé må vara baserad på häftig och nyskapande forskning men finns det ingen solklar köpare av framtida produkter eller tjänster, kvalar inte projektet in för att få stöd från KI Innovations. Eller som Sana Almajovic, medgrundare och vd på Sigrid Therapeutics uttrycker det:
– En innovation är en idé som tas hela vägen från labb till en produkt som löser ett problem som någon är villig att betala för.
Sana vet vad hon pratar om. Sigrid Therapeutics har gjort sin andra framgångsrika kliniska studie med produkten SiPore15 för behandling av blodsocker. De har fått stor internationell uppmärksamhet, tagit in 90 miljoner i riskkapital och skalar nu upp produktionen för marknad. Bolaget
har vunnit flera priser, bland annat pitchtävlingen Start- JLM, arrangerat av Israels ambassad i Sverige tillsammans med Vinnova och Handelskammaren Sverige-Israel. Dessutom har Sana Alajmovic korats som en av världens 10 ledande innovatörer under 40 år av två amerikanska tidningar BioSpace och Genetic Engineering News. Bolaget är även vinnare av Årets Startup Pitch, arrangerat av Almi Invest på Almis 10 års jubileum med 300 investerare och entreprenörer från hela Sverige.
Sammanhållen kedja av stöd
2008 beslutade regeringen med Lars Leijonborg i spetsen att öronmärka pengar för att nyttiggöra den forskning som görs på universiteten. I praktiken innebar det att universiteten fick i uppdrag att bilda innovationskontor. KI Innovations är organiserat så att det finns tre delar i
innovationskedjan: INREACH, START och DRIVE. Inom INREACH arbetar man proaktivt för att sprida kunskap om olika vägar för att nyttiggöra forskning. Till exempel känner inte alla forskare till det svenska lärarundantaget, vilket innebär att forskaren själv äger sin forsknings Intellectual Property (IP). INREACH ser även till att studenter från olika
universitet träffas och har utbyte kring innovationstemat. START syftar till att först och främst validera potentialen i forskarens idé. Det var det där med värdet igen. För att ta reda på potentialen undersöker affärscoacherna i START hur väl idén motsvarar behovet hos målgruppen. Därefter
tittar man på viktiga förutsättningar som exempelvis möjlighet att ansöka om patent samt hur konkurrenssituationen på marknaden ser ut.
– Tyvärr har en del forskare ”publicerat bort sig”. När en idé väl är beskriven i till exempel en vetenskaplig artikel går det inte att söka patent för den och då är det förenat med stora utmaningar att driva utvecklingstunga projektet vidare, säger
