Läkemedelsexport fortsätter att boosta svensk ekonomi

Life science-industrin står för nära 10 procent av Sveriges export och rekordår avlöser varandra. På bara 10 år har läkemedelsexporten ökat med 180 procent. – Man kan säga att det är lite av en gömd basnäring, säger Frida Lundmark, från de Forskande läkemedelsföretagen, Lif.

 Foto: Janerik Henriksson/TT

Läkemedelsexporten är en framgångsaga för svensk utrikeshandel. Enligt de senaste siffrorna från SCB minskar exporten av de mer klassiska exportvarorna, så som trävaror och järn. Medan läkemedel fortsätter att öka.

Förra året ökade exporten med tio procent, året innan hela 40. Totalt är det en uppgång med 180 procent jämfört med för 10 år sedan.

– Man kan säga att det är lite av en gömd basnäring och en väldigt viktig sektor för Sverige. Och exporten utav läkemedel bidrar tydligt och konkret till Sveriges ekonomi, säger Frida Lundmark, sakkunnig inom life science på De forskande läkemedelsföretagen, lif.

Enligt SCB står läkemedel för 7,3 procent av den totala exporten. Enligt regeringen och Vinnovas uträkningar står den samlade life science-sektorn för ungefär 10 procent.

– Vi har en tradition i Sverige av en ganska klassisk tillverkningsindustri, och läkemedelsindustrin är lite av ett annat djur i det sammanhanget. Vi måste lyfta blicken och lyfta fram värdet av branschen tydligare och vad den ger samhället, individen och Sveriges ekonomi, säger Frida Lundmark.

– Den bidrar med viktiga innovationer i form av nya läkemedel som leder till en ökad hälsa hos befolkningen. Men samtidigt finns det orosmoln.

Frida Lundmark, sakkunnig inom life science på De forskande läkemedelsföretagen, lif.
 Foto: Gunilla Lundstrom

 

– Men det är inte ett självspelande piano, utan det gäller att vidmakthålla den här positionen och säkerställa att vi kan fortsatt växa. En del av problematiken kallar Frida Lundmark för ”innovationsparadoxen”.

– Vi har jätteviktiga, stora ambitiösa satsningar på forskning och utveckling men vi behöver brygga över till implementering och användning. Vi måste bygga ihop det till ett system, så att individer kan få nytta av det som företagen forskar fram och säkerställa att nya effektiva innovationer kommer patienterna till del. Här har Sverige stora utmaningar, vårt läkemedelssystem har inte utvecklats i takt med de tekniska och medicinska framstegen.

En annan problematik är att antalet kliniska prövningar har minskat i Sverige, som är en avgörande del i processen att ta fram nya läkemedel.

– Vi är som bransch beroende av att hälso- och sjukvården har en stabil och bra kompetensförsörjning. Det behövs för att kunna genomföra de kliniska prövningar som läkemedelsföretagen är beroende av, så det är ett samspel som helt enkelt måste fungera. Vi gör stor skillnad globalt på till exempel utvecklingsmarknader Men även kompetensförsörjning på forsknings- och tillverkningssidan är en utmaning.

– Det gäller att få hit spetskompetensen vi behöver, som ofta kommer från andra länder, men också att få dem att stanna. Och för läkemedelsproduktionen är det viktigt att branschen kan attrahera unga, säger Frida Lundmark.

Hon tror att breda, större samverkansprogram mellan näringsliv, akademi, stat är vad som behövs för att Sverige ska kunna fortsätta vara en stark life science-nation.

– Här skulle regeringen behöva lägga lite extra fokus på det området, och ha exportsiffrorna i åtanke, och säkerställa att vi inte tappar den positionen.

En annan stor exportsektor förutom läkemedel som Asli Sungur, ansvarig över life science på Business Sweden, tror kommer växa är inom health- och medtech.

– Det är redan ett väldigt starkt område, utöver läkemedel, som går på export. Och vi gör stor skillnad globalt på till exempel utvecklingsmarknader. Vi har redan i dag stora aktörer aktiva i länder som inte har någon annan utrustning att både detektera och behandla cancer.

Fakta.Medtech:

Medtech kan vara allt ifrån röntgenmaskiner och robotkirurgi till patientjournaler och smarta sätt att ta blodprover. Tekniken används för att främja människors hälsa, rädda liv, diagnostisera eller övervaka och behandla olika sjukdomar. Även digital sjukvård där patienter har kunnat få psykisk eller fysisk vård genom digitala videomöten har blivit populärt senare år.

Källa: DN.se

Ett annat exempel är det som kallas ”remote patient monitoring”, där man med hjälp av digitala och tekniska lösningar kan behandla patienter på distans.

– Även det är ett koncept som är redo att exporteras till länder som har liknande utmaningar med befolkningstäthet och storlek som Sverige, säger Asli Sungur.

Asli Sungur, ansvarig över life science på Business Sweden.
 Foto: Business Sweden/Julia Emnell

Hon tror att den totala exporten kommer fortsätta att växa och att en fördel är just landets storlek.

– Jag tror att vi har en styrka i att vara ett litet land. Vi har en bra kombination av väldigt stora bolag, som är globala aktörer, tillsammans med många småbolag.

– En av utmaningar är att kunna attrahera investeringar i dessa bolag så att de kan fortsätta vara konkurrenskraftiga och vilja vara kvar i Sverige och bygga kvar på den kunskapsbasen som vi är så stolta över, säger Asli Sungur från Business Sweden.