Säger alla bilder 1000 ord?
En statistisk modell kan visa signifikans, men om vi kan se effekten grafiskt får vi genast en helt annan känsla för vad den betyder. Drivs den av några udda ”outliers”? Är det bara äldre kvinnor som har effekt, eller är det så att alla äldre patienter vi observerat är kvinnor och vi inte kan uttala oss om äldre män?
Hur ser en riktigt bra figur ut? Det är väl bara att rita? Jag är statistiker och brinner för att förstå och förklara data och samband med hjälp av väl valda figurer. Nästan allt kan göras begripligt med de rätta figurerna: Sammantagna resultat från drösvis med kliniska studier, bias och verkliga effekter i stora genetiska dataset, och det globala förloppet av covid-19 är några exempel.
Väderleksprognosen i tvs nyhetssändning är ett annat exempel som fascinerar mig – tänk att komplexa meteorologiska data och prediktioner, med geografisk dimension och tidsaxel, görs begripliga med hjälp av illustrationer så att till och med min farmor från lågutbildad arbetarklass kunde förstå och få ut meningsfull information inom loppet av några minuter. Figurer har en enorm styrka i vår kommunikation. I medicinsk forskning liksom i tv-soffan.
Explorativ eller förklarande figur?
Viktigt är att vara klar över syftet med en figur som ska tillverkas. Beroende på syftet och typen av publik kommer figuren att se olika ut. Om syftet är explorativt vill vi att figurer ger möjlighet att gräva i data på djupet, så vi ser hur alla detaljerna hänger ihop. Det kan vara figurer av alla resultat i en omfattande klinisk studie, eller en graf över ett samband som ska användas gång på gång för avläsning av olika resultat. En explorativ figur ska innehålla all information, så att man kan tillgodogöra sig det man vill när man så önskar. Kanske hitta något spännande resultat att fördjupa sig vidare i.
En annan sorts figur är den förklarande. Den syftar till att belysa ett specifikt resultat. Vill man förklara en teori, sammanfatta en trend eller kanske övertyga sin ledningsgrupp gör man en förklarande figur, där ”onödiga” detaljer skalas bort för att budskapet ska lysa fram klart och tydligt för åhöraren. När resultaten av en klinisk studie presenteras på presskonferensen eller i en vetenskaplig artikel ser man till att figuren är så enkel och förklarande som möjligt, även om man kanske från början tittade på mer explorativa figurer och många olika grafer för att förstå helheten och hitta det som är viktigt att lyfta fram i den slutgiltiga presentationen.
