Sverige är med i Nato – vad betyder det för vården och omsorgen?

Sverige är nu medlemmar i försvarsalliansen Nato. Det innebär en ny fas i den civila beredskapsplaneringen där vården och omsorgen är en central del.

– Medlemskapet är en angelägenhet för hela samhället och det är en central utgångspunkt för uppbyggnaden av totalförsvaret. Natos förväntningar ligger i linje med det omfattande arbete som pågår för att stärka hälso- och sjukvården och socialtjänstens beredskap för kris och krig, säger generaldirektör Olivia Wigzell.

Sverige har sedan en lång tid tillbaka haft ett nära samarbete med Nato och även deltagit i gemensamma övningar. Det gäller såväl militär som civil beredskap. Socialstyrelsens arbete med att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap har också under de senaste åren intensifierats.

– Sedan 2015 har Socialstyrelsen arbetat med återuppbyggnaden av det civila försvaret, inte minst med de 30-tal regeringsuppdrag som tilldelats myndigheten de senaste åren. Arbetet syftar bland annat till att stärka vårdens förmåga att ta emot ett stort antal skadade på kort tid, en så kallad masskadehändelse, säger beredskapschef Taha Alexandersson.

Beredskapen inom sektorn fortsätter stärkas

Socialstyrelsen är sektorsansvarig myndighet för hälsa, vård och omsorg. Tillsammans med de andra myndigheterna i sektorn stärker och utvecklar myndigheten vården och omsorgens beredskap. Ett viktigt område är att säkerställa tillgången till läkemedel och sjukvårdsprodukter och skapa nationella och regionala lager.

Natomedlemskapet innebär även att hälso- och sjukvården behöver planera för att kunna vårda och ta emot utländsk trupp som befinner sig i, eller evakueras, till Sverige. Taha Alexandersson framhåller vikten av att fortsätta hantera de utmaningar som vården står inför idag. Natomedlemskapet innebär inte att nya frågeställningar ska hanteras utan om en tydligare inriktning vad gäller exempelvis kvantitet och geografi.

– En ökad vårdkapacitet i vardagen är en grund för vårdens och omsorgens förmåga i kris och krig. Kontinuitet och robusthet bygger på en fungerande vardag, ju bättre vi klarar våra vardagssituationer desto bättre kommer vi också klara av en oförutsägbar händelse. Därför är det viktigt att fortsätta jobba med att komma till rätta med bland annat bristen på vårdplatser och kompetensförsörjningen, säger Taha Alexandersson.

Alla aktörer behöver planera och öva

I och med inträdet kommer Socialstyrelsen som sektorsansvarig beredskapsmyndighet, i likhet med vad som idag görs för det nationella civila försvaret, leda arbetet och samordna åtgärder för att tillsammans med andra Natoländer planera hur vården ska förberedas för att fungera i krig. Nato ställer även nya krav på myndigheter att hantera information på ett skyndsamt och säkert sätt. Det innebär att aktörerna i hälso- och sjukvården behöver utveckla och se över teknik, organisation och digitala lösningar.

– Att stärka samhällets beredskap i kris och krig har högsta prioritet. Socialstyrelsen skapar, med bland annat kunskapsstöd, inriktningar för beredskapsplanering och övningar samt statsbidrag förutsättningar för regioner och kommuner för att bedriva arbetet. Alla vi som är aktörer – näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och stat – behöver planera, skapa förmåga och öva. Det kräver uthållighet och alla behövs i det arbetet, säger Olivia Wigzell.