Psykologiska processer sätter krokben för våra BESLUT
Att vi kan bete oss så olika när vi fattar beslut beror på psykologiska mekanismer – böjelser eller tendenser – som tycks finnas inprogrammerade i våra hjärnor och som styr våra reaktioner och tankar på ett visst systematiskt och vinklat sätt. En konsekvens är att vi människor kan påverkas i en viss riktning, vilket till exempel är syftet med information och reklam. Det gäller också i mänskliga relationer, till exempel gentemot medarbetare. Dessa mekanismer gör oss faktiskt manipulerbara. Den mekanism som artikeln handlar om kallas förlustaversion, och är ett begrepp som myntades av psykologerna Daniel Kahneman och Amos Tversky och som var en av teorierna som belönades med ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2002. Daniel Kahneman är även känd för boken Tänka snabbt och långsamt. Förlustaversion handlar om att vi avskyr förluster (något negativt) mer än vi älskar motsvarande vinster (något positivt). Att förlora eller gå miste om 100 kronor gör oss alltså mer ledsna än vi blir glada av att vinna 100 kronor. Vi uppmärksammar också lättare förluster än motsvarande vinster. Beroende på hur kommunikationen utformas kan den få oss att tänka på förluster eller på vinster, trots att det är samma verklighet som beskrivs, och detta får oss alltså att reagera olika.
