Real World Evidence – kejsarens nya kläder?
Statistik må vara en klassisk vetenskap baserad på matematik men myndigheters krav på dokumentation för nya läkemedel är i ständig utveckling. Tidigare var randomiserade kontrollerade studier det enda som klassades som höggradig evidens inom läkemedelsutveckling – i dag följs ofta ett godkännande av krav på tilläggsstudier efter godkännande och ofta i form av det som populärt kallas Real Worl Evidence. Dr Robert Szulkin, forskare och statistiker på SDS Life Science reder ut begreppen i artikeln nedan.
Vad är egentligen Real World Evidence (RWE)?
Egentligen finns det kanske inte någon konsensus kring exakt vad en RWEstudie är. Jag tror dock att de flesta kan skriva under på att det handlar om icke-interventionsstudier (det vill säga ej randomiserade kliniska prövningar) där patienter följs i den riktiga kliniska världen, eller egentligen i olika register (real-world data, RWD). Så med andra ord, handlar det om observationsstudier där patienter, som behandlas enligt klinisk praxis och inte enligt ett protokoll från en klinisk prövning, följs med hjälp av journaldata och andra register. Frågorna som studeras spänner över ett brett spektrum som berör allt från ett läkemedels effektivitet och patientprofilering till hälsoekonomi.
Varför behövs RWE-studier?
Vissa kliniska frågeställningar går helt enkelt inte att besvara med hjälp av randomiserade studier. Det går till exempel inte att randomisera patienter till rökning (oetiskt) eller till att tillhöra en viss riskgrupp (högt BMI, höga blodfetter, och så vidare). Inom epidemiologin har man länge använt sig av observations-/registerstudier för att studera riskfaktorer för sjukdom och utfallet på grund av dessa. Men nu blir det även allt vanligare att läkemedelsbolag vill använda registerdata för att bättre kunna kartlägga sina patientgruppers riskfaktorer, bland annat för att kunna identifiera vilka subgrupper man ska inrikta sin behandling mot. Dessutom vill man ofta veta vilka patienter (gamla eller unga, allvarlig eller lindrig sjukdom, många eller få komorbiditeter, etcetera) som får ens läkemedel. Framför allt används RWE-studier som ett bra komplement till kliniska prövningar där möjlighet finns att besvara frågor som inte kan besvaras med en klinisk prövning. Hur fungerar ett läkemedel i verklig klinisk praxis, där många byter behandling ett flertal gånger?
Hur fungerar en behandling i en icke-selekterad patientgrupp?
En stor fördel med en RWE-studie är att man även kan studera patientgrupper som exkluderades i den kliniska prövningen, till exempel gravida, multisjuka, äldre eller patienter som har andra behandingar. Hur ser behandlingsmönstret för patienterna ut, vilket läkemedel ges i första, andra eller tredje linjens behandling? Hur ser långtidsöverlevnaden ut för patienter som tar ett visst läkemedel? I en klinisk prövning studeras ofta interim-utfall (tid till sjukdomsprogress
– progression-free survival, PFS) eftersom uppföljningstiden ofta är för kort för att kunna studera mortalitet. Hur ser det ut med biverkningar av en behandling på lång sikt? Dessutom behövs större studiepopulationer, vilket ofta registerstudier erbjuder, för att kunna upptäcka ovanliga biverkningar av ett läkemedel.
En hälsoekonomisk analys är också en viktig komponent av en RWE-studie. Hur mycket kostar hela behandlingen? Kan ett nytt läkemedel minska antalet biverkningar och komorbiditeter, och därmed även sjukhusinläggningar och kostnader? Hur många högkvalitativa år kan en patient vinna med ett nytt läkemedel? Och hur mycket kostnader sparar det samhället i termer av mindre sjukskrivningar.
