Det är dags att uppdatera ledarskapet
Det är dags att uppdatera ledarskapet
Allt förändras. Vår omvärld. Vårt sätt att leva. Vårt sätt att arbeta. Självklart påverkar det ledarskapet. Ska man som organisation fortsätta att vara framgångsrik är det hög tid att fundera på hur man på bästa sätt uppdaterar ledarskapet i organisationerna. Vilka egenskaper sätter man i fokus hos ledarna när man rekryterar, utbildar, vad sätter man för mål och vad följer man upp. Det är dags att inse att de så kallade ”mjuka värdena” skapar värde i organisationerna. Läs mer i denna artikel av Karin Otterbjörk.
Vi lever i en tid som av de flesta beskrivs som föränderlig och detta sker i en mycket hög takt. Globaliseringen och tekniken gör att det som gällde i går, antagligen inte gäller i dag och med stor sannolikhet inte i morgon. Det är en annan komplexitet i de utmaningar vi ställs inför och det saknas ofta enkla lösningar på dessa. Arbetslivet har också för många blivit gränslöst, det vill säga man går aldrig ”hem från jobbet”. Det är så lätt i dag att kolla av mailen när man ändå går förbi telefonen som ligger för laddning eller att sätta sig med ipadden/datorn i knäet och jobba färdigt det som inte hanns med under dagen. Detta föränderliga, komplexa, snabba och gränslösa skapar lätt en känsla av osäkerhet och oförutsägbarhet hos både organisationer och individer; vart är vi på väg, gör jag rätt och vad behöver vi göra?
Hur reagerar vi på det här?
Vi kan konstatera att vi som människor påverkas av det här. Förändring, högt tempo, mycket att göra och osäkerhet är sådana faktorer som vår hjärna verkligen svarar på, som ett arv från savannen. Produktionen av våra stresshormoner adrenalin, kortisol och vårt ”kick-hormon” dopamin går igång. Dessa är bra när vi behöver reagera på fara eller få saker gjorda, men kombinerar vi detta med det gränslösa och ett liv fyllt av olika aktiviteter så stänger vi inte av produktionen tillräckligt ofta och återhämtningen uteblir. Det är då vi blir påverkade på riktigt. Rapporterna och artiklarna om hur vi mår kommer i olika format. Det finns till exempel forskning, gjord av arbetsmiljöforskaren Malin Lohela Karlsson, som visar att 42 procent av anställda i akademiska miljöer har upplevt problem med sin arbetsmiljö eller sin hälsa den senaste veckan. Dessa personer skattar i genomsnitt en 35 procents nedsättning av sin arbetsförmåga, vilket motsvarar cirka 13 timmar i veckan per medarbetare. Rehabiliteringskostnader för personer som blir sjuka är enorma; för de största bolagen i Sverige beräknas det röra sig om 18 procent av deras lönekostnader. Många av dem som drabbas av utmattningssyndrom är målinriktade högpresterare som ofta är nyckelpersoner i teamet. Det handlar inte sällan om medarbetare som få kollegor misstänker ligger i farozonen.
Försäkringskassan har under hösten gått ut och sagt att de ännu inte ser en minskning av sjuktalen på en tid. Ökade antalet sjukskrivningar är också bakgrunden till den uppdaterade föreskriften från Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2015:4, kallad OSA-föreskriften. Föreskriften är anpassad till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare har ansvar att bedriva. Alla blir som tur var inte sjuka men många känner sig pressade. Tidningen Chef skrev under hösten en artikel som tog upp att 7 av 10 chefer känner sig pressade.
