Kulturen inom akademin – hinder för samverkan
Jag vill hävda att den akademiska världen är mer sluten i Sverige än i många andra länder, i meningen att mobiliteten är låg. Svenska forskare rör på sig i ganska låg utsträckning, och det finns också en rad hinder som innebär att den enskilde forskaren har rätt lite att tjäna på samverkan med näringslivet eller sjukvården, säger Patric Källman vid Vasco Advisers som tagit fram rapporten på uppdrag av LIF.
– Samtidigt har den globala Life Science-branschen förändrats bara på de senaste få åren och de ledande företagen efterfrågar öppenhet och partnerskap hellre än att enbart jaga IP (patent) och exklusiva avtal, vilket gör att Sverige har allt att vinna på ett ekosystem som gynnar samverkan. Rapporten, Samverkan mellan akademi och näringsliv, har ett individuellt perspektiv. Den analyserar vilka hinder som finns för den enskilde forskaren eller läkaren att samverka och att röra sig mellan akademin, näringslivet och hälso- och sjukvården, samt hinder för att kommersialisera forskningen. Det är den fjärde i en serie rapporter från Vasco Advisers som analyserar Sveriges globala konkurrenskraft inom Life Science ur olika perspektiv. De tidigare tre rapporterna har jämfört hur fem olika länder agerat för att förbättra innovationsklimatet, analyserat de pågående globala förändringarna inom läkemedelsbranschen, samt granskat vilka framgångsfaktorer som ligger bakom att Cambridge i Storbritannien utvecklats till ett världsledande Life Science-kluster.
