Prevention är nyckeln till morgondagens sjukvård
Satsningar på prevention kan ge stora vinster för individen, vårdsystemet och samhället i stort. Trots detta satsas bara cirka 3–4 procent av den totala sjukvårdsbudgeten på preventiva åtgärder. Siffran är anmärkningsvärt låg då en avsevärd del av befolkningen lever med sjukdomar som skulle kunna förebyggas eller få mindre allvarliga förlopp, med bland annat bättre läkemedelsanvändning, uppföljning och följsamhet. Läs mer i denna artikel av Henrik Schildt och Ina Caesar.
Prevention handlar om att aktivt förhindra att sjukdom uppstår hos en frisk individ eller undvika att ett sjukdomstillstånd förvärras. Trots att prevention kan ge både bättre hälsa och ekonomiska besparingar satsas
bara cirka 3–4 procent av den totala sjukvårdsbudgeten på preventiva åtgärder.1 För att klara morgondagens utmaningar inom sjukvården krävs en radikal omställning, där mer satsas på preventiva åtgärder och där fler aktörer tillåts medverka inom svensk hälso- och sjukvård.
Kantar Sifo har under april 2019 genomfört en undersökning om medborgarnas upplevelse av hur vården arbetar med prevention och vad de själva är villiga att göra för att förebygga sjukdom. Undersökningen genomfördes på uppdrag av PwC, tillsammans med bolagen AbbVie, Apoteket, Roche Diagnostics och Tamro.
Resultaten visar en stark vilja hos respondenterna att förbättra hälsan med preventiva åtgärder. Uppfattningen är också att vården saknar ändamålsenliga processer för att möta denna efterfrågan. Samtidigt anger mer än hälften av respondenterna att de skulle vända sig till vården för att
förbättra sitt allmänna hälsotillstånd. Endast en tredjedel anser att vården i större utsträckning är engagerad i att förebygga sjukdomar. Respondenterna vill kontrollera sin hälsa och patienter vill monitorera sin sjukdom. De är också villiga att dela denna information med vården. Resultaten sammanfattades i rapporten “Från sjukvård till hälsovård” 2 och presenterades under Almedalsveckan 2019.
35 procent av patienterna får ingen regelbunden läkemedelsuppföljning
Läkemedelsbehandling är ett viktigt område inom prevention och respondenterna anser att uppföljning av deras läkemedel har tydliga positiva effekter på behandlingen. Samtidigt anger 35 procent av patienterna att de inte får någon regelbunden läkemedelsuppföljning.
Läkemedel är en stor kostnad för regionerna, och den uppstår direkt vid uthämtande av läkemedel. Felaktig läkemedelsanvändning är en av de vanligaste orsakerna till att patienter skadas i vården. Förutom det mänskliga lidandet leder felaktig läkemedelsanvändning till betydande
samhällskostnader. Nyttan för såväl patienterna, regionerna och samhället kan öka om effektuppföljning av läkemedelsbehandling sker mer systematiskt. En mer systematisk och individuell uppföljning av läkemedelsbehandlingar kommer även att vara nödvändig vid individanpassade behandlingar med precisionsläkemedel.
