SLL:s nya databas för läkemedels miljöpåverkan
SLL:s nya databas för läkemedels miljöpåverkan
Stockholms läns landsting (SLL) har skapat en databas för information om läkemedels miljöpåverkan. Databasen ska presentera läkemedels miljö påverkan på ett lättillgängligt och överskådligt sätt och underlätta för läkemedels kommittéer att ta hänsyn till miljöaspekten i sina rekommendationer. Data basen finns på www.janusinfo.se/miljo och är öppen för alla.
Att rester av läkemedel kommer ut i miljön är känt sedan länge. Redan på 1990-talet upptäckte brittiska sportfiskare att deras fångst till största delen bestod av honfiskar eller fiskar som var tvåkönade. Detta innebär att fertiliteten är nedsatt vilket påverkar de ekologiska systemen i vattendragen. Sportfiskarnas fynd kopplades senare till påverkan av östrogener (till exempel etinylestradiol, en vanlig ingrediens i p-piller) som kom från avloppsreningsverk i närheten. Liknade påverkan på fisk har senare setts i hela världen och halten av etinylestradiol som påverkar fisk har också uppmätts i svenskt renat kommunalt avloppsvatten. För att få en uppfattning om vilka läkemedelssubstanser som är mest miljöpåverkande började SLL för mer än tio år sedan att miljöklassificera läkemedelsubstanser efter deras miljöpåverkan vid användning. Klassificeringen grundade sig då huvudsakligen på miljödata från läkemedelsindustrin och innehöll information om läkemedelssubstansers miljöfarliga egenskaper, miljöfarlighet. Senare utvecklades klassificeringen till att även omfatta en bedömning av miljörisken som utförs av Läkemedelsindustriföreningen. Riskbedömningen visar hur stor risken är att miljön påverkas vid nuvarande användning, På den tiden fanns inte så mycket annan information. I dag vet vi mycket mer, även om det fortfarande finns stora kunskapsluckor. Klassificeringen publicerades tidigare på landstingets webbsida janusinfo.se samt trycktes i en broschyr varje år. Genom att föra in miljöklassificeringen i en databas blir det möjligt att komplettera med annan information än farlighet och risk vilket ger en fullständigare bild av en substans miljöpåverkan än vad enbart klassificeringen visar. I dag vet vi till exempel en hel del om vilka läkemedel som renas bort i reningsverken och vilka som passerar rakt igenom utan att påverkas så mycket. Vi har också information om vilka substanser som hittats i våra vattendrag och i vårt dricksvatten, vilket är ett bra komplement till industrins miljödata som huvudsakligen bygger på laboratorietester.
